• Johanna Hjalmarsson menar att biblioteken arbetar med demokrati i praktiken. Foto från språkcafé på Arlövs bibliotek. Fotograf: Lars Dareberg.

Biblioteken är demokrati i praktiken

Jag som skriver heter Johanna Hjalmarson och har under hösten gjort praktik på Region Skånes kulturförvaltning, som en del av kandidatprogrammet jag läser i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet.

Jag har haft olika typer av uppgifter, och bland annat varit med och arrangerat ett seminarium för breddad rekrytering och -deltagande på estetiska utbildningar för vuxna, men även sedan starten i september deltagit i det regionala utvecklingsarbetet för biblioteken. Tidigare har jag arbetat i Göteborg som biblioteksassistent, vilket stärkte mitt intresse för bibliotek som grundlades som liten när jag tidigt uppmuntrades att låna och läsa. Nu ser jag biblioteksvärlden med nya ögon genom min utbildning – och också från det regionala perspektivet, jämfört med att själv arbeta i verksamheten.

Demokratiuppdraget, med utgångspunkt i bibliotekslagen, framstår utifrån det människorättsliga perspektivet som helt centralt för biblioteket som institution. Jag har under praktiken fått möjlighet att prata med många olika människor om bibliotek – människor som själva verkar i biblioteksvärlden, men också utanför den. Ett av de viktigaste samtalen jag deltog i, och som satte ord på vad jag själv tänker är kärnan i bibliotek, var med en kvinna som ur ett globalt perspektiv poängterade den svenska och andra liknande biblioteksverksamheters unika service – det är gratis att låna och ta del av information, alla är välkomna och har ofta stor frihet och inflytande i att vara med och utforma aktiviteter och påverka bibliotekens innehåll, vare sig det rör sig om programverksamhet eller en enskild bok som önskas köpas in. Att tillhandahålla det med hög kvalitet är demokrati i praktiken – vilket utifrån perspektiven i min utbildning känns otroligt viktigt. Mänskliga rättigheter har vuxit i popularitet som begrepp under det senaste decenniet och har blivit ett av majoriteten accepterat, legitimt perspektiv och idéinnehåll. Men ibland används idéerna snarare som ett medel än som grund för förändringsarbete, för att vinna just popularitet och svara mot krav i lag, policy och inte minst rådande moraliska samhällsuppfattningar. Detta riskerar att försvaga det människorättsliga ramverkets innehåll, genom att det bara fungerar som slagord och inte får en faktisk påverkan i verksamheter och projekt. Därför blir verksamhet som bibliotekens, som gör verklighet av centrala delar i människorättsdokument genom att tillgängliggöra kunskap, samtal och möten utan kostnad, essentiell. Förhoppningsvis kan de människorättsliga idéerna och biblioteksverksamheten på så vis ömsesidigt stärka varandra – Agenda 2030 och barnkonventionen, med flera dokument, ger en rättighetsbaserad utgångspunkt och hållbarhetskompass i bibliotekens arbete, och får samtidigt substans genom den praktiska verksamhet biblioteken driver som gör reell skillnad i människors liv.

Liksom journalisten Brit Stakston framhåller i förstudien "Biblioteken som tankesmedjor?" inom ramen för ett projekt som undersöker bibliotekens potential som samhällelig demokratiplattform, framstår det mot denna bakgrund som att biblioteken har en mycket stark position och möjlighet att driva ett brett demokratistärkande arbete, både i sin egen verksamhet och som plattform för andras. Jag tror och hoppas att människorättsperspektiv kommer att kunna spela en viktig roll i det utvecklingsarbetet. Utöver att ge en rättighetsbaserad utgångspunkt tror jag att de kan bidra till diskussionen i frågor om till exempel representation, både internt bland beslutsfattare och medarbetare på biblioteken och externt – besökarna och samverkanspartners – för att kunna hitta konkreta arbetssätt för att så många människor som möjligt ska kunna och vilja ta del av bibliotekens möjligheter efter eget intresse och förmåga. Mänskliga rättigheter är ett teoretiskt koncept och behöver knytas till en mycket konkret praktisk verksamhet för att få en meningsfull inverkan på människors liv – verksamhet som bibliotekens.