Skurup

Skurups kommun ligger på den skånska sydkusten och har strax över 15 000 invånare.  Skurup är kommunens största tätort och centralort, och kommunen ingår i Stormalmö. Det finns färre högskoleutbildade i kommunen än i Skåne som helhet, samtidigt som företagandet är större. 

Näringslivet i kommunen domineras av handel och tillverkning, de flesta företag finns inom branscherna jordbruk, samt handel och byggverksamhet. De största arbetsgivarna finns inom offentlig verksamhet, men även inom tillverkning, förpackning, tryckeri och distribution.

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Privat sektor sysselsätter majoriteten av de som arbetar i kommunen, 67 %, medan 33 % har sin sysselsättning i offentlig sektor. Skurups kommun är den största offentliga arbetsgivaren, vilket är ett mönster som känns igen från andra kommuner. Samtidigt finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive sektor.

54 % av kvinnorna med svensk och 44 % av kvinnorna med utländsk bakgrund arbetar i offentlig sektor, medan 91 % av männen med utländsk och 86 % av männen med svensk bakgrund har sin sysselsättning i privat sektor. Det innebär att offentlig sektor framför allt sysselsätter kvinnor, samtidigt som många kvinnor även arbetar i privat sektor. En förklaring till kvinnors dominans i offentlig sektor är att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Vård och omsorg, utbildning, handel och tillverkning är fyra av tio branscher med flest anställda i Skurups kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot fördelningen bland de sysselsatta i kommunen. Precis som statistiken som är uppdelad utifrån sektorer, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch. 

Majoriteten av de sysselsatta i kommunen har svensk bakgrund. 42 % är män och 44 % är kvinnor med svensk bakgrund, medan 7 % är män och 6 % är kvinnor med utländsk bakgrund. Ingen bransch har en helt representativ fördelning, men precis som statistik från andra kommuner visat är det framför allt handel som är den bransch som kommer närmas en representativ fördelning. Både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom Vård och omsorg, och kvinnor med svensk bakgrund är även kraftigt överrepresenterade inom Utbildning. Kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom Hotell och restaurang, vilket även gäller för män med utländsk bakgrund. Män med utländsk bakgrund är också överrepresenterade inom Transport och magasinering. Män med svensk bakgrund är kraftigt överrepresenterade i bland annat Byggverksamhet, Tillverkning och Jordbruk, jakt och skogsbruk. 

Statistiken visar med andra ord att det finns en tydlig segregering på kommunens arbetsmarknad, vilket bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, framför allt av kvinnor med svensk bakgrund, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva. 78 % av de som bor i Skurups kommun förvärvsarbetar, medan 22 % saknar sysselsättning. Det är vanligast att ha sin sysselsättning genom anställning, men i Skurups kommun är betydligt fler, 19 %, företagare än i Skåne som helhet där 11 % är företagare.

Företagandet är större i alla grupper i kommunen, samtidigt som kvinnor med svensk bakgrund märker ut sig genom ett markant mindre företagande, även om det är större än i Skåne totalt sett. Flest företagare finns bland män med svensk bakgrund, men det skiljer bara 1 % till män med utländsk bakgrund.  

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 3766 personer i Skurups kommun. 195 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 5 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Det är män med svensk bakgrund som har chefsyrken i störst utsträckning i Skurups kommun totalt sett, även om skillnaderna är små. 5 % av de sysselsatta männen med svensk bakgrund är chefer, jämfört med 4 % av kvinnorna med svensk bakgrund och 3 % av kvinnor respektive män med utländsk bakgrund. 

Offentlig

Andelen med chefsyrken bland de sysselsatta i offentlig sektor är 4 %, medan 96 % inte är chefer. 

Män med utländsk bakgrund dominerar på chefspositionerna i offentlig sektor, följt av män med svensk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund är chefer i något större utsträckning än kvinnor med utländsk bakgrund. Statistiken är särskilt intressant att se i ljuset av vilka det är som är sysselsatta i offentlig sektor. Både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund dominerar bland de anställda, samtidigt som samma dominans inte återspeglas på chefspositioner. Det innebär att cheferna inte speglar den bas av anställda som finns inom sektorn. I exempel från sju skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

6 % av de sysselsatta i privat sektor har yrken som klassas som chefsyrken, medan 94 % inte är chefer.

Män och kvinnor med svensk bakgrund är chefer i lika stor utsträckning, samtidigt som fler kvinnor med utländsk bakgrund är chefer än män med utländsk bakgrund. Det är dubbelt så vanligt att en man eller kvinna med svensk bakgrund är chef, som att en man med utländsk bakgrund är det.

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland de i befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I Skurups kommun har 28 % eftergymnasial utbildning, jämfört med 40 % i Skåne som helhet. Det innebär att utbildningsnivån är betydligt lägre i Skurups kommun, och utbildningsnivån varierar när den bryts ner på kön och bakgrund.

Flest med eftergymnasial utbildning finns bland kvinnor med utländsk bakgrund, medan män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning och förgymnasial utbildning i störst utsträckning. Kvinnor med utländsk bakgrunds höga utbildning avspeglas dock inte på arbetsmarknaden, eftersom det samtidigt är just de som förvärvsarbetar i minst utsträckning. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Det finns stora skillnader beroende på bakgrund i vilka det är som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Både kvinnor och män med utländsk bakgrund tillhör gruppen NEETs i betydligt större utsträckning än kvinnor och män med svensk bakgrund. Statistiken från Skurups kommun stämmer i mångt och mycket överens med den statistik som finns över Skåne som helhet. Skillnader i förvärvsfrekvens och NEETs mellan kvinnor och män med samma bakgrund är små.

Att få upp sysselsättningen och minska utanförskapet är av största vikt för att skapa en inkluderande kommun. Det är både en stor utmaning och en stor möjlighet, särskilt utifrån hur en ökad sysselsättning leder till en ökad tillväxt och mindre samhällsekonomiska kostnader för kommunen. Det bör sättas i relation de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, och kopplas samman med kompetensförsörjningen. Om gruppen som inte förvärvsarbetar kan matchas gentemot behoven på arbetsmarknaden och insatser kan planeras utifrån det, kan kommunen förbättra människors levnadsvillkor, öka tillväxten och därigenom skatteintäkterna. Samtidigt bör det även ses och analyseras utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden, och hur de strukturerna kan förändras så fler får möjlighet att arbeta och utvecklas. 

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

Den ekonomiska utsattheten är mindre i Skurup än i Skåne totalt sett. 28 % av familjerna har en disponibel inkomst som placerar dom under gränsen för risk för fattigdom, medan motsvarande siffra för Skåne är 34 %. Men även om den ekonomiska utsattheten är mindre utbredd, finns det tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund, och till viss del även på kön. Kvinnor och män med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland de med en disponibel medianinkomst under 262 000 kronor per år, samtidigt som kvinnor med svensk bakgrund är mer utsatta än män med svensk bakgrund. 

Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet. Samtidigt kan kvinnor med svensk bakgrunds sämre ekonomiska situation bland annat förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid. 

Skurups kommuns medianinkomst för alla sammantaget är 240 692 kronor, men statistiken visar tydliga strukturella olikheter beroende på både kön och bakgrund. 

Medianinkomst

Skurups kommuns medianinkomst för alla sammantaget är 240 692 kronor, men statistiken visar tydliga strukturella olikheter beroende på både kön och bakgrund. 

Det är män med svensk bakgrund som med stor marginal har kommunens högsta medianinkomst, och de tjänar i genomsnitt över 120 000 kronor per år mer än kvinnor med utländsk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund tjänar mer än både kvinnor och män med utländsk bakgrund, samtidigt som skillnaderna mellan könen är större bland de med svensk än bland de med utländsk bakgrund. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Strukturerna som framträder i statistiken från Skurups kommun känns igen från andra kommuner och i frågan om huruvida kön eller bakgrund påverkar strukturer mest skiljer det sig åt beroende på vilken fråga som analyseras. Medan arbetsmarknaden präglas av en könssegregering, präglas inkomster och frågor om sysselsättning i större utsträckning av huruvida en person har svensk eller utländsk bakgrund.

Skurups kommun utmärker sig genom att det är en mindre del av befolkningen som lever i risk för ekonomisk utsatthet, samt att kommunen har en högre andel företagare än Skåne som helhet. Samtidigt är det även i Skurup personer med utländsk bakgrund som i större utsträckning riskerar ekonomisk utsatthet än personer med svensk bakgrund. Skillnaderna mellan kvinnor med svensk bakgrund och de övriga grupperna är dessutom mer markanta i Skurup än i andra kommuner när det gäller företagande.