Östra Göinge ligger i gränsområdet mellan Kristianstadsslätten och norra Skånes skogsbygd. Här bor 14 100 invånare och centralorten heter Broby, övriga tätorter är bland annat Knislinge, Glimåkra, Sibbhult och Hanaskog.
Kommunen har ett varierat näringsliv, där tillverkningsindustrin står för en stor del av kommunens arbetstillfällen. Under den senaste tioårsperioden har befolkningen minskat med cirka 500 personer.
Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.
Offentlig sektor sysselsätter 28 % av de som arbetar i kommunen, medan 72 % har sin sysselsättning i privat sektor. Östra Göinge kommun är den största offentliga arbetsgivaren, med 1225 anställda. Att kommunen är den största arbetsgivaren går igen som ett mönster från andra kommuner. I den privata sektorn är Sibbhultsverken AB, med sina 175 anställda, den största arbetsgivaren. När statistiken bryts ner ytterligare framträder tydliga skillnader i hur de olika sektorerna bemannas.
Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)
Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.
Tillverkning, vård och omsorg, utbildning och byggverksamhet tillhör de tio branscher med flest anställda i Östra Göinge kommun. Den här statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot fördelningen bland de sysselsatta i kommunen. Precis som statistiken som är uppdelad utifrån sektorer, finns det en tydlig segregering i vilka som arbetar inom respektive bransch.
Av de sysselsatta i kommunen är 7 % män med utländsk bakgrund och 5 % är kvinnor med utländsk bakgrund, medan 48 % är män med svensk bakgrund och 41 % är kvinnor med svensk bakgrund. Ingen bransch har en representativ fördelning. Män med utländsk bakgrund är framför allt överrepresenterade inom transport och magasinering, och män med svensk bakgrund är kraftigt överrepresenterade inom exempelvis byggverksamhet och tillverkning. Kvinnor, oavsett bakgrund, är överrepresenterade inom vård och omsorg, och kvinnor med svensk bakgrund inom utbildning.
Statistiken visar en tydlig könssegregering på arbetsmarknaden i kommunen. Segregeringen bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.
Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)
Förutom att vara anställd kan du ha din sysselsättning genom företagande. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Många som driver företag är dock ensamföretagare, vilket innebär att deras företagande bara ger sysselsättning till dem själva. Av de som bor i Östra Göinge kommun förvärvsarbetar 74,3 %. Bland de som är sysselsatta har de flesta, 85 %, en anställning, medan 15 % är företagare. Motsvarande siffror för Skåne är 89 % respektive 11 %, vilket gör att Östra Göinge har något högre andel företagare jämfört med Skåne som helhet.
Precis som i andra kommuner är andelen företagare högst bland män med svensk bakgrund, följt av män med utländsk bakgrund. Dessa procentsatser är högre än skånesnittet på 15 % för män med svensk bakgrund, respektive 13 % för män med utländsk bakgrund. Både kvinnor med svensk bakgrund och kvinnor med utländsk bakgrund är också företagare i högre utsträckning i Östra Göinge kommun. Länssnittet ligger på 7 % för kvinnor med svensk bakgrund respektive 8 % för kvinnor med utländsk bakgrund.
Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)
Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)
Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009)
Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 3954 personer i Östra Göinge kommun. 208 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 5 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.
Bland de som har chefsyrken i Östra Göinge kommun är män med svensk bakgrund i majoritet, vilket gör att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet och har bäst möjligheter till karriärutveckling. Bland män med utländsk bakgrund har 4 % en chefsposition. Av kvinnor med svensk bakgrund och kvinnorna med utländsk bakgrund är det knappt 3 % som har ett chefsyrke, jämfört med 6 % av männen med svensk bakgrund.
Andelen med chefsyrken bland de sysselsatta i offentlig sektor är 5 %, medan 95 % inte är chefer.
Män med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland sysselsatta med chefsyrken i offentlig sektor i kommunen, 12 % av männen i denna grupp har ett chefsyrke. Bland män med svensk bakgrund är det 8 % som har ett chefsyrke. Medan det bland kvinnorna med svensk bakgrund är 3 % som har en chefsposition inom offentlig sektor, och knappt 3 % av kvinnorna med utländsk bakgrund.
Östra Göinge kommun sticker ut med en ovanligt hög andel av män med utländsk bakgrund som har ett chefsyrke inom offentlig sektor. Endast 9 % av Östra Göinge kommuns män med utländsk bakgrund är sysselsatta inom offentlig sektor. Eftersom denna grupp är så liten, räcker det med att ett fåtal män med utländsk bakgrund får en chefsposition för att den statistiska procentandelen ska bli hög.
Statistiken över vilka som har ett chefsyrke är intressant i relation till statistiken över de anställda inom offentlig sektor. Bland de anställda i offentlig sektor är en övervägande majoritet kvinnor. Trots det blir män chefer i större utsträckning inom offentlig sektor och speglar därmed inte basen av de anställda särskilt väl. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor ju högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.
I privat sektor har 6 % av de sysselsatta yrken som klassas som chefsyrken, medan 94 % inte är chefer.
Inom den privata sektorn är det män med svensk bakgrund som har ett chefsyrke i högst utsträckning, 7 % av dessa män har det. Bland män med utländsk bakgrund har 6 % ett chefsyrke inom privat sektor i Östra Göinge kommun. Av kvinnorna med utländsk bakgrund har 4 % ett chefsyrke och bland kvinnor med svensk bakgrund är det 3 % som har ett chefsyrke inom privat sektor.
Fördelningen inom privat sektor i Östra Göinge kommun är alltså något mer jämställd än inom den offentliga sektorn i kommunen, även om män är chefer i nästan dubbelt så hög utsträckning även inom den privata sektorn.
Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)
Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.
Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I Östra Göinge har 23 % av befolkningen eftergymnasial utbildning, jämfört med 40 % generellt i Skåne. 25 % har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, motsvarande siffra för Skåne är 16 % och 52 % har gymnasial utbildning, att jämföra med 43 % i Skåne.
Kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i högst utsträckning i kommunen och män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i lägst utsträckning. De flesta i kommunen, ungefär hälften, har gymnasial utbildning. Utbildningsnivån återspeglas dock inte i sysselsättningsnivåerna, eftersom det är män med svensk bakgrund som har den högsta sysselsättningsnivån i kommunen.
Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).
Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.
Kvinnor och män med utländsk bakgrund är de som framför allt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som förvärvsarbetar i minst utsträckning i Östra Göinge kommun. Förvärvsfrekvensen är mycket lägre bland män med utländsk bakgrund än skånesnittet på 55 %. För kvinnor med utländsk bakgrund ligger förvärvsfrekvensen på 51 %, i Skåne som helhet. Även denna grupp har en lägre förvärvsfrekvens i Östra Göinge kommun. För både kvinnor och män med svensk bakgrund är förvärvsfrekvensen ungefär samma som genomsnittet för Skåne som helhet. Skåne som helhet har också ett större andel studenter, därmed är andelen NEETs för Östra Göinge kommun högre än skånesnittet.
Det är både en utmaning och en möjlighet för kommunen att få upp sysselsättningen och minska utanförskapet. Samtidigt finns en utmaning med kompetensförsörjningen och de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Om gruppen som inte förvärvsarbetar kan matchas gentemot behoven på arbetsmarknaden och insatser kan planeras utifrån det, kan kommunen förbättra människors levnadsvillkor, öka tillväxten och skatteintäkterna. Den stora andelen kvinnor med utländsk bakgrund som har en eftergymnasial utbildning kan vara en stor resurs för kommunen som ännu inte används. Strukturerna för vilka som har tillträde till och rekryteras på arbetsmarknaden bör ses över så att fler får möjlighet att arbeta och utvecklas och för att tillvarata den dolda kompetens som finns i kommunen.
NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)
Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet
Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.
I Östra Göinge kommun har 33 % av familjerna en disponibel inkomst under 262 000 per familj och år, och riskerar därmed ekonomisk utsatthet. Motsvarande siffra för Skåne är 34 %. Samtidigt visar statistiken att det finns tydliga skillnader kopplade till bakgrund, och även till viss del beroende av kön. Personer med utländsk bakgrund riskerar ekonomisk utsatthet i större utsträckning än personer med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund är minst ekonomiskt utsatta i kommunen. Östra Göinge sticker ut i jämförelse med andra kommuner genom att män med utländsk bakgrund har en genomsnittligt sämre ekonomisk situation än kvinnor med utländsk bakgrund. Det beror troligen på arbetslösheten inom gruppen män med utländsk bakgrund är hög i kommunen.
Att det är just gruppen kvinnor och män med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och att människor med utländsk bakgrund inte släppts in på arbetsmarknaden. Den goda ekonomiska situationen för majoriteten av män med svensk bakgrund kan bland annat förklaras med att män ofta arbetar inom branscher med hög lön och mer sällan inom offentlig sektor. Kvinnors sämre ekonomiska situation kan bland annat förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.
Medianinkomsten för alla sammantaget i Östra Göinge kommun är 223 443 kronor, men det finns tydliga strukturer kopplade till både kön och bakgrund i frågor om inkomster där svensk eller utländsk bakgrund är den tydligaste faktorn för inkomstens storlek
Kvinnor med utländsk bakgrund har kommunens lägsta medianinkomst men det skiljer inte mycket mellan dem och män med utländsk bakgrund. Män med svensk bakgrund har den högsta medianinkomsten i kommunen. Inkomstskillnader går att relatera både till bakgrund och kön. Män med svensk bakgrund har en medianinkomst på nästan 120 000 kronor mer än män med utländsk bakgrund, och 59 000 kronor mer än kvinnor med svensk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund har en medianinkomst på drygt 63 000 kronor mer än kvinnor med utländsk bakgrund, och 60 000 kronor mer än män med utländsk bakgrund.
Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.
Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)
I Östra Göinge kommun finns utmaningar, problem och möjligheter i frågor om jämställdhet och integration, och för olika frågor spelar kön och bakgrund olika stor roll. Samtidigt som statistiken visar att kön är det avgörande i frågor om exempelvis arbetsmarknad och företagande, är bakgrund den avgörande faktorn i frågor om sysselsättning och inkomster. Statistik visar på många sätt upp att det mönster som återfinns i de flesta andra kommuner även finns i Östra Göinge. Det innebär att de utmaningar och problem som finns här inte är unika, och inte är något som kommunen står ensamma inför. Män med svensk bakgrund har generellt sett den mest fördelaktiga positionen i kommunen, medan kvinnor med utländsk bakgrund har den minst fördelaktiga. Samtidigt är det även män med svensk bakgrund som i lägst utsträckning har eftergymnasial utbildning.
Östra Göinge kommun sticker ut genom att det är en ovanligt hög andel män med utländsk bakgrund som är chefer inom den offentliga sektorn. Trots detta ligger män med utländsk bakgrund ovanligt lågt när det gäller medianinkomster. Detta tyder på stora skillnader inom gruppen män med utländsk bakgrund.
