• Jessica Ralsgård ger datorhandledning på DigidelCenter på Landskrona stadsbibliotek. Foto: Anders Ebefeldt, Studio e.

  • Bild från DigidelCenter på Landskrona stadsbibliotek. Foto: Anders Ebefeldt, Studio e.

Möjligheternas bibliotek – lärande i det livslånga biblioteket

Genom kompetensutvecklingsbidrag från Region Skåne anordnade Malmö universitetsbibliotek under hösten 2019 och våren 2020 en studiecirkel med deltagare från olika bibliotekstyper. Landskrona bibliotek berättar om sitt deltagande i projektet.

Studiecirkelns syfte 

I studiecirkeln deltog två deltagare från respektive bibliotekstyp: folkbibliotek, universitetsbibliotek, skolbibliotek och sjukhusbibliotek. Projektledaren Lotta Wogensen, från Malmö universitetsbibliotek, beskriver studiecirkelns mål: att underlätta biblioteksbesökarens rörelse mellan olika bibliotekstyper utifrån behov och livssituation – invånarens rörelse genom det livslånga biblioteket. I fokus för projektet stod biblioteksrummets möjligheter att signalera öppenhet och uppmuntra till deltagande. Ytterligare ett syfte var att de deltagande bibliotekarierna skulle lära av varandra och skapa förutsättningar för ett fortsatt erfarenhetsutbyte som kan inspirera andra bibliotek i regionen till gränsöverskridande samarbete.

Under projekttiden skulle deltagarna utföra ett mindre förändringsarbete på sitt bibliotek, med fokus på biblioteksrummets möjlighet till upplevelser och lärande. Jessica Ralsgård och Annika Liljengren från Landskrona stadsbibliotek var de bibliotekarier som deltog i studiecirkeln som representanter från folkbibliotek. De svarar på några frågor om projektet. 

- Berätta om studiecirkeln! Hur kom det sig att ni valde att delta?

- När projektet presenterades för oss tyckte vi att projektidén lät spännande och läglig. Vi befann oss just då i en förändringsprocess gällande en del av biblioteksrummet. Vi tilltalades också av erbjudandet att ta del av en dialog och andra bibliotekariers erfarenheter.

- Under första träffen ägnade gruppen sig åt att ta fram en gemensam plan för studiecirkeln – hur såg den ut?

- Vi var fyra deltagande bibliotek som representerade skolbibliotek, sjukhusbibliotek, universitetsbibliotek och folkbibliotek. Vi kom överens om att de fyra olika biblioteken skulle värda var sitt tillfälle. Beroende på vad vi valt att arbeta med kunde vi bestämma träffens utformning. Det resulterade i att vi genomförde workshops, spanarverkstad, föreläsning, litteraturstudier och en hel del inofficiella samtal med gott fika.

- Vilket förändringsarbete bestämde ni er för att genomföra på Landskrona bibliotek?

- Vi befann oss i ett stadie där vi väntade på nya datorer. Samtidigt höll vi också på att utarbeta ett nytt arbetssätt. Vi ville utveckla vår service utifrån användarnas behov. Vi har många dagliga besökare med digitala frågor och vi vet att många myndigheter, kommunala verksamheter och till och med företag förlitar sig på att folk kan få hjälp på biblioteket. Vi arbetade för att bli ett Digidelcenter, vilket vi också blev våren 2020.
Detta har förstärkt vårt fokus på att förmedla digital kunskap till våra besökare. Vi vill kunna ge pedagogisk hjälp till självhjälp när det gäller att uträtta digitala ärenden. Konkret kan det röra sig om att göra bankärende, hantera appar/plattformar som Kivra, printa biljetter eller fraktsedlar, skanna intyg och hantera sin mejl. För att stärka våra besökare och lyckas med att få dem mer självgående, arbetar vi med vårt bemötande. Vi vill få besökarna att våga och vilja bli mer och mer digitalt självgående i sitt vardagsliv! Vi är fortfarande i en process där vi arbetar med att förbättra och utveckla vårt bemötande. Utan ett pedagogiskt bemötande kan vi inte fullfölja vårt uppdrag att öka den digitala kompetensen i Landskrona.

- På vilka sätt fungerade studiecirkeln som stöd i ert arbete?

- Vi fick en aha-upplevelse när vi läste Folkbildning för delaktighet: En studie om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid av Lisa Olsson Dahlquist. Sedan fick vi ynnesten att lyssna till henne också. Hon teoretiserade vår praktik. Det var också värdefullt att dela tankar med bibliotekarier från andra verksamhetsområden.

Läs Folkbildning för delaktighet: En studie om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid av Lisa Olsson Dahlquist

- Vilka likheter i synsätt och utmaningar upptäckte ni mellan folkbibliotek och andra bibliotekstyper?

- Vi upplever att vi har många likheter i synsätt och utmaningar. Vi har stora krav från oss själva och förväntningar på oss utifrån att vara tillgängliga men när pandemin utbröt blev det uppenbart att vi hade olika huvudmän. Universitetsbiblioteket stängde, sjukhusbibliotekets arbetsuppgifter bestod till största del i att ta fram Covid-forskning/material till sjukhuspersonal, skolbiblioteken arbetade på nästan som vanligt. Vi som folkbibliotek har ett stort fokus på att vara tillgängliga “för alla” och det tog lång tid innan vi gjorde några begränsningar mer än att hålla rekommenderat avstånd.

- Har er syn på samarbete mellan olika biblioteksformer förändrats i och med projektet? Hur skulle ni önska att folkbibliotekens samarbete med andra biblioteksformer såg ut?

- Det vore önskvärt med ett samarbete för att underlätta för våra besökare att röra sig mellan våra olika biblioteksformer livet igenom. Till exempel har det genom projektet synliggjorts för oss hur nya högskolestudenter behöver upplysas om folkbibliotekens respektive högskolebibliotekens tjänster. Vi har också insett att vissa elever står utan bibliotek som ansvarar för dem som studentgrupp till exempel elever som studerar vid yrkeshögskolor och Komvuxstuderande. Vi tror att ett samarbete skulle gynna dessa grupper och förbättra vårt arbete.

- Vad tar ni med er från projektet? Vad var mest inspirerande eller tänkvärt?

- Balansen mellan teori och praktik i projektet var mycket inspirerande. Tänkvärt är att vi har många lika arbetsuppgifter men samtidigt i vitt skilda sammanhang och mot olika målgrupper.

- Något annat ni vill tillägga?

En eloge till vår projektledare Lotta Wogensen!

 

 

 

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?

Här kan du lämna synpunkter på sidans information. Vi läser alla synpunkter, men vi har tyvärr inte möjlighet att svara dig personligen. Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.

Vad är problemet med sidan?

Tack för ditt meddelande!






När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.
Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter