Örkelljunga

Örkelljunga kommun ligger i nordvästra delen av Skåne, vid gränsen till Halland och Småland. Här bor drygt 9800 invånare och förutom centralorten Örkelljunga finns tätorterna Skånes Fagerhult, Åsljunga och Eket här.  

Kommunens näringsliv utgörs till stor del av tillverkningsindustri, verkstadsindustri, kommunikation och handel. Den största arbetsgivaren i kommunen är, förutom kommunen själv med sina 1125 anställda, Continental Bakeries North Europe AB.

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Den offentliga sektorn sysselsätter 30 % av de som arbetar i Örkelljunga kommun, och i offentlig sektor är det framför allt kommunen själv som är en stor arbetsgivare med nästan 1125 anställda. Att kommunen är den största arbetsgivaren går igen som ett mönster från andra kommuner. Av de sysselsatta i kommunen arbetar 70 % inom privat sektor, och här är Continental Bakeries North Europe AB största arbetsgivare med 225 anställda. När statistiken bryts ner ytterligare framträder tydliga skillnader i hur de olika sektorerna bemannas. 

50 % av kvinnorna med svensk bakgrund har sin sysselsättning inom offentlig sektor och motsvarande siffra för kvinnor med utländsk bakgrund är 34 %. Bland män med svensk bakgrund arbetar 13 % inom offentlig sektor och för män med utländsk bakgrund är det 9 % som har sin sysselsättning här. Merparten av männen i kommunen arbetar alltså inte inom offentlig utan inom privat sektor. 

Att kvinnor är överrepresenterade i den offentliga sektorn hänger samman med att verksamheter där kvinnor ofta arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män är överrepresenterade oftare återfinns inom privat sektor. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger strukturella effekter som exempelvis skillnad i inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Branscher som tillverkning, vård och omsorg, handel och utbildning hör till de tio branscher med flest anställda i Örkelljunga kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. För att skapa en bild av hur representationen ser ut jämförs statistiken mot fördelningen av de sysselsatta i kommunen. Precis som statistiken över privat och offentlig sektor framträder en tydlig uppdelning i vilka det är som arbetar inom respektive bransch. 

Av de sysselsatta i kommunen är det 42 % som är kvinnor med svensk bakgrund och 44 % som är män med svensk bakgrund, och 8 % är män med utländsk bakgrund och 7 % är kvinnor med utländsk bakgrund. Statistiken visar att ingen bransch har en jämlik representation utifrån vare sig kön eller bakgrund när man ser fördelningen av de sysselsatta i de största branscherna i kommunen.

Kvinnor med svensk bakgrund är kraftigt överrepresenterade inom sektorerna vård och omsorg samt utbildning. Kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. Män med svensk bakgrund och män med utländsk bakgrund är kraftigt överrepresenterade inom transport och magasinering samt byggverksamhet. Män med svensk bakgrund är även överrepresenterade inom jordbruk, jakt och skogsbruk, och män med utländsk bakgrund inom tillverkning. Här ser vi flera exempel på att svensk eller utländsk bakgrund är en viktig faktor för vilken bransch eller sektor människor arbetar inom.

Könssegregeringen är tydlig på Örkelljunga kommuns arbetsmarknad, vilket bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal, samtidigt har utbildningar inom området svårt att fylla utbildningsplatserna. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, framför allt av kvinnor med svensk bakgrund. Behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-könsstereotypa yrkesval för att komma ut i en gynnsam arbetsmarknad. Om detta lyckas kan det bidra till att minska könssegregeringen. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Förutom att vara anställd kan du ha din sysselsättning genom företagande. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Många som driver företag är dock ensamföretagare, vilket innebär att deras företagande bara ger sysselsättning till de själva. Av de som bor i Örkelljunga kommun förvärvsarbetar 75 %. Bland de som är sysselsatta har de flesta, 84 %, en anställning, medan 16 % är företagare. Motsvarande siffror för Skåne är 89 respektive 11 %, vilket gör att kommunen har en högre andel företagande än Skåne som helhet.

Precis som i andra kommuner är andelen företagare högst bland män med svensk bakgrund, 23 % följt av män med utländsk bakgrund, 19 %. Kvinnor med svensk bakgrund är företagare i lite högre utsträckning än länssnittet på 7 %, medan kvinnor med utländsk bakgrund i Örkelljunga kommun är företagare på samma nivå som länssnittet på 8 %.

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 3280 personer i Örkelljunga kommun. 174 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 5 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Bland de som har chefsyrken i Örkelljunga kommun är män med svensk bakgrund i övervägande majoritet, vilket gör att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet och har bäst möjligheter till karriärutveckling. Kvinnor med svensk bakgrund och män med utländsk bakgrund har ett chefsyrke i samma utsträckning, medan knappt 2 % av kvinnorna med utländsk bakgrund har ett chefsyrke. 

Offentlig

Andelen med chefsyrken bland de sysselsatta i offentlig sektor är 4 %, medan 96 % inte är chefer. 

Män med svensk bakgrund är överrepresenterade bland sysselsatta med chefsyrken i offentlig sektor. 11 % av männen med svensk bakgrund har ett chefsyrke inom offentlig sektor i Örkelljunga. Det är mer än dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en man med utländsk bakgrund är det. 3 % av kvinnorna med svensk bakgrund och 1 % av kvinnorna med utländsk bakgrund har ett chefsyrke inom offentlig sektor i kommunen. 

Statistiken över vilka som har ett chefsyrke är intressant i relation till statistiken över de anställda inom offentlig sektor där en övervägande majoritet är kvinnor. Trots det blir män chefer i större utsträckning inom offentlig sektor och speglar därmed inte basen av de anställda särskilt väl. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor ju högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.

Privat

6 % av de sysselsatta i privat sektor har yrken som klassas som chefsyrken, medan 94 % inte är chefer.

Precis som statistiken över chefer totalt sett och för chefer i offentlig sektor, är män med svensk bakgrund i majoritet bland de med ett chefsyrke även inom privat sektor, 7 %. Av kvinnorna med svensk bakgrund har 4 % ett chefsyrke i kommunen vilket även gäller 4 % av männen med utländsk bakgrund. Bland kvinnor med utländsk bakgrund har 3 % ett chefsyrke inom privat sektor.

Fördelningen inom privat sektor i Örkelljunga kommun är alltså något mer jämställd än inom den offentliga sektorn i kommunen, även om män med svensk bakgrund är chefer i nästan dubbelt så hög utsträckning som både kvinnor med svensk och kvinnor med  utländsk bakgrund och än män med utländsk bakgrund i den privata sektorn här.

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I Örkelljunga har 23 % av befolkningen eftergymnasial utbildning, att jämföra med 40 % generellt i Skåne. 24 % har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, motsvarande siffra för Skåne är 16 % och 53 % har gymnasial utbildning, att jämföra med 43 % i Skåne. 

Kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i högst utsträckning i kommunen. Män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i lägst utsträckning. De flesta i kommunen, ungefär hälften, har gymnasial utbildning. Utbildningsnivån återspeglas dock inte i sysselsättningsnivåerna, eftersom det är män med svensk bakgrund som har den högsta sysselsättningsnivån i kommunen. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Kvinnor och män med utländsk bakgrund är de som framför allt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som förvärvsarbetar i minst utsträckning i Örkelljunga kommun. Förvärvsfrekvensen är precis samma som genomsnittet för Skåne som helhet i båda dessa grupper. Skåne som helhet har ett större antal invånare som är studenter, därmed är andelen NEETs i dessa grupper något högre än skånesnittet. För män och kvinnor med svensk bakgrund är andel förvärvsarbetande ungefär lika stor som skånesnittet. I dessa grupper är det hälften så många studenter jämfört med motsvarande grupper i Skåne som helhet, vilket gör gruppen NEETs i grupperna kvinnor med svensk bakgrund och män med svensk bakgrund något högre än snittet för Skåne som helhet.

Det är både en utmaning och en möjlighet för Örkelljunga kommun att få upp sysselsättningen och minska utanförskapet. Samtidigt finns en utmaning med kompetensförsörjningen och de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Om gruppen som inte förvärvsarbetar kan matchas gentemot behoven på arbetsmarknaden och insatser kan planeras utifrån det, kan kommunen förbättra människors levnadsvillkor, öka tillväxten och skatteintäkterna. Den stora andelen kvinnor med utländsk bakgrund som har en eftergymnasial utbildning kan vara en stor resurs för kommunen som ännu inte används. Strukturerna för vilka som har tillträde till och rekryteras på arbetsmarknaden bör ses över så fler får möjlighet att arbeta och utvecklas och för att tillvarata den dolda kompetens som finns i kommunen. 

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

I Örkelljunga kommun har 36 % av familjerna en disponibel inkomst under 262 000 per familj och år, och riskerar därmed ekonomisk utsatthet. Motsvarande siffra för Skåne är 34 %. Samtidigt visar statistiken att det finns tydliga strukturer beroende på bakgrund, och även till viss del beroende på kön. Personer med utländsk bakgrund riskerar ekonomisk utsatthet i större utsträckning än personer med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund är minst ekonomiskt utsatta i kommunen. 

Att det är just gruppen kvinnor och män med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och att människor med utländsk bakgrund inte släppts in på arbetsmarknaden. Den goda ekonomiska situationen för majoriteten av män med svensk bakgrund kan bland annat förklaras med att män ofta arbetar inom branscher med hög lön och mer sällan inom offentlig sektor. Kvinnors sämre ekonomiska situation kan bland annat förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.

Medianinkomst

Medianinkomsten för alla sammantaget i Örkelljunga kommun är 214 276 kronor, men det finns tydliga strukturer kopplade till både kön och bakgrund i frågor om inkomster där svensk eller utländsk bakgrund är den tydligaste faktorn för inkomstens storlek. 

Kvinnor med utländsk bakgrund har kommunens lägsta medianinkomst. Män med svensk bakgrund har nästan dubbelt så hög medianinkomst, 124 000 kronor mer, och den högsta medianinkomsten i kommunen.  Det finns stora inkomstskillnader både beroende på bakgrund och på kön. Män med svensk bakgrund har en medianinkomst på nästan 86 000 kronor mer än män med utländsk bakgrund, och 54 000 kronor mer än kvinnor med svensk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund har en medianinkomst på nästan 70 000 kronor mer än kvinnor med utländsk bakgrund, och 32 000 kronor mer än män med utländsk bakgrund. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Örkelljunga kommun möter problem, möjligheter och utmaningar i frågor om jämställdhet och integration, som kartläggningen synliggör och illustrerar. Kommunen sticker ut genom att den har en väldigt låg skattesats, den sjätte lägsta i landet, samt låg utbildningsnivå. Örkelljunga har stora inkomstskillnader beroende på kön och bakgrund.

Statistiken gör gällande att befolkningens kön och bakgrund har olika stor betydelse beroende på vilka frågor som undersöks och analyseras. Genomgående har män med svensk bakgrund de mest fördelaktiga positionerna i kommunen, medan kvinnor med utländsk bakgrund har de minst fördelaktiga. Samtidigt är det män med svensk bakgrund som har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning, och kvinnor med utländsk bakgrund som har den högsta utbildningsnivån. Ett glapp som kan vara viktigt att utgå ifrån när kommunen arbetar vidare med att säkra framtida kompetensförsörjning.