Därför är forskningscirkeln en bra metod för utveckling

För fjärde gången arrangerar Region Skåne en forskningscirkel för bibliotekarier tillsammans med Malmö universitet. Årets forskningscirkel har fokus på att utveckla arbetet med Bokstart i Skåne.

Forskningscirkeln finansieras med bidrag från Statens kulturråd och leds av Catarina Economou, universitetslektor på Malmö universitet. Catarina är från och med år 2020 ny handledare för forskningscirkeln som kommer att utforska Bokstart tillsammans med bibliotekarier från Svedala, Ystad och Kävlinge. Catarina forskar inom ämnen som utbildningsvetenskap, integrationsfrågor, social investeringspolitik, litteracitet och litteraturdidaktik.

Forskningscirkeln har visat sig vara en framgångsrik metod för att utveckla och/eller implementera en ny verksamhet. Region Skåne har arbetat med forskningscirklar som metod för läs- och litteraturfrämjande arbete sedan 2015. I samband med att en ny forskningscirkel, med en ny handledare, startar passade Annelien van der Tang-Eliasson på att se tillbaka på arbetet som gjorts tillsammans med vår tidigare handledare Lotta Bergman. Lotta är docent i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet och Annelien är utvecklare bibliotek på Region Skånes kulturförvaltning.

Lotta Bergman, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet. Foto: Kulturförvaltningen

Lotta Bergman, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet. Foto: Kulturförvaltningen

Allra först Lotta, vad är en forskningscirkel?

I forskningscirkeln arbetar deltagare, i detta fall bibliotekarier och forskare, tillsammans för att formulera frågor och problemställningar. De konkreta frågeställningarna diskuteras fram i dialog mellan deltagarna och en forskare/handledare. Deltagarna bidrar med kunskap och erfarenhet från sitt bibliotek. Forskare bidrar med forskningsbaserade fördjupningar, teorier och problematiseringar. Denna kombination har goda förutsättningar att generera ny kunskap som är relevant och användbar för det arbete som bedrivs och skulle kunna bedrivas på folkbiblioteken.

Vad är dina erfarenheter av forskningscirklar med bibliotekarier under de senaste tre åren?

Jag har forskat bland annat kring läspraktiker och litteraturdidaktik och det har varit väldigt givande att arbeta med bibliotekarier, en hel ny yrkeskategori för mig - men en profession som står väldigt nära läsning och läsare. 2015, det första året utforskade vi den läsfrämjande verksamheten på bibliotek. Det var otroligt att se hur snabbt biblioteken anpassade sin verksamhet efter flyktingvågen. Två av biblioteken som deltog i forskningscirkeln valde att jobba med frågor som berörde nyanlända. Genom att arbeta i forskningscirklar får bibliotekarier verktyg att sätta sin egen forskningsfråga i en samhällelig kontext utifrån de egna lokala förutsättningarna.

Du använder dig av begreppet kollaborativt arbete, vad är det?

Det är ett begrepp som beskriver det samarbete, på så jämlik basis som möjligt, som forskare och deltagare eftersträvar. Begreppet har en stark koppling till ömsesidighet och till deltagarnas engagemang för att över tid bygga upp en delad repertoar av berättelser, begrepp och sätt att tänka och för att tillsammans lösa gemensamma problem (Bergman, 2019, s. 38). Det kollaborativa arbetet innebär att deltagarna aktivt interagerar för att dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter.

Detta visar sig i deltagarnas beredskap att agera som kritiska vänner genom att lyfta fram andra perspektiv, uppmuntra, ge råd och kritiskt granska varandras idéer, projektplanering och texter. På så sätt växer projekten fram som resurs (Bergman, 2019, s. 42). Det har varit inspirerande att se hur bibliotekarier samarbetade i forskningscirklar och hur de hade koll på varandras verksamhet, hur de speglade sin egen verksamhet i andras och hur mycket nytta de hade av varandras erfarenheter, trots stora skillnader i förutsättningarna för biblioteken i våra forskningscirklar.

Hur viktigt är forskningsstöd när vi utvecklar våra verksamheter?

Det har investerats mycket tid och kunskap i forskning och många områden i vårt samhälle är beforskade. Det är självklart att vi ska använda oss av kunskapen som finns när vi utvecklar vår verksamhet. Att använda sig av teorier tvingar oss att sätta på oss andra glasögon när vi ser på vår egen verklighet. Att använda sig av forskning och teorier ger deltagarna en bra ram för reflekterande diskussioner i gruppen, men är även ett bra verktyg när vi ska göra små interventioner i vår egen verksamhet.

Forskningscirklar kräver en hel del skrivande arbete. Hur pass viktigt är skrivandet?

Vi bär alla på många kloka tankar och reflektioner som oftast inte blir någonting mer än just tankar. Så snart man skriver ner tankarna händer det någonting. Skrivandet i sig genererar nya tankar. Och dessa nya tankar uppstår aldrig om man inte skriver ned dem. En del av arbetet i forskningscirklarna är att föra en loggbok. Det kontinuerliga reflekterande skrivandet är en viktig del av utvecklingsarbetet. Det andra steget i forskningscirkeln är att deltagarna ska producera en text som ska läsa av någon annan. Att formulera sig så att någon annan förstår vad du menar är också en viktig process. Samtidigt blir arbetet i forskningscirklarna en kunskapsbas för andra. SKRIV, SKRIV, SKRIV det är enda sättet att ta reflektionerna till en högre nivå!

Lotta, du har gjort en uppföljning av några forskningscirklar. Vad kom du fram till?

Den långsiktiga processen av en forskningscirkel, under ett år, i kombination med det reflekterande arbetssättet, både i grupp och det enskilda skrivandet, skapar en bra grund för att utveckla en handlingsberedskap för förändring som deltagarna bär med sig i det fortsatta arbetet. Sammanlagt tar arbetet i forskningscirkeln kanske inte mer än tre veckors arbete på heltid. Men genom att sprida de tre veckorna i tiden skapas förutsättningar för utveckling och förändring. Min uppföljning visar att deltagarnas arbete i forskningscirkeln, med det starka deltagarperspektiv och den reflekterande praktik som utvecklas, kan vara en viktig resurs i en förändring- och utvecklingsprocess!

Läs mer

Läs mer om forskningscirklar kring läsfrämjande verksamhet i Lotta Bergmans artikel som publicerades i Nordisk Tidskrift för Informationsvidenskab och Kulturformedling, (Årg 8, nr. 1 2019, sidan 37)

Forskningscirkeln som resurs för utveckling av bibliotekariers läsfrämjande verksamhet

Bakgrund Bokstart

Bokstart är en bred nationell satsning som vänder sig till föräldrar och vuxna i små barns (0-3 år) närhet, för att tidigt stimulera språkutveckling. Föräldrar uppmuntras att prata, läsa, sjunga, rimma och ramsa med barnet. Bokstart bygger på samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola som alla har ett uppdrag att arbeta med små barns språkutveckling.

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.
Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter