• Unga Malmö Stadsteatern håller i Skapande skola-kurs på en skola. Foto: Emmalisa Pauly.

Ett år med barnkonventionen som lag

Camilla Sjöstrand, utvecklare barn och unga, på Region Skånes kulturförvaltning reflekterar kring det första året med barnkonventionen som svensk lag, och ger tips på hur biblioteken och kultursektorn kan arbeta barnrättsbaserat.

Utbildning i barnkonventionen

Camilla Sjöstrand har märkt en generellt förhöjd medvetenhet vad gäller barns rättigheter sedan den nya lagen trädde i kraft i januari 2020 – inte minst kan hon se fler och fler domstolsfall där man åberopar barnets rättigheter. Av kultursektorn välkomnas lagen med öppna armar, men det är inte alltid helt lätt att veta hur den ska översättas i den konkreta verksamheten.

Under 2020 gjorde Region Skånes kulturförvaltning en avstämning med kulturverksamheter runtom i Skåne om deras beredskap och behov utifrån att barnkonventionen blivit lag. Nästan alla efterfrågade utbildningar i barnkonventionen och dess innebörd. Flera utbildningstillfällen erbjöds under 2020, av bland annat Länsstyrelsen och flera kommuner. Camilla tipsar bland annat om Kulturrådets samtalsserie ”Ungas rätt till kultur” med politikernas, forskningens och möjliggörarnas perspektiv som tas upp i tre avsnitt.

- Barnrättsutbildningarna är bra, men det kan vara svårt med nästa steg, att omsätta kunskaper till praktik. Det finns inga genvägar eller quick fix. Verksamheterna behöver göra en inventering över hur de arbetar med barn och ställa sig frågorna: hur jobbar vi idag? Hur borde vi jobba? Hur når vi dit? säger Camilla Sjöstrand.

Folkbiblioteken har kommunal huvudman och det är viktigt att komma ihåg att det är arbetsgivaren som ansvarar för att de kommunala verksamheterna följer lagen och har verktyg för att göra det. Det är alltså inte upp till enskilda barnbibliotekarier att se till att verksamheten arbetar enligt barnkonventionen. Camilla kan ändå se en poäng med att biblioteken ordnar egna interna utbildningar i barnkonventionen för bibliotekspersonal:

- Ju närmare de kan ta barnrättsutbildningen till sin egen verksamhet – ju lättare blir den att implementera. Ta stöd i kommunens centrala styrdokument som pekar ut att man ska arbeta utifrån barnkonventionen. Börja med en gemensam utbildning. Hur kan just er verksamhet jobba på ett medvetet och barnrättssäkert sätt? Stanna nu inte i det teoretiska, sätt också igång med det praktiska, kanske ta in en processledare som hjälper er att ta konkreta steg framåt.

På vår hemsida finns också en grundutbildning i barnkonventionen i form av tre filmer med Marie Lundin Karphammar, handläggare för barnrättsfrågor på SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Filmerna kan med fördel ses av bibliotekspersonalen en och en, och därefter diskuteras tillsammans i arbetslaget.

Är ni intresserade av att själva anordna en utbildning i barnkonventionen för bibliotek så rekommenderar vi att ni söker vårt kompetensutvecklingsbidrag inom biblioteksutveckling – ansökningsperioden för 2021 är från mitten av mars till mitten av april.

Kulturrådets samtalsserie Ungas rätt till kultur

Filmer med grundutbildning i barnkonventionen

Tips på verktyg

Vad gäller bibliotekens verksamhet rekommenderar Camilla varmt boken ”Löpa linan ut: Bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter”, som är framtagen av de regionala biblioteksverksamheterna i Sörmland, Östergötland, Gävleborg och Örebro län. Den summerar pedagogiskt de artiklar i konventionen som är särskilt relevanta för folkbiblioteken och ger handfasta verktyg för hur biblioteksverksamheten kan anpassas.

Nyligen publicerade också biblioteken i Malmö en handgriplig metod- och inspirationsbok: ”Delaktighet för barn 0-8 år på biblioteken i Malmö”, med exempel på hur olika bibliotek har provat olika koncept.

- Den är som en kokbok för att jobba med dialog och delaktighet för de minsta, säger Camilla.

Ett verktyg för att ta sig an barnrättsarbetet är att göra barnkonsekvensanalys med utgångspunkt i barnets bästa. Här tipsar Camilla om SKR:s hemsida, som överlag är en bra resurs vad gäller verktyg. Och en bra resurs när det kommer till fakta är barnombudsmannens statistikverktyg.

Camilla betonar vikten av samarbete och samverkan. Arbetet med barn och unga, vare sig det gäller rättigheter eller utbud, förstärks när det görs på tvärs, i samarbete. I samspel med de andra kommunala resurserna kan man bli stark – man behöver inte göra allting själv. Hon tar upp KulturCrew som ett konkret exempel på hur biblioteken tillsammans med andra verksamheter i kommunen, exempelvis skola, fritidsgård och kulturskola, kan arbeta med unga i dialog. KulturCrew är ett samarbete mellan Musik i Syd och Riksteatern Skåne, med stöd från Region Skåne, och finns i nuläget i ungefär hälften av Skånes kommuner. Är ni intresserade av att arbeta med KulturCrew i er kommun kan ni kontakta Karin Holmström, som är regional KulturCrew-samordnare i Skåne: karin.holmstrom@kulturcrew.se

- Ta tillvara på de arbetssätt och resurser som redan finns! Många bibliotek arbetar exempelvis redan med Bokstart. Bra att veta är också att det ofta i varje kommun finns en barnkulturgrupp. Kanske behöver inte steget vara så långt till att skaffa en referensgrupp eller ett biblioteksråd med barn och unga.

Vill ni söka medel från oss till att arbeta med barn och unga, och behöver bolla tankar om upplägg och genomförande, tveka inte att kontakta oss som arbetar med biblioteksutveckling i Region Skåne. Vi vill också gärna lyfta verksamheter som har hittat olika sätt att arbeta konstruktivt med barnkonventionen. Har ni bra exempel på hur ni arbetat med barnkonventionen, stort som smått – dela med er!

Löpa linan ut: Bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter

Delaktighet för barn 0-8 år på biblioteken i Malmö: inspiration, metoder och erfarenheter

SKR – barnkonsekvensanalys

Barnombudsmannen – barnrätt i praktiken