Vellinge

Vellinge kommun ligger i sydvästra Skåne och ingår i Stormalmö. Det finns ca 34 670 invånare i kommunen. Förutom kommunen själv är Förenade Care AB kommunens största arbetsgivare. Vellinge är en företagstät kommun med över 4000 företag, varav de flesta är småföretag med färre än fem anställda.

Kommunen ligger på plats 4 nationellt sett när det gäller företagsklimat och är i toppskiktet när det gäller nyföretagande. Vellinge kommun har lägst skatt i Sverige och kommunens utgifter är den femte lägsta i landet.

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Den offentliga sektorn sysselsätter 17 % av de som arbetar i kommunen, och i offentlig sektor är det framför allt kommunen själv som är en stor arbetsgivare. Vellinge kommun sysselsätter 1025 personer, vilket gör kommunen till den största offentliga arbetsgivaren. Ett mönster som går igen i övriga kommuner. 83 % av de sysselsatta i kommunen, arbetar i privat sektor som framför allt präglas av fåmansföretag. När statistiken bryts ner ytterligare framträder tydliga skillnader gällande kön och bakgrund över vem som arbetar inom vilken sektor. 

24 % av kvinnorna med svensk bakgrund har sin sysselsättning inom offentlig sektor i Vellinge kommun och motsvarande siffra för kvinnor med utländsk bakgrund är 20 %. Bland män med svensk bakgrund arbetar 12 % inom offentlig sektor och för män med utländsk bakgrund är det 4 % som har sin sysselsättning här. Både siffrorna för män och kvinnor är ovanligt låga när det gäller hur många i kommunen som har sin anställning inom offentlig sektor. Skånesnittet är 45 % för kvinnor med utländsk bakgrund och 47 % för kvinnor med svensk bakgrund. För männen är det 18 % (utländsk bakgrund) och 19 % (svensk bakgrund) som är snittet i Skåne. 

Att kvinnor är överrepresenterade inom offentlig sektor hänger samman med att de verksamheter där kvinnor ofta arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män är överrepresenterade oftare återfinns inom privat sektor. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger strukturella effekter som exempelvis skillnader i inkomster, hälsa och arbetsvillkor. I Vellinge kommun är en stor del av omsorgen utlagd på privata företag därför skiljer sig statistiken för Vellinge en hel del från andra kommuner.

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Branscher som utbildning, handel och vård och omsorg tillhör de tio branscher med flest anställda i Vellinge kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och den jämförs gentemot fördelningen av de sysselsatta i kommunen för att skapa en bild av hur representationen ser ut. Här framträder tydliga skillnader både när det gäller kön och bakgrund när det gäller vilka grupper som arbetar i respektive bransch. 

Av de sysselsatta i Vellinge kommun är 45 % kvinnor och 41 % män med svensk bakgrund, 7 % är män och 7 % är kvinnor med utländsk bakgrund. Vid en jämförelse mot hur fördelningen av de sysselsatta i de största branscherna i kommunen ser ut, visar statistiken att ingen bransch har en jämlik representation rakt igenom men att handel hamnar närmast. 

Kvinnor oavsett bakgrund är överrepresenterade inom vård och omsorg. Kvinnor med svensk bakgrund är även procentuellt i övertal när det gäller utbildning, medan kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster samt hotell och restaurang. Män med svensk bakgrund är överrepresenterade inom byggverksamhet, tillverkning, juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt jordbruk, jakt och skogsbruk. Män med utländsk bakgrund har sin största procentuella representation inom hotell och restaurang, tillverkning och uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. 

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att sedan gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Detta kan i sin tur bidra till att öka sysselsättningen och minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva. Av de som bor i Vellinge kommun förvärvsarbetar 81 %. Bland de som är sysselsatta har de flesta, 76 %, en anställning, medan 24 % är företagare. Motsvarande siffror för Skåne är 89 respektive 11 %, vilket innebär att företagandet är mer än dubbelt så högt i Vellinge än i Skåne som helhet.

Både kvinnor och män oavsett bakgrund driver företag i större utsträckning i Vellinge kommun än i Skåne som helhet. Bland kvinnorna är det dubbelt så stor procentandel som är företagare jämfört med snittet för kvinnor i Skåne. Detta gäller både kvinnor med utländsk och kvinnor med svensk bakgrund. Bland män med utländsk bakgrund är det också fler, 22 %, än Skånesnittet på 13 % som är företagare. Och bland män med svensk bakgrund är det mer än dubbelt så hög procentandel, 33 %, i Vellinge jämfört med snittet som för män med svenskbakgrund ligger på 15 % i Skåne.

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 6632 personer i Vellinge. 474 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 7 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots den lilla urvalsgruppen.

 Bland de som har chefsyrken i Vellinge kommun är det flest män med svensk bakgrund som har ett chefsyrke (8 %). Därefter kommer män med utländsk bakgrund (6 %). Bland kvinnor med svensk bakgrund är det hälften så många jämfört med män med svensk bakgrund som har ett chefsyrke (4 %). För kvinnor med utländsk bakgrund är det ännu ovanligare i Vellinge att ha ett chefsyrke i Vellinge kommun, endast 3 % av dessa kvinnor har det. Den ojämna maktfördelningen leder i förlängningen till att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet och har bäst möjligheter till karriärutveckling.

Offentlig

Andelen med chefsyrken bland de sysselsatta i offentlig sektor i Vellinge kommun är 5 %, medan 95 % inte är chefer. 

Statistiken över offentlig sektor stämmer ganska väl överens med den chefsstatistik som inte är uppdelad efter sektor. Kvinnor med utländsk bakgrund är chefer i minst utsträckning i offentligt sektor, medan män med svensk bakgrund är chefer i störst utsträckning. Kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund är chefer i nästan lika stor utsträckning inom den offentliga sektorn.

Att det är så det ser ut är intressant i relation till statistik över vilka som främst är sysselsatta i offentlig sektor. Trots att män med svensk bakgrund i betydligt mindre utsträckning arbetar i offentlig sektor än både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund, är detta gruppen med högst procentandel chefsyrken inom offentlig sektor. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor ju högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.

Privat

8 % av de sysselsatta i privat sektor har yrken som klassas som chefsyrken, medan 92 % inte är chefer.

Precis som statistiken över chefer totalt sett och för chefer i offentlig sektor, är män med svensk bakgrund i majoritet bland de med ett chefsyrke även inom privat sektor, 10 %. Även bland män med utländsk bakgrund är det förhållandevis många som har ett chefsyrke inom privat sektor, 8 %. Ungefär hälften så många av kvinnorna, 5 %, med både svensk och utländsk bakgrund har ett chefsyrke inom privat sektor i Vellinge kommun.

I Vellinge kommun är alltså kön en mer avgörande faktor än bakgrund för om du har ett chefsyrke eller inte i privat sektor.

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning i befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Vellinge har en hög utbildningsnivå, och 48 % av befolkningen har eftergymnasial utbildning, att jämföra med 40 % generellt i Skåne. 10 % har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, motsvarande siffra för Skåne är 16 % och 42 % har gymnasial utbildning, jämfört med 43 % i Skåne. 

Det finns strukturella skillnaderna beroende på kön och bakgrund i utbildningsnivån. Kvinnor oavsett bakgrund har i högre utsträckning än män eftergymnasial utbildning, och personer med utländsk bakgrund har högre utbildningsnivå än personer med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i läst utsträckning i kommunen.

 Trots att statistiken visar att kvinnor med utländsk bakgrund har den högsta utbildningsnivån i kommunen avspeglas inte detta på chefspositionerna i kommunen. Statistik över förvärvsarbetande visar att personer med utländsk bakgrund förvärvsarbetar i betydligt mindre utsträckning än personer med svensk bakgrund, och det är kvinnor med utländsk bakgrund som förvärvsarbetar i minst utsträckning. Det innebär att utbildningsnivån inte nödvändigtvis speglar arbetsmarknaden, och att den höga utbildningsnivån bland personer med utländsk bakgrund kan ses som en outnyttjad resurs i kommunen.

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Förvärvsfrekvensen bland personer med utländsk bakgrund är högre i Vellinge jämfört med hur det ser ut i Skåne totalt, och färre ur gruppen tillhör NEETs. Men, även om sysselsättningen är högre och personer i utanförskap är färre finns det fortfarande tydliga skillnader mellan gruppen med utländsk bakgrund och gruppen med svensk bakgrund. Huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund påverkar kraftigt dina möjligheter att etablera dig på arbetsmarknaden, även i en välmående kommun som Vellinge. Män med utländsk bakgrund förvärvsarbetar i minst utsträckning i kommunen.

 Trots att sysselsättningsnivån generellt sett är hög, har Vellinge en utmaning och en möjlighet i att få upp sysselsättningsnivån i den grupp som tillhör NEETs. Samtidigt finns utmaningen med kompetensförsörjning och de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Om gruppen som inte förvärvsarbetar kan matchas gentemot behoven på arbetsmarknaden och insatser kan planeras utifrån det, kan kommunen förbättra människors levnadsvillkor, öka tillväxten och skatteintäkterna. Strukturerna för vilka som har tillträde till och rekryteras på arbetsmarknaden bör ses över så fler får möjlighet att arbeta och utvecklas och för att tillvarata den dolda kompetens som finns i kommunen. Den stora andelen kvinnor med utländsk bakgrund som har en eftergymnasial utbildning kan vara en stor resurs för kommunen som ännu inte används.

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

17 % av familjerna i Vellinge kommun har en disponibel inkomst under 262 000 kr/år, vilket gör att de räknas till gruppen i risk för fattigdom. Det skånska genomsnittet är 34 %, och det är därmed markant färre som riskerar ekonomisk utsatthet i Vellinge än i Skåne som helhet, men det finns samtidigt fortfarande stora skillnader mellan grupper i risk för fattigdom. 37 % män respektive 38 % kvinnor med utländsk bakgrund riskerar ekonomisk utsatthet, medan 12 % av männen och 18 % av kvinnorna med svensk bakgrund tillhör riskgruppen. 

Statistiken visar att det framför allt är bakgrund som är en viktig variabel till om du riskerar att drabbas av fattigdom, men det finns även skillnader mellan könen till kvinnornas nackdel. Detta kan till exempel bero på att kvinnor oftare arbetar i låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid, men hänger även samman med den lägre sysselsättningen bland kvinnor och män med utländsk bakgrund. 

Medianinkomst

Vellinge kommuns medianinkomst är 344 092 kronor per år, men inkomstskillnaderna är stora mellan människor av olika kön och bakgrund.

Män med svensk bakgrund har markant högst medianinkomst i Vellinge kommun. Det skiljer över 225 000 kronor per år mellan män med svensk bakgrund och kvinnor med utländsk bakgrund, som har kommunens lägsta medianinkomst. Men kvinnor med svensk bakgrund har något högre medianinkomst än män med utländsk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund har en medianinkomst på mer än 125 000 lägre än män med svensk bakgrund men samtidigt nästan 100 000 högre än kvinnor med utländsk bakgrund. 

Sammanfattande slutsatser

Vellinge kommun är generellt sett en välmående kommun. Kommunen har hög utbildningsnivå, få personer i ekonomisk utsatthet, hög sysselsättning, höga genomsnittliga inkomster och fler företagare än länssnittet.

Samtidigt visar statistiken att kommunen präglas av samma strukturella problem som andra kommuner, problem som både är knutna till frågor om jämställdhet och frågor om integration. Arbetsmarknaden är könssegregerad och det finns stora skillnader i nivåerna bland förvärvsarbetande och de som riskerar ekonomisk utsatthet beroende på bakgrund. För chefspositioner är kön en stor faktor och kvinnor med utländsk bakgrund har sällan en chefsposition – samtidigt som detta är den högst utbildade gruppen. Förvärvsfrekvensen är betydligt lägre bland män och kvinnor med utländsk bakgrund än män och kvinnor med svensk bakgrund, och risken för fattigdom betydligt högre.

En bättre situation generellt sett i kommunen är med andra ord inte ett skydd gentemot strukturella skillnader och problem.