Sjöbo

Sjöbo kommun ligger mitt i södra Skåne och har strax över 18 500 invånare. Sjöbo är kommunens största tätort och centralort och kommunens näringsliv domineras av lantbruk, konstruktion och handel. Kommunen har en högre förvärvsfrekvens, fler företagare och ett större nyföretagande, men även färre högskoleutbildade, än rikssnittet. 

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Privat sektor sysselsätter majoriteten av de som arbetar i kommunen, 73 %, medan 27 % har sin sysselsättning inom offentlig sektor. Det är kommunen själv som är den största offentliga arbetsgivaren, medan privat sektor domineras av företag inom lantbruk, konstruktion och handel.

Även om privat sektor sysselsätter flest, finns det tydliga strukturer sett till vilka som arbetar i vilka sektorer. 47 % av kvinnorna med svensk bakgrund och 38 % av kvinnorna med utländsk bakgrund arbetar i offentlig sektor, medan 90 % av männen med utländsk  bakgrund och 89 % av männen med svensk bakgrund arbetar i privat sektor. En förklaring till överrepresentationen  av kvinnor i offentlig sektor är att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Byggverksamhet, vård och omsorg, utbildning, handel och jordbruk, jakt och skogsbruk är fyra av tio branscher med flest anställda i Sjöbo kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot fördelningen av de sysselsatta i kommunen. Precis som statistiken som är uppdelad utifrån sektorer, finns en tydlig uppdelning av vilka som arbetar i respektive bransch. 

Bland de sysselsatta i kommunen är 4 % vardera kvinnor och män med utländsk bakgrund, medan 49 % är män och 43 % är kvinnor med svensk bakgrund. Sett till den fördelningen är Handel och fastighetsverksamhet de branscher som kommer närmast en representativ fördelning utifrån sysselsättningen i kommunen. Rent generellt sett är män och kvinnor med utländsk bakgrund något mer jämnt fördelade över branscher än personer med svensk bakgrund. Män med utländsk bakgrund är i övertal i verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, och kvinnor inom Uthyrning, fastighetsservice. Kvinnor med svensk bakgrund är framför allt överrepresenterade inom Vård och omsorg samt Utbildning, medan män med svensk bakgrund tydligast är överrepresenterade inom Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

Könssegregeringen är tydlig på kommunens arbetsmarknad, vilket bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, framför allt av kvinnor med svensk bakgrund, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Förutom att vara anställd kan du ha din sysselsättning genom företagande. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Många som driver företag är dock ensamföretagare, vilket innebär att deras företagande bara ger sysselsättning till de själva. Av de som bor i Sjöbo kommun förvärvsarbetar 80 %. Bland de som är sysselsatta har de flesta en anställning, men betydligt fler är företagare i Sjöbo än i Skåne som helhet. I Skåne är i genomsnitt 11 % av de sysselsatta företagare, i Sjöbo är motsvarande siffra 24 %.

Företagandet är särskilt mycket större bland personer med utländsk bakgrund. I Skåne är i genomsnitt 8 % av kvinnorna med utländsk bakgrund företagare, motsvarande siffra i Sjöbo är 25 % tre gånger så högt. 35 % av männen med utländsk bakgrund är företagare, jämfört med 13 % i Skåne totalt sett. Bland män med svensk bakgrund finns det dubbelt så många företagare i Sjöbo som i Skåne, och detsamma gäller för kvinnor med svensk bakgrund. 

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 5119 personer i Sjöbo kommun. 287 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 6 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Det är män med svensk bakgrund som har chefsyrken i störst utsträckning i Sjöbo kommun totalt sett, oavsett sektor, och kvinnor med utländsk bakgrund är de som i lägst utsträckning har en chefsposition. Men skillnaderna mellan grupperna är små. 

Offentlig

Andelen med chefsyrken bland de sysselsatta i offentlig sektor är 4 %, medan 96 % inte är chefer. 

Män med svensk bakgrund dominerar, precis som bland chefer generellt sett, på chefspositionerna i offentlig sektor. Det är lika vanligt att kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund är chefer, och minst vanligt att kvinnor med utländsk bakgrund är det. Statistiken är särskilt intressant att se i ljuset av vilka det är som är sysselsatta i offentlig sektor. Både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund dominerar bland de anställda, samtidigt som samma dominans inte återspeglas på chefspositioner. Det visar att cheferna inte speglar den bas av anställda som finns inom sektorn. I exempel från sju skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

7 % av de sysselsatta i privat sektor har yrken som klassas som chefsyrken, medan 93 % inte är chefer.

Återigen är det män med svensk bakgrund som är chefer i störst utsträckning, följt av män med utländsk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund är chefer i något större utsträckning än kvinnor med utländsk bakgrund. Statistiken från Sjöbo visar att det genomgående är män med svensk bakgrund som sitter på flest chefspositioner i de olika sektorerna i kommunen, och att statistiken ser ut som den gör innebär i förlängningen att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner på arbetsmarknaden, och har därigenom bäst möjligheter till karriärutveckling.

 

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland de i befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I Skåne har 40 % eftergymnasial utbildning, vilket innebär att utbildningsnivån i Sjöbo är betydligt lägre med 26 % med eftergymnasial utbildning. Statistiken visar dock att utbildningsnivån varierar när den bryts ner på kön och bakgrund.

Kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i störst utsträckning i kommunen, följt av män med utländsk bakgrund. Män med svensk bakgrund har både eftergymnasial utbildning i minst utsträckning, och förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå i störst utsträckning. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Även om utbildningsnivån är högre bland personer med utländsk bakgrund än bland personer med svensk, är det framför allt män och kvinnor med utländsk bakgrund som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och som hamnar i utanförskap. Sjöbos statistik ligger nära det skånska genomsnittet, både i frågan om förvärvsarbetande och NEETs. Skillnader i förvärvsfrekvens och NEETs mellan kvinnor och män med samma bakgrund är små, även om kvinnors position är något sämre än männens med samma bakgrund. 

Det är en stor utmaning och möjlighet för Sjöbo som kommun att öka sysselsättningen och minska utanförskapet, och bör ses utifrån de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, och kopplas samman med kompetensförsörjningen. Om gruppen som inte förvärvsarbetar kan matchas gentemot behoven på arbetsmarknaden och insatser kan planeras utifrån det, kan kommunen förbättra människors levnadsvillkor, öka tillväxten och därigenom skatteintäkterna. Samtidigt bör det även ses och analyseras utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden, och hur de strukturerna kan förändras så fler får möjlighet att arbeta och utvecklas. 

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

33 % av familjerna i Sjöbo kommun har en disponibel inkomst som gör att de riskerar ekonomisk utsatthet. Siffran ligger i linje med det generella mönstret i Skåne, där 34 % av familjerna riskerar ekonomisk utsatthet. Samtidigt visar statistiken att det finns tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund, och vissa mindre beroende på kön. Bakgrund tycks framför allt avgöra den ekonomiska verkligheten människor lever under, samtidigt som kvinnorna har en sämre ekonomisk situation än män med samma bakgrund. 

Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet. Samtidigt kan kvinnor med svensk bakgrunds sämre ekonomiska situation bland annat förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.

Medianinkomst

Sjöbo kommuns medianinkomst är 234 447 kronor, men inkomstskillnader framträder när statistiken bryts ner utifrån kön och bakgrund.  

Statistiken över inkomster visar att det finns skillnader som både kan härledas till bakgrund och till kön. Kvinnor tjänar mindre än män med samma bakgrund, men skillnaderna mellan kvinnor och män med svensk bakgrunds inkomster är större än mellan kvinnor och män med utländsk bakgrund. Samtidigt har personer med utländsk bakgrund totalt sett en betydligt lägre medianinkomst än personer med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund tjänar i genomsnitt över 130 000 kronor mer per år än kvinnor med utländsk bakgrund. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Sjöbo kommun utmärker sig från andra kommuner genom ett högt företagande i kommunen, särskilt bland kvinnor och män med utländsk bakgrund. Kvinnor och män med utländsk bakgrund har dessutom eftergymnasial utbildning i störst utsträckning i kommunen, samtidigt som de har en betydligt lägre förvärvsfrekvens och större risk för ekonomisk utsatthet än kvinnor och män med svensk bakgrund. Genomgående är det män med svensk bakgrund som har den mest fördelaktiga positionen i kommunen och högst inkomster.

Sjöbo kommun delar många problem och utmaningar i frågor om jämställdhet och integration med andra kommuner.