Arkitektur, form och design bildar bas för forskartjänst

Region Skåne och Lunds universitet vill stärka och sprida kunskap om hållbara städer och samhällen. Per-Johan Dahls uppdrag är att stärka och utveckla samverkan inom arkitektur, form och design.

Per-Johan Dahl tillträdde i augusti ett samverkanslektorat på Institutionen för Arkitektur och byggd miljö vid Lunds tekniska högskola (LTH), Lunds universitet. Lektoratet är samfinansierat av LTH och Region Skåne som delfinansierar tjänsten under tre år.

För att möta rådande samhällsutmaningar och ge förutsättningar för goda och hållbara livsmiljöer ur såväl ekonomiskt, kulturellt, socialt och miljömässigt perspektiv ser Region Skåne att samarbetet mellan bransch, akademi, kommuner och olika mötesplatser behöver stärkas.

Samverkansuppdraget innebär utveckling och samverkan inom forskningsområdet arkitektur, form och design I uppdraget ingår att kartlägga och utveckla institutionens nätverk såväl inom som utanför akademin, samt att ta en aktiv roll i uppbygganden av en regional plattform för utvecklings- och forskningsarbete inom verksamhetsområdet.

Några frågor till Per-Johan Dahl

Vilka utmaningar ser du främst med uppdraget att utveckla en regional plattform ?

- Att skapa samverkan mellan olika samhällsfunktioner och aktörer innebär att bryta igenom silostrukturer. Och i Sverige är kulturen av silostrukturer fortfarande stark även om jag upplever att många vill ändra på det nu. Detta gäller inte minst för akademin, där samverkan mellan institutioner och discipliner sker i betydligt mindre omfattning än på andra platser i världen. I USA, där jag arbetat vid flera lärosäten, har man en mycket mer omfattande och inarbetad kultur av samverkan över disciplinära tillhörigheter. Och när jag arbetade i Hong Kong och Turin upplevde jag en genuin vilja att utveckla synergier mellan olika institutioner och ämnesområden. Att bryta igenom silostrukturer är kanske den främsta utmaningen i uppdraget.

- Sedan är det naturligtvis själva konstruktionen och formen för samverkan. Att arbeta fram rätt format, som både är inkluderande, specifikt och aktuellt, och som katalyserar både kunskapsutveckling och kunskapsspridning, är en stor och stimulerande utmaning.

På vilket/vilka sätt är uppdraget intressant att arbeta med i Skåne och södra Sverige?

- För mig, som drivs av internationalisering och innovation inom arkitektur och samhällsbyggande, är Skåne idag den mest intressanta regionen i Sverige. Form/Design Center stärker sin position i Skandinavien som mötesplats för design i alla skalor. Den nya arkitekturpolitiken är sprungen ur Skåne. Boverket öppnar upp i Malmö och Christer Larsson tillträder som Sveriges första riksarkitekt. Vi har en internationellt uppmärksammad kultursektor, ett innovativt näringsliv och starka lärosäten inom kort räckvidd där alla designdisciplinerna finns representerade.

- Men kanske ännu intressantare är den strukturomvandling som vi idag ser i Skåne. När de övriga storstadsregionerna fortsätter fokusera på centralorten så börjar våra kommuner skörda effekterna av Region Skånes gedigna arbete med den skånska flerkärnigheten. Detta nätverkstänkande är inte enbart ett mer samtida sätt att se på hållbara livsmiljöer; det skapar också en dynamisk geografi och bättre möjligheter till ett jämlikare samhällsbyggande.

- Arkitekterna i nordvästra Skåne mobiliserar ny kunskap, medan satsningen på kommunal samverkan om konst i Kristianstad kommer få resonans också utanför Sveriges gränser. Vi har Malmö stads satsning M21, som tar avstamp i ett nytt paradigm där mångfald, entreprenörskap och cirkulära ekonomier utmanar storföretagens dominans i näringslivet. Och vi har Bromöllas innovativa återbruk av de storskaliga industrilokalerna som ofta avvisas av marknaden som olönsamma. Den gamla klyschan om närheten till kontinenten får en ny mening; idag är det inte enbart geografin, men också mångfalden, perceptionen och nyfikenheten som gör Skåne mer internationellt än resten av Sverige.

Vilka utmaningar ser du för kommunerna?

- Det blir allt viktigare att kunna balansera kvalitativa och kvantitativa målsättningar. Lagar och regelverk blir allt för ofta modeller i arbetet med hållbara livsmiljöer, vilket kan hämma kreativiteten. Kommunerna borde stärka dialogen med samhället genom metoder och processer, där man fokuserar mer på kultur och experiment än på policy och rutin. Sådana arbeten har börjat i Sverige, där Frihamnsprojektet i Göteborg kanske varit mest framgångsrikt. Vi kan dock bli mycket bättre med att skapa sådana initiativ. I dessa arbeten kan verkligen samverkan mellan kommun och akademi vara fruktbar. Det utvecklas metoder och processer idag, som t.ex. "co-creation" och "building together", där gräsrotsengagemang och expertis samverkar för att undersöka och utveckla nya synsätt på process, plats och rum.

Vilka utmaningar ser du för aktörer inom arkitektur, form och design?

- Specialiseringen inom de olika designdisciplinerna innebär en utmaning för samverkan. Att röra sig mellan de olika skalorna är inte lika självklart idag som det var under det förra seklet, när designers som Ettore Sottsass, Arne Jacobsen och makarna Eames arbetade med spännvidd i skala och ritade både hus, askkoppar och stadsdelar. Samtidigt är design-begreppet under omvandling och tenderar att handla mer om process än objekt, vilket möjliggör att olika skalnivåer kan mötas i nya samverkansformer.

- Jag tycker mig också skönja ett parallellt intresse idag av det generella i design. Vi har länge förstått att den funktionsuppdelade staden inte förmår att stötta ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle, och vi börjar nu också inse att byggnader som gestaltats efter en specifik funktion varken är ekonomiskt eller strukturellt lönsamma. Marknaden är idag snabb och föränderlig. Den stadsdel som var intressant för kontorsetableringar för fem år sedan kanske inte är intressant imorgon; billigare mark, bättre infrastruktur och global närvaro på en annan plats kommer att locka företag till ometablering.

- I sådana situationer blir specialiseringen utmanad och vi behöver en generell designkunskap som förmår att omgestalta hus, inredningar och stadsdelar för nya behov och egenskaper. Specialiseringen inom samhällsbyggandet kommer absolut inte att minska, men jag tror att vi kommer se en parallell utveckling av det generella. I ett sådant scenario kommer vi behöva ny kunskap inom designdisciplinerna att samverka i olika skalor.

Gästprofessor i Beirut under hösten 2018

Hösten 2018 är intensiv för Per-Johan Dahl. Under hösten verkar han dels som gästprofessor vid Lebanese American University i Beirut, dels tillträder han samverkanslektoratet vid Institutionen för Arkitektur och byggd miljö inom hållbara livsmiljöer, med fokus på arkitektur, form och design, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet.

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.
Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter