Skåne

Skåne län är till landytan det 10:e största länet i Sverige. Länet består av 33 kommuner och Malmö är Skånes residensstad. I Skåne bor 1 303 630 invånare vilket gör länet till det tredje befolkningsrikaste i landet, med en stadigt ökande befolkningstillväxt och låg medelålder. Skåne ligger på fjärde plats i Sverige när det gäller utbildningsnivå och har ett högt företagande. Men Skåne har även den lägsta förvärvsfrekvensen i Sverige, låg medianinkomst och även låga skatter i förhållande till övriga landet. 

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till fördjupad kunskap och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Den privata och offentliga sektorn hänger samman med frågor om utbildning, arbete, arbetsvillkor och inkomster, eftersom medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

I Skåne arbetar 32 % av de sysselsatta inom offentlig sektor och 68 % inom privat sektor. Den största offentliga arbetsgivaren är Region Skåne med 34 725 anställda, och den största privata arbetsgivaren är Peab Sverige AB med 2625 anställda. Vid närmare granskning av statistiken framträder skillnader mellan gruppen kvinnor och gruppen män i grupperna svensk och utländsk bakgrund.

Privat sektor sysselsätter majoriteten av både kvinnorna och männen i Skåne. Medan män är tydligt underrepresenterade inom den offentliga sektorn. En förklaring till det är att verksamheter där kvinnor ofta arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män är i majoritet oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor och skapar skillnader mellan könen.

Bland kvinnor med svensk bakgrund har nästan hälften sin sysselsättning inom offentlig sektor, 47 %. I gruppen kvinnor med utländsk bakgrund är det en nästan lika stor andel, 45 %. Bland män med svensk bakgrund är det däremot endast 19 % som har sin sysselsättning inom offentlig sektor och för män med utländsk bakgrund är det endast 18 %.  En övervägande majoritet av männen i Skåne har alltså sin sysselsättning inom privat sektor. Statistiken visar att könet är en betydelsefull faktor för i vilken sektor män och kvinnor arbetar, medan skillnaderna beroende på nationell bakgrund är mindre.

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom antingen privat eller offentlig sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistiken över sektorer, visar statistiken över branscher på strukturer av könssegregering på arbetsmarknaden.

Vård och omsorg, handel, utbildning, tillverkning, byggverksamhet med flera tillhör de tio branscher med flest anställda i Skåne. Statistiken över branscher är ett mått på hur arbetsmarknaden i regionen ser ut. Precis som gällande privat och offentlig sektor, finns det en tydlig uppdelning av vilka grupper som arbetar i respektive bransch. 

Av de sysselsatta i Skåne är 11 % män med utländsk bakgrund och 10 % kvinnor med utländsk bakgrund. 41 % är män med svensk bakgrund och 39 % kvinnor med svensk bakgrund. Ingen bransch har en representativ fördelning rakt igenom men Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar är den bransch som kommer närmast.

Både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom vård och omsorg samt Utbildning. Kvinnor med svensk bakgrund är även överrepresenterade i Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring. Kvinnor med utländsk bakgrund är även överrepresenterade inom Övrig service, vilket även män med utländsk bakgrund är. Män är överlag överrepresenterade inom Transport och magasinering, och män med svensk bakgrund är överrepresenterade inom Byggverksamhet, Informations och kommunikationsverksamhet, Tillverkning samt Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna Vård- och omsorg samt Utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-könsstereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden, och öka sysselsättningen. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Sysselsättningen går att dela upp på två olika former – som anställd eller som företagare. Företagandet är en nyckel till ekonomisk tillväxt och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Många som driver företag är dock ensamföretagare, vilket innebär att deras företagande endast bidrar till sysselsättning för dem själva. I Skåne förvärvsarbetar 73 % av befolkningen, medan 27 % inte har någon sysselsättning. Detta är den lägsta förvärvsfrekvensen bland länen i Sverige. Sett till den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare, är 89 % yrkesverksamma genom anställning och 11 % genom företagande.

Män med svensk bakgrund är företagare i störst utsträckning i Skåne med ett genomsnitt på 15 %. Bland männen med utländsk bakgrund driver 13 % företag medan 87 % är anställda. Av de yrkesverksamma kvinnorna med utländsk bakgrund driver 8 % företag medan 92 % är anställda. Motsvarande siffror för kvinnor med svensk bakgrund är 7 % företagande och 93 % anställda.

Kön är således mer avgörande än bakgrund sett till företagande i Skåne. Medan skillnaderna mellan grupperna med olika bakgrund endast är marginella.

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCB:s klassifikation. Totalt arbetar 501561 personer i Skåne. 34829 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 7 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Kvinnor med utländsk bakgrund har chefsyrken i minst utsträckning i Skåne, 3 %. Medan det bland kvinnor med svensk bakgrund och män med utländsk bakgrund är 5 % i vardera gruppen som har ett chefsyrke. Bland män med svensk bakgrund är det dubbel så stor andel, 10 %, som har ett chefsyrke. Detta innebär att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet i Skåne. 

Offentlig

Inom offentlig sektor i Skåne har 5 % av de som arbetar ett chefsyrke, medan 95 % inte har det.

Män med svensk bakgrund är chefer i störst utsträckning inom offentlig sektor, 8 % av dessa har ett chefsyrke i den offentliga sektorn i Skåne. Bland männen med utländsk bakgrund som arbetar inom offentlig sektor är det 3 % som har ett chefsyrke. Bland kvinnorna med svensk bakgrund som arbetar inom offentlig sektor i Skåne har är det 5 % som har ett chefsyrke och bland kvinnorna med utländskbakgrund är det 2 % av de sysselsatta i offentlig sektor som har ett har ett chefsyrke.  Att män med svensk bakgrund i störst utsträckning är chefer i offentlig sektor är intressant utifrån att de samtidigt är den grupp som i lägst utsträckning är sysselsatta inom offentlig sektor. Istället är det kvinnor med svensk och utländsk bakgrund som är överrepresenterade bland de anställda, något som uppenbarligen inte återspeglas på chefsnivå. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att ju högre position inom kommunal förvaltning, desto färre kvinnor, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet i Skåne. 

Privat

Bland Sysselsatta i Skåne som är sysselsatta inom privat sektor har 8 % ett chefsyrke, medan 92 % inte har det. 

Precis som inom den offentliga sektorn är män med svensk bakgrund överrepresenterade på chefspositioner även inom den privata sektorn, men vi ser samtidigt att det är vanligare att kvinnor med svensk bakgrund är chefer än att män med utländsk bakgrund är det. Kvinnor med utländsk bakgrund har chefsyrken i minst utsträckning även inom den privata sektorn. 

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

I Skåne har 16 % av invånarna endast en förgymnasial utbildning.  43 % har gymnasial utbildning, och 40 % har eftergymnasial utbildning som högsta utbildning. Statistiken är räknad utifrån invånarnas högsta avslutade utbildning. Strukturella skillnader i utbildningsnivå framträder när statistiken bryts ner på kön och bakgrund. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Personer med utländsk bakgrund är tydligt överrepresenterade i gruppen som tillhör NEETs, samtidigt som skillnaderna mellan könen inom respektive grupp är små. Kvinnorna i båda grupperna förvärvsarbetar dock i något lägre utsträckning än männen i samma grupp. Statistiken visar att utländsk bakgrund eller svensk bakgrund kraftigt påverkar möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden, och risken för ekonomisk utsatthet. Andelen som förvärvsarbetar är betydligt lägre både bland kvinnor och bland män med utländsk bakgrund, jämfört med kvinnor och män med svensk bakgrund. Utländsk eller svensk bakgrund spelar alltså större roll än kön här.

Möjligheten att få de som står utanför arbetsmarknaden i sysselsättning är både en stor utmaning och en stor möjlighet för Skåne som bör sättas i relation till de behov och bristyrken som finns på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

Av alla de familjer som bor i Skåne har 34 % en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år. Det finns dock tydliga strukturella skillnader beroende på både bakgrund och kön. Bland de som har en disponibel inkomst under 262 000 kronor/år per familj är 48 % män med utländsk bakgrund och 47 % kvinnor med utländsk bakgrund. Bland dem med svensk bakgrund är det 27 % av männen och 33 % av kvinnorna som lever i risk för fattigdom. 

Det finns tydliga samband mellan risk för fattigdom och bakgrund, och även till viss del beroende av kön. Personer med utländsk bakgrund riskerar ekonomisk utsatthet i större utsträckning än personer med svensk bakgrund. Statistiken visar att bakgrund spelar stor roll för dina ekonomiska förutsättningar – vilket hänger ihop med sysselsättningsgraden och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt är kvinnorna med svensk bakgrund i Skåne mer utsatta än män med svensk bakgrund, trots att det bara skiljer 2 % i deras sysselsättningsgrad. Det kan exempelvis bero på att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.

Medianinkomst

Medianinkomsten för alla sammantaget i Skåne är 237 511 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund. Män med svensk bakgrund är minst ekonomiskt utsatta.

Kvinnor med utländsk bakgrund har Skånes lägsta medianinkomst 157 848 kronor per år. Män med svensk bakgrund har nästan dubbelt så hög medianinkomst, 138 000 kronor mer, och den högsta medianinkomsten i kommunen.  Det finns stora inkomstskillnader både beroende på bakgrund och på kön. Män med svensk bakgrund har en medianinkomst på drygt 118 000 kronor mer än män med utländsk bakgrund, och 61 000 kronor mer än kvinnor med svensk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund har en medianinkomst på 77 000 kronor mer än kvinnor med utländsk bakgrund, och 57 000 kronor mer än män med utländsk bakgrund. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Statistiken över Skåne visar att kön och bakgrund har stor betydelse för människors förutsättningar på arbetsmarknaden i Skåne och rymmer en del paradoxer. Som att kvinnor med utländsk bakgrund i högst utsträckning har eftergymnasial utbildning, men i minst utsträckning sitter på maktpositioner i arbetslivet, förvärvsarbetar i minst utsträckning och har den sämsta ekonomiska situationen i kommunen. Samtidigt som män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i lägst utsträckning men tjänar mest, är chefer och förvärvsarbetar i störst utsträckning.

Den könsuppdelade statistiken visar även att statistiken blir mer nyanserad när vi tar in faktorer som svensk eller utländsk bakgrund. Gruppen kvinnor med svensk bakgrund har fördelar både gentemot gruppen kvinnor med utländsk bakgrund och gruppen män med utländsk bakgrund.

I många fall, som till exempel i fråga om inkomster och förvärvsfrekvens, är utländsk eller svensk bakgrund mer utslagsgivande än kön. Men även i dessa fall kan vi se att kvinnor inom respektive grupp i de flesta fall har sämre förutsättningar än män. 

Kön har i de flesta fall störst inverkan när det gäller sektorer, branscher, företagande och chefspositioner.