Svedala kommun ligger i sydvästra Skåne och räknas till Stormalmö. Det bor närmare 20 500 invånare i kommunen, där Svedala är största tätorten och centralort. Kommunens näringsliv består till stora delar av entreprenörer som driver enmansföretag. Av alla registrerade företag i kommunen har knappa 5 procent fem eller fler anställda.
Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.
Privat sektor sysselsätter majoriteten av de som arbetar i Svedala kommun, 68 %, medan den offentliga sektorn sysselsätter 32 %. Privat sektor domineras framför allt av entreprenörer som driver enmansföretag, medan det är Svedala kommun som själva är den största offentliga arbetsgivaren i kommunen. Det finns dock tydliga skillnader sett till vilka det är som är sysselsatta i respektive sektor.
Kvinnor är i majoritet och män i minoritet bland de anställda i offentlig sektor, men jämfört med andra kommuner arbetar fler män med svensk bakgrund i offentlig sektor i Svedala kommun än i andra kommuner. Statistiken visar tydliga skillnader beroende på kön, men även till vis del beroende på bakgrund. Både kvinnor och män med svensk bakgrund arbetar oftare i offentlig sektor än kvinnor och män med utländsk bakgrund.
En förklaring till skillnader beroende på kön är att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan de verksamheter där män arbetar i större utsträckning återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor.
Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)
Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.
Transport och magasinering, tillverkning, utbildning och vård och omsorg är fyra av de tio branscher med flest anställda i Svedala kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot fördelningen bland de sysselsatta i kommunen. Precis som statistiken som är uppdelad utifrån vilken sektor de sysselsatta arbetar i, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch.
Av de som är sysselsatta i kommunen är 9 % män och 6 % kvinnor med utländsk bakgrund. 46 % är män och 39 % är kvinnor med svensk bakgrund. Det finns dock ingen bransch där siffrorna över sysselsatta återspeglas jämnt och där fördelningen är representativ, men handel är den bransch som kommer närmast. Rent generellt sett är personer med utländsk bakgrund något bättre spridda över branscher, medan personer med svensk bakgrund tydligare är koncentrerade till vissa branscher. Kvinnor med svensk bakgrund är överrepresenterade bland de sysselsatta inom vård och omsorg, där även kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade. Kvinnor med svensk bakgrund är även i övertal inom utbildning, och kvinnor med utländsk bakgrund inom hotell och restaurang och uthyrning. Tillverkningsindustrin sysselsätter framförallt män oavsett bakgrund, precis som byggverksamhet. Män med utländsk bakgrund är även i övertal inom hotell och restaurang.
Den tydliga segregering som statistiken visar bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, främst av kvinnor med svensk bakgrund men även av kvinnor med utländsk bakgrund, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.
Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)
Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva. I Svedala kommun förvärvsarbetar 83 % av befolkningen, medan 17 % inte har någon sysselsättning. Sett till den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare, är 87 % sysselsatta genom en anställning och 13 % genom företagande. Motsvarande siffror för Skåne är 89 % anställda och 11 % företagare, vilket innebär att Svedala kommun har något fler företagare än länssnittet.
Andelen företagare är något större bland alla grupper i Svedala kommun, och ingen grupp sticker ut med ett markant högre företagande än länssnittet. Män med svensk bakgrund är precis som i andra kommuner företagare i störst utsträckning och kvinnor med svensk bakgrund i minst utsträckning. Kvinnors företagande är lägre än mäns generellt sett.
Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)
Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)
Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009)
Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 6093 personer i Svedala kommun. 491 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 8 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.
Flest chefer finns bland män med svensk bakgrund, oavsett sektor, och kvinnor med utländsk bakgrund är chefer i minst utsträckning. Kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund är chefer i lika stor utsträckning. Det är tre gånger så vanligt att män med svensk bakgrund har chefspositioner, än att kvinnor med utländsk bakgrund har det. Att statistiken ser ut som den gör innebär i förlängningen att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet, och har därigenom bäst möjligheter till karriärutveckling.
Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)
6 % av de som är sysselsatta i offentlig sektor har ett chefsyrke, medan 94 % inte är chefer.
2 % av kvinnorna med utländsk bakgrund som är sysselsatta i offentlig sektor har ett chefsyrke. Det är vanligast att män med svensk bakgrund är chefer, följt av män med utländsk bakgrund. Bland män med svensk bakgrund har 9 % ett chefsyrke, motsvarande siffra för män med utländsk bakgrund är 7 %.
Samtidigt som män är överrepresenterade bland chefer, är det kvinnor som är i majoritet bland de anställda. Det innebär att cheferna inte speglar den bas av anställda som finns inom sektorn. I exempel från sju skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.
10 % av de sysselsatta i privat sektor i Svedala kommun har ett chefsyrke, medan resterande 90 % inte har det.
Återigen är det män med svensk bakgrund som dominerar på chefspositioner. 12 % av de sysselsatta männen i privat sektor har chefsyrken. Kvinnor med svensk bakgrund är chefer i något större utsträckning än både kvinnor och män med utländsk bakgrund, som är chefer i lika stor utsträckning.
Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.
Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I Svedala kommun har 34 % av befolkningen eftergymnasial utbildning, att jämföra med 40 % för Skåne som helhet. Utbildningsnivån är med andra ord lägre i Svedala än i andra kommuner, men statistiken visar skillnader i utbildningsnivå mellan olika grupper.
Kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i störst utsträckning i Svedala kommun, och män med svensk bakgrund har både eftergymnasial utbildning i minst utsträckning och förgymnasial i störst. Kvinnor med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i något större utsträckning än män med utländsk bakgrund, men det är även kvinnor med svensk bakgrund som mest sällan har förgymnasial utbildning som högsta utbildning. Utbildningsnivån avgör dock inte nödvändigtvis dina förutsättningar på arbetsmarknaden, då personer med utländsk bakgrund förvärvsarbetar i betydligt mindre utsträckning än personer med svensk bakgrund. Det kan bero på att deras kompetens inte kan matchas fullt ut på den svenska arbetsmarknaden, men en fråga att ställa sig är vad som skulle ske med sysselsättningsnivåerna bland personer med utländsk bakgrund, om kommunen fann vägar att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen – och det som ett sätt att öka tillväxten och skatteintäkterna i kommunen.
Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).
Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.
Andelen av befolkningen som förvärvsarbetar i Svedala kommun är högre än länssnittet, och färre tillhör NEETs totalt sett. Trots det är strukturen över vilka det är som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden den samma som i andra kommuner. Personer med utländsk bakgrund är de har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden, och skillnader mellan könen är små.
Det är en stor utmaning och möjlighet att få upp sysselsättningen i gruppen NEETs och att minska utanförskapet i Svedala kommun, även om kommunen förvisso har fler sysselsatta än Skåne som helhet. Det bör sättas i relation de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, och kopplas samman med kompetensförsörjningen. Om gruppen som inte förvärvsarbetar kan matchas gentemot behoven på arbetsmarknaden och insatser kan planeras utifrån det, kan kommunen förbättra människors levnadsvillkor, öka tillväxten och därigenom skatteintäkterna. Samtidigt bör det även ses och analyseras utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden, och hur de strukturerna kan förändras så fler får möjlighet att arbeta och utvecklas.
NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)
Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet
Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.
21 % av familjerna i Svedala kommun riskerar ekonomisk utsatthet, vilket kan jämföras med 34 % av familjerna i Skåne som helhet. Det innebär att färre har en medianinkomst som understiger gränsen för risk för fattigdom i kommunen än i Skåne som helhet. Samtidigt visar statistiken att det finns tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund, och vissa skillnader beroende på kön bland personer med svensk bakgrund. Kvinnor och män med utländsk bakgrund har den mest utsatta ekonomiska situationen i kommunen, och kvinnor med svensk bakgrund har det sämre ekonomiskt än män med svensk bakgrund.
Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet. Samtidigt kan kvinnor med svensk bakgrunds sämre ekonomiska situation bland annat förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.
Medianinkomsten totalt sett i Svedala kommun är 264 458 kronor, men när statistiken bryts ner visar siffrorna att inkomster varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.
Kvinnor med utländsk bakgrund har kommunens lägsta medianinkomst, medan män med svensk bakgrund har den högsta. Det känns igen från andra kommuner. Skillnaderna mellan personer med svensk och utländsk bakgrund är stora, samtidigt som kvinnorna tjänar mindre än männen med samma bakgrund.
Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.
Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)
Svedala sticker ut genom en högre sysselsättning och färre i ekonomisk utsatthet än i Skåne som helhet, samtidigt som utbildningsnivån är lägre.
I mångt och mycket stämmer statistiken från Svedala kommun överens med statistik från andra kommuner, och det finns utmaningar, problem och möjligheter i frågor om jämställdhet och integration. För olika frågor spelar kön och bakgrund olika stor roll. Samtidigt som statistiken visar att kön är det avgörande i frågor om exempelvis arbetsmarknad och företagande, är bakgrund den avgörande faktorn i frågor om sysselsättning och inkomster. Män med svensk bakgrund har generellt sett den mest fördelaktiga positionen i kommunen, medan kvinnor med utländsk bakgrund har den minst fördelaktiga.
