Lomma

Lomma kommun ligger i sydvästra Skåne och ingår i Stormalmö. Det bor strax över 23 300 invånare i kommunen, där Lomma är centralort. Näringslivet märker ut sig genom många fåmansföretag, och stora arbetsgivare i kommunen är, förutom kommunen själv, bland annat SLU i Alnarp. Jordbruksnäringen är stor och kommunen är framför allt en utpendlingskommun, som innebär att många av de som bor i kommunen arbetar på annan ort utanför kommunens gränser. Lomma kommun är en välmående kommun med höga skatteintäkter, hög sysselsättning, den tredje högsta medianinkomsten och den tredje högsta utbildningsnivån i Sverige. Företagsklimatet i kommunen är rankat gott.

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Den offentliga sektorn sysselsätter 36 % av de som arbetar i kommunen, och i offentlig sektor är det framför allt kommunen själv som är en stor arbetsgivare. Lomma kommun sysselsätter över 1200 personer, vilket gör dom till den största offentliga arbetsgivaren. Det stämmer överens med mönster från andra kommuner. I privat sektor arbetar 64 % av de sysselsatta i kommunen, som framför allt präglas av fåmansföretag. När statistiken bryts ner ytterligare framträder dock tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar i respektive sektor. 

Offentlig sektor domineras framför allt av kvinnor med svensk bakgrund, 49 % av kvinnorna med svensk bakgrund har sin sysselsättning där. Bland kvinnor med utländsk bakgrund arbetar 37 % i offentlig sektor. Fler kvinnor arbetar procentuellt sett i privat sektor, men bland de sysselsatta i offentlig sektor är kvinnor i majoritet. 77 % av männen med svensk och 75 % av männen med utländsk bakgrund arbetar i privat sektor.  

Att kvinnor är i överrepresenterade i den offentliga sektorn hänger samman med att de verksamheter där kvinnor ofta arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Branscher som utbildning, vård och omsorg och handel tillhör de tio branscher med flest anställda i Lomma kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och den jämförs gentemot fördelningen av de sysselsatta i kommunen, för att skapa en bild av hur representationen ser ut. Precis som statistiken över privat och offentlig sektor, framträder en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch. 

Av de som är sysselsatta i kommunen är 46 % kvinnor och 39 % män med svensk bakgrund, och 7 % är män och 8 % är kvinnor med utländsk bakgrund. Vid en jämförelse mot hur fördelningen av de sysselsatta i de största branscherna i kommunen, visar statistiken att ingen bransch har en jämlik representation rakt igenom men att det är handel som hamnar närmast.

 Kvinnor oavsett bakgrund är framför allt överrepresenterade inom vård och omsorg, och kvinnor med svensk bakgrund är även i övertal på utbildningssidan. Män med svensk bakgrund dominerar tillverkning, bygg, verksamheter inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik och jordbruk, jakt och skogsbruk. Män med utländsk bakgrund arbetar framför allt inom tillverkning och hotell och restaurang. 

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att öka sysselsättningen och minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva.

82 % av de sysselsatta i Lomma kommun är det genom anställning, medan 18 % är företagare. Motsvarande siffror för Skåne visar att 89 % är anställda, och 11 % företagare, vilket innebär att det procentuellt sett är fler företagare i Lomma än i Skåne. Av kommunens totala befolkning förvärvsarbetar 84 %, medan 16 % inte har någon sysselsättning. 

Både kvinnor och män oavsett bakgrund driver företag i större utsträckning i Lomma kommun än i Skåne som helhet. Företagarna är 5 % fler både bland kvinnor med utländsk och svensk bakgrund i Lomma än i Skåne. Bland män med utländsk bakgrund finns det 3 % fler företagare och bland män med svensk bakgrund är det så många som 11 % fler.   

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 4841 personer i Lomma kommun. 362 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 7 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Bland de som har chefsyrken i Lomma kommun dominerar män med svensk bakgrund, vilket i förlängningen leder till att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet och har bäst möjligheter till karriärutveckling. Kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund är chefer i lika stor utsträckning, medan det procentuellt sett är minst chefer bland kvinnor med utländsk bakgrund. Skillnaderna är dock relativt små, men det är tre gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med utländsk bakgrund är det. 

Offentlig

5 % av de sysselsatta i offentlig sektor i Lomma kommun har ett chefsyrke, medan 95 % inte har det. 

Statistiken över offentlig sektor stämmer överens med den chefsstatistik som inte är uppdelad efter sektor. Kvinnor med utländsk bakgrund är chefer i minst utsträckning i offentligt sektor, medan män med svensk bakgrund är chefer i störst utsträckning. Kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund är chefer i lika stor utsträckning.

 Att det är så verkligheten ser ut är intressant i relation till statistik över vilka som främst är sysselsatta i offentlig sektor. Män med svensk bakgrund arbetar i betydligt mindre utsträckning i offentlig sektor än både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund. Trots det blir män med svensk bakgrund chefer i offentlig sektor i större utsträckning. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.

Privat

Sett till den totala fördelningen av chefer bland de som är sysselsatta i privat sektor i Lomma kommun har 9 % ett chefsyrke, medan 91 % inte har det.

Precis som statistiken över chefer totalt sett och för chefer i offentlig sektor, är det återigen män med svensk bakgrund som dominerar bland de med chefsyrken, tätt följda av män med utländsk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund är chefer i något större utsträckning än kvinnor med utländsk bakgrund, som ligger sämst till i statistiken.  

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

 Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland de i befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Lomma har en hög utbildningsnivå, bland de högsta i Skåne och 60 % av befolkningen har eftergymnasial utbildning, att jämföra med 40 % generellt sett i Skåne. 8 % har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, motsvarande siffra för Skåne är 16 % och 32 % har gymnasial utbildning, jämfört med 43 % i Skåne. 

De strukturella skillnaderna beroende på kön och bakgrund i utbildningsnivå är små. Kvinnor oavsett bakgrund har eftergymnasial utbildning i marginellt större utsträckning än män, och män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning i kommunen. Något fler män med svensk bakgrund har gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. 

Det gör att Lomma inte bara sticker ut genom sin höga utbildningsnivå, utan även genom att det finns relativt små skillnader mellan grupper. Trots det visar statistik över förvärvsarbetande att personer med utländsk bakgrund förvärvsarbetar i betydligt mindre utsträckning än personer med svensk bakgrund, och det är kvinnor med utländsk bakgrund som förvärvsarbetar i minst utsträckning. Det innebär att utbildningsnivån inte nödvändigtvis speglar arbetsmarknaden, och att det går att se den höga utbildningsnivån bland personer med utländsk bakgrund som en resurs i kommunen. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Förvärvsfrekvensen bland de med utländsk bakgrund är hög i Lomma jämfört med hur det ser ut i Skåne totalt sett, och betydligt färre tillhör NEETs. Men, även om sysselsättningen är högre och personer i utanförskap är färre finns det fortfarande tydliga skillnader mellan gruppen med utländsk bakgrund och gruppen med svensk bakgrund. Huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund påverkar kraftigt dina möjligheter att etablera dig på arbetsmarknaden, även i en välmående kommun som Lomma. Kvinnor med utländsk bakgrund förvärvsarbetar i minst utsträckning.

Trots att sysselsättningsnivån generellt sett är hög, har Lomma en utmaning och en möjlighet i att få upp sysselsättningsnivån i den grupp som tillhör NEETs. Det bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, samtidigt som det även bör ses i ljuset av att hur utbildningsnivån speglar arbetsmarknaden. Kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i stor utsträckning i kommunen, samtidigt som de har den lägsta sysselsättningen. Det kan såklart bero på faktorer som att det främst är gruppen med förgymnasial och gymnasial utbildning som i störst utsträckning saknar sysselsättning och att deras eftergymnasiala utbildning är mindre gångbar i en svensk kontext. Men, det bör även ses utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden.

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

14 % av familjerna i Lomma kommun har en disponibel inkomst under 262 00 kr/år, vilket gör att de räknas till gruppen med risk för fattigdom. Det skånska genomsnittet är 34 %, och det är med andra ord markant färre som riskerar ekonomisk utsatthet i Lomma än i Skåne som helhet, men det finns samtidigt fortfarande stora skillnader mellan grupper i risken för fattigdom. 23 % män respektive 29 % kvinnor med utländsk bakgrund riskerar ekonomisk utsatthet, medan 10 % av männen och 15 % av kvinnorna med svensk bakgrund tillhör riskgruppen. Statistiken visar att det framför allt är bakgrund som är en viktig variabel i varför du riskerar att drabbas av fattigdom, men det finns även skillnader mellan könen till kvinnornas nackdel. Det kan exempelvis bero på att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid, men hänger även samman med den lägre sysselsättningen bland kvinnor och män med utländsk bakgrund.

Medianinkomst

Lomma kommuns medianinkomst är 365 779 kronor per år, men inkomstskillnaderna är stora både beroende på kön och bakgrund. 

Män med svensk bakgrund har markant högst medianinkomst i Lomma kommun. Det skiljer över 200 000 kronor per år mellan män med svensk bakgrund och kvinnor med utländsk bakgrund, som har kommunens lägsta medianinkomst. Kvinnor med svensk bakgrund och män med utländsk bakgrund ligger å sin sida väldigt nära varandra i inkomster, skillnaden är i princip obefintlig. Samtidigt är deras medianinkomst över 100 000 kronor mindre per år än män med svensk bakgrunds medianinkomst. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Lomma kommun är generellt sett en välmående kommun. Kommunen har hög utbildningsnivå, få personer i ekonomisk utsatthet, hög sysselsättning, höga genomsnittliga inkomster och fler företagare än länssnittet. 

Samtidigt visar statistiken att kommunen präglas av samma strukturella problem som andra kommuner, problem som både är knutna till frågor om jämställdhet och frågor om integration. Arbetsmarknaden är könssegregerad och det finns stora skillnader i nivåerna bland förvärvsarbetande och de som riskerar ekonomisk utsatthet beroende på bakgrund. Kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund är förvisso chefer i lika stor utsträckning och tjänar lika mycket per år, men förvärvsfrekvensen är betydligt lägre bland män med utländsk bakgrund och risken för fattigdom betydligt högre.

 En bättre situation generellt sett i kommunen är med andra ord inte ett skydd gentemot strukturella skillnader och problem.