Malmö

Malmö kommun ligger i sydvästra Skåne och har över 300 000 invånare, med rötter i 177 länder. Malmö är kommunens centralort, Sveriges tredje största stad och residensstad i Skåne. Näringslivet har genomgått stora förändringar de senaste 20 åren, och har gått från en stad med tunga industrier till fler små och medelstora företag. I kommunen finns Malmö högskola, som etablerades 1998. Kommunen har en låg förvärvsfrekvens och många arbetslösa, men utbildningsnivån är högre än genomsnittet och så även nyföretagandet. 

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Offentlig sektor sysselsätter 31 % av de som arbetar i kommunen, medan 69 % har sin sysselsättning i privat sektor. Malmö stad är den största offentliga arbetsgivaren, medan arbetsgivarna i privat sektor domineras av små och medelstora företag.

Statistiken visar att kön främst avgör i vilken sektor män och kvinnor arbetar, och skillnader beroende på bakgrund är mindre. 43 % av de sysselsatta kvinnorna med svensk bakgrund och 44 % av de sysselsatta kvinnorna med utländsk bakgrund arbetar i offentlig sektor, medan 82 % av männen med utländsk bakgrund och 80 % av männen med svensk bakgrund arbetar inom privat sektor. En förklaring till detta är att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där flest män arbetar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Handel, vård och omsorg, utbildning och verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik tillhör de tio branscher med flest anställda i Malmö. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot fördelningen bland de sysselsatta i kommunen. Precis som statistiken som är uppdelad utifrån sektorer, finns det en tydlig uppdelning i vilka som arbetar i respektive bransch. 

14 % vardera av de sysselsatta i kommunen är kvinnor och män med utländsk bakgrund, medan 38 % är män och 34 % är kvinnor med svensk bakgrund. Ingen bransch har en helt representativ fördelning, men det är Handel som kommer närmast genomsnittet. Män med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom Transport och magasinering, och män med svensk bakgrund är överrepresenterade inom till exempel Byggverksamhet och Informations- och kommunikationsverksamhet. Kvinnor, oavsett bakgrund, är framför allt överrepresenterade inom Vård och omsorg samt Utbildning. 

Könssegregeringen är med andra ord tydlig på kommunens arbetsmarknad, vilket bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna Vård- och omsorg samt Utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag har dessa branscher ett kraftigt underskott av män och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Förutom att vara anställd kan du ha din sysselsättning genom företagande. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Många som driver företag är dock ensamföretagare, vilket innebär att deras företagande bara ger sysselsättning till de själva. Av de som bor i Malmö kommun förvärvsarbetar 65 %. Malmö har därmed Skånes lägsta sysselsättning. Bland de som är sysselsatta har de flesta, 92 %, en anställning, medan 8 % är företagare. Motsvarande siffror för Skåne är 89 respektive 11 %.

Det är framför allt män med svensk bakgrund som utmärker sig genom en lägre andel företagare än länssnittet. I Skåne är 15 % av männen med svensk bakgrund företagare, motsvarande siffra för Malmö är 9 %. Även kvinnor med svensk bakgrund är företagare i något mindre utsträckning i Malmö än i andra kommuner. Till skillnad mot många andra kommuner är det män med utländsk bakgrund som är företagare i störst utsträckning i Malmö, istället för män med svensk bakgrund som i de flesta andra kommuner.

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 148250 personer i Malmö. 11144 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 8 % av arbetsstyrkan.

Män med svensk bakgrund har chefsyrken i störst utsträckning totalt sett, oavsett sektor. 10 % av männen med svensk bakgrund är chefer, att jämföra med 6 % av kvinnorna med svensk bakgrund. Kvinnor med utländsk bakgrund är chefer i minst utsträckning. Det är mer än tre gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund har en chefsposition i Malmö som att en kvinna med utländsk bakgrund har det. Att statistiken ser ut som den gör innebär i förlängningen att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner på arbetsmarknaden, och har därigenom bäst möjligheter till karriärutveckling.

 

Offentlig

Bland de sysselsatta i offentlig sektor är andelen med chefsyrken 5 %, medan 95 % inte är chefer. 

Män med svensk bakgrund är överrepresenterade på chefspositionerna i offentlig sektor. 8 % av männen med svensk bakgrund är chefer att jämföra med 2 % ur gruppen kvinnor med utländsk bakgrund. Statistiken är särskilt intressant i jämförelse med att kvinnor generellt sett är överrepresenterade bland anställda inom offentlig sektor. Detta gäller både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund, samtidigt som samma dominans inte återspeglas på chefspositionerna. Detta visar att cheferna inte speglar den bas av anställda som finns inom sektorn. I exempel från sju skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

9 % av de sysselsatta i privat sektor har yrken som klassas som chefsyrken, medan 91 % inte är chefer.

Det är dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef, som att en man med utländsk bakgrund är det. Kvinnor med svensk bakgrund är chefer i större utsträckning än både kvinnor och män med utländsk bakgrund. Statistiken från Malmö visar att det genomgående är personer med svensk bakgrund som sitter på de flesta chefspositioner i kommunen, och särskilt män med svensk bakgrund.

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen för att tillgodose arbetsmarknadens behov. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland de i befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I Skåne har 40 % eftergymnasial utbildning, medan 47 % av befolkningen har det i Malmö. Utbildningsnivån är med andra ord generellt sett högre i Malmö än i Skåne som helhet. Vi ser dock att utbildningsnivån varierar när statistiken bryts ner på kön och bakgrund.

Det är framför allt kvinnor med svensk bakgrund som har eftergymnasial utbildning i kommunen, och betydligt fler med utländsk bakgrund har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än personer med svensk bakgrund. Män med utländsk bakgrund har eftergymnasial i minst utsträckning.

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Det är framför allt män och kvinnor med utländsk bakgrund som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och som hamnar i utanförskap. Jämfört med Skåne som helhet är förvärvsfrekvensen lägre och andelen NEETs större i Malmö, särskilt bland personer med utländsk bakgrund. Skillnader i förvärvsfrekvens och NEETs mellan kvinnor och män med samma bakgrund är små.

En stor utmaning och möjlighet för Malmö som kommun är att få upp sysselsättningen och minska utanförskapet. Det bör sättas i relation de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, och kopplas samman med kompetensförsörjningen. Om gruppen som inte förvärvsarbetar kan matchas gentemot behoven på arbetsmarknaden och insatser kan planeras utifrån det, kan kommunen förbättra människors levnadsvillkor, öka tillväxten och därigenom skatteintäkterna. Samtidigt bör det även ses och analyseras utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden, och hur de strukturerna kan förändras så fler får möjlighet att arbeta och utvecklas. 

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

I Malmö kommun har 44 % av familjerna en disponibel inkomst under 262 000 per familj och år, och riskerar därmed ekonomisk utsatthet. Motsvarande siffra för Skåne är 34 %, vilket innebär att det finns en betydligt större ekonomisk utsatthet i Malmö än i andra kommuner. Samtidigt visar statistiken att det finns tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund, och på kön bland personer med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund är minst utsatta i kommunen, medan kvinnor med svensk bakgrund är utsatta i betydligt större utsträckning. Män och kvinnor med utländsk bakgrund ligger på samma nivå. 

 Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet. Samtidigt kan kvinnor med svensk bakgrunds sämre ekonomiska situation bland annat förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.

Medianinkomst

Medianinkomsten för alla sammantaget i Malmö kommun är 211 618 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.

Kvinnor med utländsk bakgrund har kommunens lägsta medianinkomst, men skillnaden upp till män med utländsk bakgrund är inte särskilt stor. Män med svensk bakgrund har den högsta medianinkomsten i kommunen, och skillnader i inkomst mellan könen är betydligt större bland de med svensk bakgrund än de med utländsk bakgrund. Män med svensk bakgrund tjänar i genomsnitt nästan dubbelt så mycket per år som kvinnor med utländsk bakgrund. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Malmö är en kommun med många problem och utmaningar i frågor om jämställdhet och integration, som de delar med andra kommuner. Kommunen sticker ut genom en låg förvärvsfrekvens och många med risk för ekonomisk utsatthet, samtidigt som andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning är större i Malmö än i Skåne som helhet. En förklaring till det kan vara närheten till både Malmö Högskola och Lunds Universitet.

Befolkningens kön och bakgrund spelar olika stor roll för vilka frågor som undersöks och analyseras. Strukturer i frågor om arbetsmarknad, företagande etc tycks i mångt och mycket styras av kön, och statistiken visar att i nästan alla frågor, undantaget utbildning, har kvinnor en sämre situation än män med samma bakgrund. På samma sätt som kön tycks spela störst roll för arbetsmarknaden, företagande etc, är det huruvida en person har svensk eller utländsk bakgrund som påverkar frågor som sysselsättning, chefspositioner, inkomst och ekonomisk utsatthet.