Perstorps kommun ligger i nordvästra Skåne och har strax över 7200 invånare, vilket gör att kommunen till folkmängden är Skånes minsta kommun. Perstorp är kommunens enda tätort och centralort. Kommunens näringsliv präglas av småskalighet och industri. Kommunen har en låg förvärvsfrekvens och få högskoleutbildade.
Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.
Offentlig sektor sysselsätter 23 % av de som arbetar i kommunen, medan 77 % har sin sysselsättning i privat sektor. Perstorps kommun är den största offentliga arbetsgivaren, vilket följer väletablerade mönster, medan privat sektor framför allt domineras av industri.
Kön avgör i stor utsträckning inom vilken sektor du arbetar, medan skillnaderna beroende på bakgrund är mindre. 44 % av de sysselsatta kvinnorna med svensk bakgrund och 35 % av kvinnorna med utländsk bakgrund arbetar i offentlig sektor. I privat sektor arbetar 88 % av männen med utländsk bakgrund och 91 % av männen med svensk bakgrund. Även om privat sektor sysselsätter fler kvinnor än offentlig sektor, är överrepresentationen av kvinnor i offentlig sektor tydlig. En förklaring till det är att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män är överrepresenterade oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor.
Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)
Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.
Tillverkning, vård och omsorg, handel och utbildning tillhör de tio branscher med flest anställda i Perstorps kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot fördelningen bland de sysselsatta i kommunen. Precis som statistiken som är uppdelad utifrån sektorer, finns det en tydlig uppdelning i vilka som arbetar i respektive bransch.
8 % av de sysselsatta i kommunen är män och 7 % är kvinnor med utländsk bakgrund, medan 50 % är män och 35 % är kvinnor med svensk bakgrund. Ingen bransch har en representativ fördelning utifrån de sysselsatta i kommunen. Män med utländsk bakgrund är framför allt överrepresenterade inom hotell och restaurang, och män med svensk bakgrund dominerar till exempel tillverkning, byggverksamhet, transport och magasinering och utvinning av mineral. Kvinnor, oavsett bakgrund, arbetar framför allt inom vård och omsorg, och kvinnor med utländsk bakgrund är även överrepresenterade i hotell och restaurang och kvinnor med svensk bakgrund inom utbildning.
Statistiken visar på en tydlig könssegregering på arbetsmarknaden i kommunen, men visar även att personer med utländsk bakgrund är något mer spridda över branscher än personer med svensk bakgrund. Segregeringen bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, utbildning främst av kvinnor med svensk bakgrund i Perstorps kommun, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.
Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)
Förutom att vara anställd kan du ha din sysselsättning genom företagande. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Många som driver företag är dock ensamföretagare, vilket innebär att deras företagande bara ger sysselsättning till de själva. Av de som bor i Perstorps kommun förvärvsarbetar 68 %, medan 32 % saknar sysselsättning. Det är vanligast att ha sin sysselsättning genom anställning, 90 % av de sysselsatta i kommunen är anställda medan 10 % är företagare. Motsvarande siffror för Skåne är 89 respektive 11 %, vilket gör att kommunen placerar sig i linje med det skånska genomsnittet.
Män med svensk bakgrund utmärker sig genom en lägre andel företagare än länssnittet. I Perstorps kommun är 10 % av männen med svensk bakgrund företagare, att jämföra med 15 % i Skåne som helhet. Istället är företagandet bland både kvinnor och män med utländsk bakgrund större. I Perstorp är 16 % av männen och 14 % av kvinnorna med utländsk bakgrund företagare, medan det i Skåne som helhet är 13 % av männen och 8 % av kvinnorna med utländsk bakgrund som är företagare. Det innebär att det till skillnad mot många andra kommuner är män med utländsk bakgrund som är företagare i störst utsträckning i Perstorp kommun.
Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)
Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)
Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009)
Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 2870 personer i Perstorp. 210 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 7 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.
Män med svensk bakgrund har chefsyrken i störst utsträckning totalt sett, oavsett sektor. 9 % av männen med svensk bakgrund är chefer, att jämföra med 5 % kvinnor med svensk bakgrund och 4 % av män med utländsk bakgrund. Kvinnor med utländsk bakgrund är chefer i minst utsträckning. Det är tre gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med utländsk bakgrund är det. Att statistiken ser ut som den gör innebär i förlängningen att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner på arbetsmarknaden, och har därigenom bäst möjligheter till karriärutveckling.
Andelen med chefsyrken bland de sysselsatta i offentlig sektor är 4 %, medan 96 % inte är chefer.
I Perstorps kommun finns det inte en enda man eller kvinna med utländsk bakgrund som är chef i offentlig sektor. Män med svensk bakgrund dominerar tydligt, 13 % är chefer. 3 % av de sysselsatta kvinnorna med svensk bakgrund har chefsyrken. Statistiken är särskilt intressant att se i ljuset av vilka det är som är sysselsatta i offentlig sektor. Både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund dominerar bland de anställda, samtidigt som samma dominans inte återspeglas på chefspositioner. Det visar att cheferna inte speglar den bas av anställda som finns inom sektorn. I exempel från sju skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.
9 % av de sysselsatta i privat sektor har yrken som klassas som chefsyrken, medan 91 % inte är chefer.
Återigen är det män som dominerar på chefspositioner, följt av kvinnor med svensk bakgrund. Bland personer med utländsk bakgrund är 6 % av männen och 5 % av kvinnorna chefer. Det är med andra ord inte så markanta skillnader som i exempelvis privat sektor, även om mönstret totalt sett med flest män med svensk bakgrund på maktpositioner även återfinns i privat sektor.
Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)
Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.
Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland de i befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I Skåne har 40 % eftergymnasial utbildning, medan 21 % av befolkningen har det i Perstorps kommun. Det är innebär med andra ord att det är markanta skillnader, där knappt hälften så många har eftergymnasial utbildning i Perstorp som i Skåne som helhet. Vi ser dock att utbildningsnivån varierar när statistiken bryts ner på kön och bakgrund.
Män med svensk bakgrund har kommunens lägsta utbildningsnivå, medan kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i störst utsträckning i kommunen, följt av män med utländsk och kvinnor med svensk bakgrund. Statistiken visar dock att det även är kvinnor och män med utländsk bakgrund som i störst utsträckning har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, medan kvinnor med svensk bakgrund har det i lägst utsträckning.
Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).
Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.
Bland de som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och som riskerar att hamna i utanförskap är personer med utländsk bakgrund överrepresenterade, medan kvinnor och män med svensk bakgrund förvärvsarbetar i betydligt större utsträckning och därmed tillhör NEETs i mindre utsträckning. Jämfört med Skåne som helhet är förvärvsfrekvensen något lägre och andelen NEETs något större i Perstorps kommun. Skillnader i förvärvsfrekvens och NEETs mellan kvinnor och män med samma bakgrund är små.
En stor utmaning och möjlighet för Perstorp som kommun är att få upp sysselsättningen och minska utanförskapet. Det bör sättas i relation de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, och kopplas samman med kompetensförsörjningen. Om gruppen som inte förvärvsarbetar kan matchas gentemot behoven på arbetsmarknaden och insatser kan planeras utifrån det, kan kommunen förbättra människors levnadsvillkor, öka tillväxten och därigenom skatteintäkterna. Samtidigt bör det även ses och analyseras utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden, och hur de strukturerna kan förändras så fler får möjlighet att arbeta och utvecklas.
NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)
Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet
Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.
I Perstorps kommun har 39 % av familjerna en disponibel inkomst under 262 000 per familj och år, och riskerar därmed fattigdom. Motsvarande siffra för Skåne är 34 %, vilket innebär att det finns en större ekonomisk utsatthet i Perstorp än i Skåne totalt sett. Samtidigt visar statistiken att det finns tydliga strukturer beroende på bakgrund, och på kön bland personer med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund är minst utsatta i kommunen, medan kvinnor med svensk bakgrund är utsatta i betydligt större utsträckning. Män och kvinnor med utländsk bakgrund ligger på samma nivå.
Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet. Samtidigt kan kvinnor med svensk bakgrunds sämre ekonomiska situation bland annat förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.
Medianinkomsten för alla sammantaget i Perstorps kommun är 206 070 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.
Kvinnor med utländsk bakgrund har kommunens lägsta medianinkomst, men skillnaden mellan kvinnor och män med utländsk bakgrund är mindre än mellan kvinnor och män med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund har den högsta medianinkomsten i kommunen, och tjänar i genomsnitt nästan 120 000 kronor mer per år än kvinnor med utländsk bakgrund.
Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.
Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)
Perstorps kommun möter problem, möjligheter och utmaningar i frågor om jämställdhet och integration, som kartläggningen synliggör och illustrerar. Kommunen utmärker sig bland annat genom en låg utbildningsnivå och fler personer med utländsk bakgrund som företagare än i Skåne som helhet.
Statistiken gör gällande att befolkningens kön och bakgrund har olika stor betydelse beroende på vilka frågor som undersöks och analyseras. Genomgående har män med svensk bakgrund den mest fördelaktiga positionen i kommunen, medan kvinnor med utländsk bakgrund har den minst fördelaktiga. Samtidigt är det män med svensk bakgrund som har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning, och kvinnor med utländsk bakgrund som har det i störst utsträckning.
