Staffanstorp

Staffanstorps kommun ligger i sydvästra Skåne i Öresundsregionen och har omkring 23000 invånare. Staffanstorp som är centralort är den största och mest folkrika tätorten i kommunen. Näringslivet består i mångt och mycket av en- och fåmansföretag med endast några enstaka större arbetsgivare. Staffanstorp är en av de kommuner med lägst skattesats i Sverige, och förvärvsfrekvensen är hög och arbetslösheten låg.

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Privat sektor sysselsätter majoriteten av de som arbetar i kommunen, 78 %, medan offentlig sektor sysselsätter 22 %. Det innebär att den offentliga sektorn är mindre och den privata större än i Skåne som helhet. Det är kommunen själv som är den största offentliga arbetsgivaren, medan det privata näringslivet framför allt består av en- och fåmansföretag

Offentlig sektor är relativt liten i Staffanstorp, vilket återspeglas på var kvinnor har sin sysselsättning. Bland de som arbetar i offentlig sektor är kvinnor förvisso i majoritet, men kvinnorna i Staffanstorps kommun arbetar i mindre utsträckning offentligt än i många andra kommuner. Kvinnors dominans, som vi trots allt ser, kan förklaras av att de verksamheter som bedrivs inom det offentliga ofta är kvinnodominerade, som vård- och omsorg.  40 % av de sysselsatta kvinnorna med svensk bakgrund i Staffanstorps kommun arbetar i offentlig sektor och motsvarande siffra för kvinnor med utländsk bakgrund är 29 %. Män, oavsett bakgrund, arbetar betydligt mer sällan i offentlig sektor, vilket i sin tur förklaras av att de yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Utbildning, handel, tillverkning och vård och omsorg tillhör de tio branscher med flest anställda i Staffanstorps kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot fördelningen bland de sysselsatta i kommunen. Precis som statistiken som är uppdelad utifrån sektorer, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch. 

Kvinnor, oberoende av bakgrund, dominerar vård och omsorg, medan män oavsett bakgrund ofta arbetar inom transport och magasinering. Kvinnor med svensk dominerar dessutom utbildning, och kvinnor med utländsk bakgrund uthyrning, fastighetsservice etc.  Män med svensk bakgrund finns bland annat i övertal även inom tillverkning och byggverksamhet. 

Könssegregeringen är med andra ord tydlig på kommunens arbetsmarknad, vilket bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva. 83 % av de boende i Staffanstorps kommun förvärvsarbetar, och bland de sysselsatta är det vanligast att ha en anställning, men 16 % är företagare. Motsvarande siffra för Skåne är 11 %, vilket innebär att det finns fler företagare procentuellt sett i Staffanstorps kommun än i Skåne som helhet.

Företagandet är större bland alla grupper i Staffanstorps kommun, och precis som i många andra kommuner är det män med svensk bakgrund som är företagare i störst utsträckning, och kvinnor med svensk i minst utsträckning. I Skåne är 15 % av männen med svensk bakgrund företagare, motsvarande siffra för Staffanstorps kommun är 22 %. 15 % av männen med utländsk bakgrund är företagare, vilket skiljer 2 % från det skånska genomsnittet på 13 %. Även bland kvinnor är företagandet något större i Staffanstorp än i Skåne totalt sett. 

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 5382 personer i Staffanstorp. 386 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 7 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Det är vanligast att en chef är en man med svensk bakgrund i Staffanstorp, och det är lika vanligt att en kvinna med svensk bakgrund är chef som att en man med utländsk bakgrund är det. Kvinnor med utländsk bakgrund har chefsyrken i minst utsträckning. Det är mer än fyra gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med utländsk bakgrund är det. Att statistiken ser ut som den gör innebär i förlängningen att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner på arbetsmarknaden, och har därigenom bäst möjligheter till karriärutveckling.

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Offentlig

Av de sysselsatta i offentlig sektor har 4 % chefsyrken, medan 96 % inte har det. 

Precis som bland chefer generellt sett, är det män med svensk bakgrund som dominerar på chefspositionerna i offentlig sektor. Det finns inte en enda man med utländsk bakgrund som har ett chefsyrke i offentlig sektor i Staffanstorps kommun, och det är dubbelt så vanligt att chefen är en man med svensk bakgrund som en kvinna med svensk bakgrund. Statistiken är intressant att jämföra mot i vilka det är som är sysselsatta i offentlig sektor. Både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund dominerar bland de anställda, samtidigt som samma dominans inte återspeglas på chefspositioner. Det visar att cheferna inte speglar den bas av anställda som finns inom sektorn. I exempel från sju skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

8 % av de sysselsatta i privat sektor har yrken som klassas som chefsyrken, medan 92 % inte är chefer.

Återigen är det män med svensk bakgrund som är chefer i störst utsträckning i den privata sektorn i Staffanstorps kommun, 11 % har chefsyrken jämfört med 5 % bland männen med utländsk bakgrund, 4 % bland kvinnor med svensk bakgrund och 2 % bland kvinnor med utländsk bakgrund. Statistiken från Staffanstorp visar att det genomgående är män med svensk bakgrund som sitter på de flesta chefspositioner i kommunen.

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland de i befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I Staffanstorps kommun har 44 % eftergymnasial utbildning, jämfört med 40 % i Skåne som helhet. Utbildningsnivån är med andra ord generellt sett högre i Staffanstorp, men statistiken visar samtidigt att utbildningsnivån varierar när statistiken bryts ner på kön och bakgrund.

Kvinnor med utländsk bakgrund har både eftergymnasial och förgymnasial utbildning i störst utsträckning i kommunen. Män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning, samtidigt som kvinnor med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i större utsträckning än män med utländsk bakgrund. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Män och kvinnor med utländsk bakgrund är de som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden i Staffanstorps kommun, och kvinnor med utländsk bakgrund har kommunens lägsta förvärvsnivå och högsta NEET. Skillnaderna mellan kvinnor och män med utländsk bakgrund är större i Staffanstorp än i Skåne som helhet, samtidigt som det procentuellt sett är fler som förvärvsarbetar och färre som står utanför arbetsmarknaden i kommunen.

Men även om situationen generellt sett ser bättre ut i Staffanstorps kommun än i andra kommuner, går det inte sticka under stolen med att det både är en stor utmaning och en stor möjlighet att få upp sysselsättningen och minska utanförskapet för Staffanstorp som kommun. Om fler får möjlighet att arbeta och gruppen som inte förvärvsarbetar kan matchas gentemot behoven på arbetsmarknaden, kan kommunen förbättra människors levnadsvillkor, öka tillväxten och därigenom skatteintäkterna. Samtidigt bör det även ses och analyseras utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden, och hur de strukturerna kan förändras så fler får möjlighet att arbeta och utvecklas. 

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

Risken för ekonomisk utsatthet är mindre i Staffanstorp än i Skåne som helhet. I Staffanstorps kommun är det totalt 19 % som hamnar under gränsen för risk för fattigdom, jämfört med 34 % i Skåne. Men även om färre riskerar ekonomisk utsatthet, finns det tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund. Både kvinnor och män med utländsk bakgrund tillhör riskgruppen i betydligt större utsträckning än kvinnor och män med svensk bakgrund, samtidigt som framför allt kvinnor med svensk bakgrund är mer utsatta än män med samma bakgrund. 

Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet. Samtidigt kan kvinnor med svensk bakgrunds sämre ekonomiska situation bland annat förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.

Medianinkomst

Män med svensk bakgrund har med stor marginal den högsta medianinkomsten i kommunen, medan kvinnor med utländsk bakgrund har den lägsta. Skillnaderna mellan könen är större bland de med svensk bakgrund än bland de med utländsk bakgrund, samtidigt som kvinnor med svensk bakgrund har en högre medianinkomst än både kvinnor och män med utländsk bakgrund. Inkomstskillnaderna beroende på bakgrund kan bland annat förklaras av att förvärvsfrekvensen är högre bland personer med svensk bakgrund än bland personer med utländsk bakgrund, medan skillnader beroende på kön kan förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Staffanstorps kommun är på många sätt en kommun med en mer fördelaktig situation än andra kommuner. Förvärvsnivån är högre, den ekonomiska situationen bättre och fler är företagare. Trots det visar statistiken sammantaget att kommunen precis som andra präglas av utmaningar kopplade till jämställdhet och integration. Det är framför allt personer med utländsk bakgrund som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, även om deras utbildningsnivå är hög, och de löper större risk för ekonomisk utsatthet än personer med svensk bakgrund. Samtidigt är arbetsmarknaden könssegregerad och det finns skillnader i kvinnor och mäns företagande. Män med svensk bakgrund har högst sysselsättning, är chefer i störst utsträckning och generellt sett de högsta inkomsterna i kommunen.

Genom att arbeta för en ökad inkludering och lika möjligheter i frågor om sysselsättning har Staffanstorp som kommun ytterligare möjlighet att minska skillnader på arbetsmarknaden, i sysselsättning och inkomster, och kommunen kan därmed själva skapa en mer fördelaktig situation med ett högre skattetryck och ökad tillväxt.