Sverige i EU – 30 år som medlem och 75 år av europeiskt samarbete

Region Skåne är sedan länge aktiv i arbetet med EU-frågor. Schuman-deklarationen från den 9 maj 1950 är startpunkten för EU-samarbetet och ligger till grund för det europeiska freds- och integrationsprojekt som vuxit fram sedan dess.  

Michael Johnsson är ansvarig för Region Skånes kontor i Bryssel och har i princip följt hela Sveriges EU-resa från insidan. 

– Det är många som uppmärksammar Europadagen den 9 maj, en dag som i år är lite speciell då det är 75 år sedan den så kallade Schumandeklarationen, som markerar starten på det som vi idag känner som EU, annonserades av den dåvarande franska utrikesministern Robert Schuman. Vår ordförande i Regionala utvecklingsnämnden, Anna Jähnke (M), pratar på ett event anordnat av Europa Direkt Lund för att diskutera vad EU-frågorna betyder för oss i Skåne, och vi uppmärksammar dagen bland annat genom denna artikel. 

– I Bryssel håller EU:s institutioner öppet på lördag för alla som vill besöka och få en inblick i hur arbetet går till, hur byggnaderna ser ut inifrån, och där man som besökare får en möjlighet att träffa tjänstepersoner inom EU:s institutioner – ett bra sätt att öka kunskapen om hur EU-samarbetet går till i vardagen. 

Tre decennier som medlem

Sverige har nu varit en del av EU i 30 år – och mycket har förändrats under den tiden, inte minst inom unionen själv. 

– 30 år känns som en väldigt lång tid. Det har hänt väldigt mycket sedan vi blev medlemmar. Vi har både fått fler medlemsländer, bland annat i samband med den stora utvidgningen 2004, och vi har tappat ett medlemsland, Storbritannien. Personligen har jag bott i Bryssel och jobbat med olika EU-relaterade frågor under nästan alla dessa år. Det är på många sätt ett annorlunda Bryssel idag jämfört med då - välden har blivit mer komplex, digitaliseringen har delvis   förändrat arbetssättet, och sedan Lissabonfördraget har antalet område där Europaparlamentet är medbestämmande ökat vilket i sig ändrar dynamiken för hur påverkansarbetet bedrivs. 

Sverige och EU har också genomlevt flera tunga kriser tillsammans.

– Många och stora utmaningar har präglat medlemskapet – finanskrisen, pandemin och nu Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det osäkra geopolitiska läget gör att EU-samarbetet känns än mer viktigt, och det är något vi också ser i opinionen. Förtroendet för EU har ökat och nått rekordnivåer under den senaste tiden. 

Skåne i EU – synligt och relevant

På regional nivå har EU-samarbetet haft en mycket konkret betydelse. 

– För oss på regional nivå har till exempel finansiering från den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och den Europeiska socialfonden (ESF) betytt väldigt mycket under årens lopp. Det är en stor del av vårt regionala utvecklingskapital. 

Men det finns också utmaningar i att nyttja medlemskapet fullt ut – bland annat när det gäller närvaro i Bryssel. Det finns väldigt få svenskar som arbetar i EU:s institutioner idag, och där måste vi bli bättre. Det är väldigt viktigt att det finns fler som jobbar med dessa frågor direkt inom till exempel EU-kommissionen eller Europaparlamentet. 

Michael Johnsson lyfter tre nycklar för att Sverige – och Skåne – ska få ut så mycket som möjligt av medlemskapet: 

1. Vi måste få in fler svenskar i EU:s institutioner.
2. Vi måste bli bättre på att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen för att kunna påverka . 
3. Vi behöver bli ännu bättre på att synliggöra allt det bra som vi gör i Skåne. 

– Skåne är till exempel en av EU:s innovationsledande regioner. Det gör att många runt om i Europa tittar på oss med nyfikenhet och ett intresse att samarbeta – och det ska vi ta vara på. 

Här kan du läsa mer om Region Skånes arbete med EU-frågor