Simrishamns kommun ligger i sydöstra Skåne och kommunen har strax över 19 000 invånare, men antalet invånare ökar markant under sommaren. Simrishamns kommun är en del av Österlen och centralorten Simrishamn är tätorten med flest invånare i kommunen. Besöksnäringen är stor i kommunen, vars näringsliv utmärks av företag inom jordbruk, tillverkningsindustri, sjukvård och fiske. Kommunen har en hög medelålder, men även den fjärde högsta andelen företagare procentuellt sett i Sverige.
Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.
Offentlig sektor sysselsätter 24 % av de som arbetar i kommunen, medan 76 % har sin sysselsättning i privat sektor. Simrishamns kommun är den största offentliga arbetsgivaren, vilket känns igen från andra kommuner.
Statistiken visar att kön utgör en viktig förklaring till i vilken sektor du arbetar, medan skillnaderna beroende på bakgrund är mindre. 37 % av kvinnorna med svensk och 31 % av kvinnorna med utländsk bakgrund arbetar i offentlig sektor, medan 87 % av männen med svensk och 89 % av männen med utländsk bakgrund arbetar i privat sektor. Även om privat sektor även sysselsätter majoriteten av kvinnorna i kommunen, är det kvinnor som dominerar den offentliga sektorn. En förklaring till det är att verksamheter där kvinnor ofta arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor.
Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)
Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.
Vård och omsorg, tillverkning, handel och byggverksamhet är fyra av de tio branscher med flest anställda i Simrishamns kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot fördelningen bland de sysselsatta i kommunen. Precis som statistiken som är uppdelad utifrån sektorer, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch.
Av de sysselsatta i kommunen är 5 % vardera kvinnor och män med utländsk bakgrund, och 45 % vardera är kvinnor och män med svensk bakgrund. Ingen bransch har en helt representativ fördelning, men den bransch som kommer närmast är verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Män med utländsk bakgrund är framför allt överrepresenterade inom hotell och restaurang, och män med svensk bakgrund är i övertal inom till exempel Byggverksamhet, Jordbruk, jakt och skogsbruk samt Transport och magasinering. Kvinnor med utländsk bakgrund har framför allt sin sysselsättning inom Vård och omsorg samt Hotell och restaurang, och kvinnor med svensk bakgrund arbetar förutom inom Vård och omsorg även ofta inom Utbildning och Offentlig förvaltning.
Könssegregeringen är med andra ord tydlig på kommunens arbetsmarknad, vilket bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna Vård- och omsorg samt Utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, framför allt av kvinnor med svensk bakgrund, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.
Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)
Förutom att vara anställd kan du ha din sysselsättning genom företagande. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Många som driver företag är dock ensamföretagare, vilket innebär att deras företagande bara ger sysselsättning till de själva. Av de som bor i Simrishamns kommun förvärvsarbetar 76 %, medan 24 % saknar sysselsättning. Majoriteten har sin sysselsättning genom anställning, men 22 % av kommunens sysselsatta är företagare, vilket är dubbelt så många procentuellt sett jämfört med Skåne som helhet, där det i genomsnitt är 11 % som är företagare.
Alla grupper utmärker sig genom en högre andel företagare än snittet för Skåne. Det är nästan dubbelt så många företagare både bland kvinnor och män med utländsk och bland kvinnor och män med svensk bakgrund. Precis som i andra kommuner är det män med svensk bakgrund som i högst utsträckning är företagare, följt av män med utländsk bakgrund. Till skillnad mot andra kommuner driver något fler kvinnor med svensk bakgrund företag än kvinnor med utländsk bakgrund, vanligtvis är det tvärtom, men skillnaderna är små.
Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)
Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)
Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009)
Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet att påverka. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 6085 personer i Simrishamns kommun. 346 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 6 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots den lilla urvalsgruppen.
Män med svensk bakgrund har chefsyrken i störst utsträckning totalt sett oavsett sektor. Kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund är chefer i lika stor utsträckning. Det är dubbelt så vanligt att vara chef och man med svensk bakgrund, som kvinna med utländsk bakgrund och chef. Att statistiken ser ut som den gör innebär i förlängningen att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner på arbetsmarknaden, och har bäst möjligheter till karriärutveckling.
Andelen med chefsyrken bland de sysselsatta i offentlig sektor är 4 %, medan 96 % inte är chefer.
Män med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland sysselsatta med chefsyrken i offentlig sektor, följt av män med svensk bakgrund. Kvinnor med svensk och utländsk bakgrund är chefer i betydligt lägre utsträckning. Mönster från andra kommuner har visar att det vanligtvis är män med svensk bakgrund som är överrepresenterade bland chefer, men så är inte fallet i Simrishamns kommun. Oavsett, så är statistiken särskilt intressant att se i relation till att de flesta anställda i offentlig sektor är kvinnor. Både kvinnor med svensk bakgrund och kvinnor med utländsk bakgrund är tydligt överrepresenterade bland de anställda, samtidigt som detta inte återspeglas på chefspositionerna. Det visar att cheferna inte speglar den bas av anställda som finns inom sektorn. I exempel från sju skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.
7 % av de sysselsatta i privat sektor har yrken som klassas som chefsyrken, medan 93 % av de sysselsatta inte är chefer.
Även inom privat sektor är det män med svensk bakgrund som är överrepresenterade bland chefer, följt av kvinnor med svensk bakgrund och män med utländsk bakgrund. Kvinnor med utländsk bakgrund är chefer i lägst utsträckning.
Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)
Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.
Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland de i befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I Skåne har 40 % eftergymnasial utbildning, medan 34 % av befolkningen har det i Simrishamns kommun. Utbildningsnivån är med andra ord generellt sett lägre i Simrishamn än i Skåne som helhet, samtidigt som utbildningsnivån varierar beroende på kön och bakgrund.
Kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i störst utsträckning i kommunen, följt av kvinnor med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund har både eftergymnasial utbildning i lägst utsträckning, och förgymnasial utbildning i störst utsträckning i kommunen. Det återspeglas dock inte i sysselsättningsnivåerna, eftersom det är män med svensk bakgrund som har den högsta sysselsättningsnivån i kommunen.
Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).
Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.
Män och kvinnor med utländsk bakgrund är de som framför allt har svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden och som förvärvsarbetar i minst utsträckning i Simrishamns kommun. Jämfört med Skåne som helhet ligger förvärvsfrekvensen och andelen NEETs i linje med genomsnittet för såväl personer med svensk som för personer med utländsk bakgrund. Skillnader i förvärvsfrekvens och NEETs mellan kvinnor och män med samma bakgrund är små.
Det är både en stor utmaning och möjlighet för kommunen att få upp sysselsättningen och minska utanförskapet. Det bör sättas i relation de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, och kopplas samman med kompetensförsörjningen. Om gruppen som inte förvärvsarbetar kan matchas gentemot behoven på arbetsmarknaden och insatser kan planeras utifrån det, kan kommunen förbättra människors levnadsvillkor, öka tillväxten och därigenom skatteintäkterna. Samtidigt bör det även ses och analyseras utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden, och hur de strukturerna kan förändras så fler får möjlighet att arbeta och utvecklas.
NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)
Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet
Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.
I Simrishamns kommun har 35 % av familjerna en disponibel inkomst under 262 000 per familj och år, och riskerar därmed ekonomisk utsatthet. Motsvarande siffra för Skåne är 34 %, vilket innebär att Simrishamns statistik ligger i linje med Skånes. Samtidigt visar statistiken att det finns tydliga strukturer beroende på bakgrund, och även till viss del beroende på kön. Personer med utsatt bakgrund riskerar ekonomisk utsatthet i större utsträckning än personer med svensk bakgrund, samtidigt som kvinnor oavsett bakgrund har en sämre situation än män med samma bakgrund Män med svensk bakgrund är minst utsatta i kommunen.
Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet. Samtidigt kan kvinnor med svensk bakgrunds sämre ekonomiska situation bland annat förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.
Medianinkomsten för alla sammantaget i Simrishamns kommun är 238 799 kronor, men det finns tydliga strukturer kopplade till både kön och bakgrund i frågor om inkomster.
Kvinnor med utländsk bakgrund har kommunens lägsta medianinkomst, men skillnaden upp till män med utländsk bakgrund är inte särskilt stor. Män med svensk bakgrund har den högsta medianinkomsten i kommunen, och skillnader i inkomst mellan könen är betydligt större bland de med svensk bakgrund än de med utländsk bakgrund. Män med svensk bakgrund tjänar i genomsnitt 130 000 kronor mer per år än kvinnor med utländsk bakgrund, och över 120 000 kronor mer per år än män med utländsk bakgrund.
Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.
Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)
Simrishamns kommun möter utmaningar, problem och möjligheter kopplade till jämställdhet och integration, precis som andra kommuner. Statistiken från kartläggningen synliggör att kön och bakgrund spelar olika stora roll för olika frågor. Bakgrundens betydelse kan tydligt kopplas till frågor om ekonomi och inkomster, medan kön kan kopplas till arbetsmarknad och företagande. Som kommun sticker Simrishamn ut genom ett högre företagande än i Skåne som helhet, men även genom att utbildningsnivån är lägre.
