Svalöv

Svalövs kommun ligger i nordvästra Skåne och inkluderar sex tätorter: Billeberga, Kågeröd, Röstånga, Svalöv, Teckomatorp och Tågarp. Kommunens yta är 390 kvadratkilometer och det bor cirka 13.655 personer i kommunen. Kommunens näringsliv består huvudsakligen av små och medelstora företag och kommunen har en något högre andel nyföretagare än rikssnittet. Medianinkomsten och utbildningsnivån är lägre än rikssnittet.

 

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

I Svalövs kommun sysselsätter den offentliga sektorn 36 % av de som arbetar i kommunen. Det är kommunen själv som är den största offentliga arbetsgivaren, vilket följer väletablerade mönster som känns igen från andra kommuner. Den privata sektorn, i Svalövs fall främst små och medelstora företag, å sin sida sysselsätter totalt 64 % av de som arbetar i kommunen. Det finns dock tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar bland de sysselsatta i respektive sektor.

I offentlig sektor är kvinnor i majoritet bland de anställda, medan männen dominerar den privata sektorn. Detta gäller oavsett om du har svensk eller utländsk bakgrund; könet är det som främst avgör i vilken sektor du arbetar. En förklaring till skillnader beroende på kön är att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan de verksamheter där män arbetar i större utsträckning återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering. Bygg, tillverkning, vård och omsorg, utbildning med flera tillhör de tio branscherna med flest anställda i Svalöv. Denna statistik är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande sektorer, finns det en tydlig segregering i vilka som arbetar i respektive bransch.

Bland de tio branscherna med flest anställda i Svalöv återfinns bland annat utbildning, vård och omsorg, byggverksamhet, tillverkning etc., och statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande privat och offentlig sektor, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch.

I relation till fördelningen av de boende i kommunen, där ungefär 42 % vardera är kvinnor och män med svensk bakgrund och 8 % vardera är kvinnor och män med utländsk bakgrund, visar statistiken att det inte inom någon bransch finns vad som kan sägas vara en representativ fördelning rakt igenom. Både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund är exempelvis överrepresenterade inom vård och omsorg, medan män med svensk bakgrund är överrepresenterade inom jordbruk, jakt och skogsbruk, tillverkning, byggverksamhet och handel. Män med utländsk bakgrund är mer jämnt fördelade över olika branscher. Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Förutom att vara anställd kan du ha din sysselsättning genom företagande. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Många som driver företag är dock ensamföretagare, vilket innebär att deras företagande bara ger sysselsättning till de själva.

I Svalövs kommun är det män med svensk bakgrund som är företagare i störst utsträckning, mer än dubbelt så många jämfört med det skånska genomsnittet på 15 % företagare. Bland männen med utländsk bakgrund driver 21 % företag medan 79 % är anställda. Totalt sett i Skåne är 13 % företagare bland män med utländsk bakgrund.

17 % av de yrkesverksamma kvinnorna med utländsk bakgrund driver företag i Svalöv, motsvarande siffra för kvinnor med svensk bakgrund är 13 %. I Skåne som helhet driver 8 % av kvinnorna med utländsk bakgrund och 7 % av kvinnorna med svensk bakgrund företag. Det innebär att kvinnor överlag driver företag i större utsträckning i Svalöv i jämförelse med det skånska genomsnittet, samtidigt som skillnaden mellan gruppen kvinnor med utländsk bakgrund och gruppen kvinnor med svensk bakgrund är större.

 

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjlighet till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 3850 personer i Svalöv. 180 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 6 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots den lilla urvalsgruppen.

Bland de män med utländsk bakgrund som arbetar i Svalöv har 3 % ett chefsyrke. Motsvarande siffra för kvinnor med utländsk bakgrund är knappa 2 %. Bland kvinnor med svensk bakgrund har cirka 4 % ett chefsyrke. Bland män med svensk bakgrund har över 6 % ett chefsyrke. Det är med andra ord dubbelt så vanligt att med en chefsposition bland män med svensk bakgrund  jämfört med männen med utländsk bakgrund i Svalövs kommun. I förlängningen innebär detta att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet. Men även bland kvinnor är det dubbelt så vanligt att ha ett chefsyrke om du har svensk än utländsk bakgrund i Svalövs kommun.

 

Offentlig sektor

Sett till chefer i offentlig sektor visar statistiken att ungefär 95 % av de som arbetar i offentlig sektor inte har ett chefsyrke, medan 5 % har det.

Män med svensk bakgrund är överrepresenterade som chefer i offentlig sektor i Svalövs kommun. 9 % av männen med svensk bakgrund har ett chefsyrke jämfört med 4 % av kvinnorna med svensk bakgrund, 2 % av männen med utländsk bakgrund och 0,7 % av kvinnorna med utländsk bakgrund. Det är med andra ord dubbelt så vanligt att kvinnor med svensk bakgrund har ett chefsyrke i offentlig sektor, än att en man med utländsk bakgrund har det. Att män med svensk bakgrund i störst utsträckning är chefer i offentlig sektor är intressant utifrån att de i minst utsträckning är sysselsatta inom offentlig sektor generellt i kommunen. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.

Privat

Bland invånarna sysselsatta i privat sektor har 7 % yrken som klassas som chefsyrken, medan 93 % inte har det.

Återigen är det män med svensk bakgrund som dominerar bland de med chefsyrken, 8 % av de sysselsatta männen med svensk bakgrund har ett chefsyrke inom privat sektor i Svalöv. Bland kvinnor med svensk bakgrund är motsvarande siffra 5 %. 4 % bland män med utländsk bakgrund och 3 % bland kvinnor med utländsk bakgrund har ett chefsyrke inom privat sektor. Du har med andra ord störst möjlighet att bli chef i privat sektor om du är man och har svensk bakgrund.

 

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Sett till Svalöv som helhet har 19 % av invånarna en förgymnasial utbildning, jämfört med det skånska genomsnittet på 16 %. I Svalöv har 52 % en gymnasieutbildning, motsvarande siffra för Skåne är 43 %, och 29 % har eftergymnasial utbildning i Svalöv, jämfört med 40 % i Skåne som helhet. Det innebär att Svalöv i relation till det skånska genomsnittet ligger förhållandevis lågt till när det gäller andel av befolkning med eftergymnasial utbildning, och de strukturella skillnaderna i utbildningsnivå blir ännu tydligare när de bryts ner på kön och bakgrund.

I Svalöv är det kvinnor med utländsk bakgrund som har eftergymnasial utbildning i störst utsträckning. Kvinnor med svensk bakgrund och män med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i lika stor utsträckning. Bland män med svensk bakgrund har endast 22 % eftergymnasial utbildning. 55 % av männen med svensk bakgrund har gymnasial utbildning som högsta utbildning. Trots det har män med utländsk bakgrund en lägre sysselsättning än män med svensk bakgrund, vilket innebär att utbildningsnivån inte speglar arbetsmarknaden. Det här bör ses som en potential och en outnyttjad resurs för Svalöv, eftersom det finns stora möjligheter till att utnyttja den kompetens som finns i befolkningen bättre och på så sätt få upp sysselsättningen och därigenom öka skatteintäkterna.

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Bland de som tillhör NEETs ser vi en tydlig överrepresentation av personer med utländsk bakgrund, samtidigt som skillnaderna mellan könen är små. Statistiken visar med andra ord att huruvida du har utländsk bakgrund eller inte påverkar kraftigt dina möjligheter att etablera dig på arbetsmarknaden. Andelen som förvärvsarbetar är betydligt lägre både bland kvinnor och bland män med utländsk bakgrund, jämfört med kvinnor och män med svensk bakgrund. Om du har utländsk eller svensk bakgrund spelar alltså större roll än om du är kvinna eller man.

Möjligheten att få de som står utanför arbetsmarknaden i sysselsättning är både en stor utmaning och en stor möjlighet för kommunen och bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Att personer med utländsk bakgrund generellt sett har högre utbildningsnivå i Svalöv i relation till personer med svensk bakgrund innebära att kommunen kan ha goda möjligheter att lyckas med den framtida kompetensförsörjningen med rätt insatser.

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen

Totalt sett har 30 % av de familjer som bor i Svalöv en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år, jämfört med 34 % för Skåne som helhet, men det finns tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund. 47 % av männen och 42 % av kvinnorna med utländsk bakgrund i Svalöv har en disponibel inkomst som är mindre är 262 000 kronor per familj. Motsvarande siffror för män och kvinnor med svensk bakgrund är 24 respektive 28 %. Strukturen är tydlig, återigen visar statistiken att din bakgrund spelar större roll än ditt kön när det gäller risken för fattigdom i Svalöv. Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och därmed vilka det är som riskerar att hamna i ekonomisk utsatthet.

 

Medianinkomst i Svalöv

Medianinkomsten för alla sammantaget i Svalöv är 230 869 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende av kön och bakgrund.

Kvinnor med utländsk bakgrund har lägst medianinkomst i Svalöv. De tjänar 115 000 kronor mindre per år än män med svensk bakgrund, som är gruppen med högst medianinkomst i kommunen. Medan män med svensk bakgrund tjänar 280 896 kronor/år, tjänar kvinnor med utländsk bakgrund 165 835 kronor/år. Kvinnor med svensk bakgrund tjänar å sin sida betydligt mer än både kvinnor och män med utländsk bakgrund, vilket visar på att det finns inkomstskillnader som tydligt kan härledas till bakgrund, men även till kön, eftersom kvinnor tjänar mindre än män från samma bakgrundsgrupp som de själva. 

 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Svalöv följer i mångt och mycket etablerade mönster som känns igen från andra kommuner och statistiken visar att bakgrund och kön inverkar olika mycket på olika indikatorer. I statistik över branscher och sektorer är det tydligt att främst kön spelar roll, medan det i frågor om inkomster och chefsyrken är huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund som är den mest avgörande faktorn. När det gäller inkomster är det kvinnor med utländsk bakgrund som ligger allra sämst till och de är även chefer i lägst utsträckning, samtidigt som det är just kvinnor med utländsk bakgrund som har den högsta utbildningsnivån i Svalöv.

Svalöv sticker ut genom sin generellt låga utbildningsnivå och att kvinnor överlag driver företag i större utsträckning i Svalöv än i andra kommuner i Skåne. Samtidigt är det en något mindre andel familjer i Svalöv som räknas till gruppen med risk för fattigdom jämfört med det skånska genomsnittet