I Landskrona kommun bor det omkring 44 000 invånare, och det är en kommun i en tätbefolkad regiondel. Kommunen ligger i nordvästra Skåne och har historiskt varit en industristad, som drabbades hårt av varvskrisen under 1980-talet. Än idag präglas näringslivet av industrisektorn och tillverkningsindustrin sysselsätter över 20 % av de anställda i kommunen. Kommunen har den sjunde lägsta förvärvsfrekvensen i Sverige, och arbetslösheten är hög.
Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.
När de sysselsatta i kommunen delas upp på offentlig och privat sektor, visar statistiken att den offentliga sektorn i Landskrona kommun sysselsätter 31 % av de som arbetar i kommunen, medan privat sektor sysselsätter 69 %. Precis som i andra kommuner är det kommunen själv som är den största offentliga arbetsgivaren, medan tillverkningsindustrin dominerar bland arbetsgivare i privat sektor.
Statistiken tydliggör att det främst är ditt kön som avgör i vilken sektor du arbetar, och skillnader beroende på huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund är små. 49 % av de sysselsatta kvinnorna med svensk bakgrund och 50 % av de sysselsatta kvinnorna med utländsk bakgrund arbetar i offentlig sektor, medan 84 % av männen med utländsk och 85 % av männen med svensk bakgrund arbetar i privat sektor. Det hänger samman med att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor.
Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)
Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.
Bland de tio branscher med flest anställda i Landskrona kommun finns tillverkning, vård och omsorg, handel, utbildning, byggverksamhet etc. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot fördelningen bland de sysselsatta i kommunen. Precis som statistiken som är uppdelad utifrån sektorer, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch.
12 % vardera av de sysselsatta i kommunen är kvinnor och män med utländsk bakgrund, medan 41 % är män och 35 % är kvinnor med svensk bakgrund. Vid en jämförelse mot den fördelningen, tydliggör statistiken att det är handel som kommer närmast en representativ fördelning. Tillverkning domineras av män med svensk bakgrund, men även män med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom branschen. Inom vård och omsorg arbetar framför allt kvinnor, oavsett bakgrund, och detsamma gäller även för utbildning.
Arbetsmarknaden i Landskrona präglas med andra ord av en könssegregering. Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, främst av kvinnor med svensk bakgrund, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.
Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)
Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva. Av de som bor i Landskrona kommun förvärvsarbetar 68 %. Det är vanligast att ha sin sysselsättning genom anställning, 90 % av de sysselsatta i Landskrona är anställda medan 10 % är företagare. Motsvarande siffror för Skåne är 89 respektive 11 %, vilket gör att Landskrona placerar sig i linje med det skånska genomsnittet.
Det är ingen grupp som märker ut sig med ett särskilt mycket lägre, eller högre, andel företagare än det skånska genomsnittet, utan Landskronas statistik ligger nära genomsnittet. Företagandet är förvisso något lägre bland män med svensk bakgrund, men det skiljer bara 3 %. Män med svensk och män med utländsk bakgrund är företagare i lika stor utsträckning, precis som kvinnor oavsett bakgrund.
Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)
Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)
Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009)
Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 14188 i Landskrona. 1031 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 7 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.
Män med svensk bakgrund har chefsyrken i störst utsträckning totalt sett, oavsett sektor. 10 % av männen med svensk bakgrund är chefer, att jämföra med 5 % kvinnor med svensk bakgrund. Kvinnor med utländsk bakgrund är chefer i minst utsträckning. Det är dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med svensk bakgrund är det, och det är fem gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med utländsk bakgrund är det. Att statistiken ser ut som den gör innebär i förlängningen att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner på arbetsmarknaden, och har därigenom bäst möjligheter till karriärutveckling.
4 % av de som är sysselsatta i offentlig sektor har ett chefsyrke, medan 96 % inte har det.
Precis som bland chefer generellt sett, oavsett sektor, dominerar män med svensk bakgrund chefspositionerna i offentlig sektor. 8 % av männen är chefer, och bara 1 % av kvinnorna med utländsk bakgrund är chefer. Statistiken är särskilt intressant att se i ljuset av vilka det är som är sysselsatta i offentlig sektor. Både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund dominerar bland de anställda, samtidigt som samma dominans inte återspeglas på chefspositioner. Det visar att cheferna inte speglar den bas av anställda som finns inom sektorn. I exempel från sju skånska kommuner, däribland Landskrona, har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.
Bland de sysselsatta i privat sektor i Landskrona har 91 % inte ett chefsyrke, medan 9 % har det.
Återigen är det en stor dominans av män med svensk bakgrund bland chefer, och det är dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med svensk bakgrund är det. Samtidigt är det i sin tur dubbelt så vanligt att kvinnor med svensk bakgrund är chefer som att kvinnor med utländsk bakgrund är det. Kvinnor med svensk bakgrund är chefer i något större utsträckning än män med utländsk bakgrund.
Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)
Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.
Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland de i befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Betydligt färre har eftergymnasial utbildning i Landskrona än i Skåne totalt sett, 30 % i Landskrona jämfört med 40 % i Skåne. Fler har istället både förgymnasial utbildning och gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Vi ser dock att utbildningsnivån varierar när den bryts ner på kön och bakgrund.
Bland alla grupper av människor i Landskrona finns färre med eftergymnasial utbildning än i Skåne som helhet. Kvinnor med svensk bakgrund har förvisso högst utbildningsnivå, men ligger markant under det skånska genomsnittet på 45 %. Det är vanligast med förgymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning bland personer med utländsk bakgrund, och både bland kvinnor och bland män med utländsk bakgrund är det ungefär lika vanligt att ha eftergymnasial som förgymnasial utbildning. Samtidigt har män oavsett bakgrund eftergymnasial utbildning i ungefär lika stor utsträckning.
Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).
Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.
Statistiken från Landskrona över vilka som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden stämmer väl överens med hur situationen i Skåne som helhet ser ut, både vad det gäller exakta siffror och strukturer. Statistiken visar en tydlig överrepresentation av personer med utländsk bakgrund bland den grupp som tillhör NEETs, och skillnaderna mellan könen är små – både bland personer med svensk och personer med utländsk bakgrund. Bakgrund tycks med andra ord vara en avgörande faktor för dina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden och möjlighet till sysselsättning. Andelen som förvärvsarbetar är betydligt lägre bland personer med utländsk bakgrund, jämfört med personer med svensk bakgrund, och skillnaderna mellan könen är något större bland de med utländsk som bland de med svensk bakgrund.
Möjligheterna om Landskrona som kommun lyckas få upp sysselsättningen i gruppen NEETs är stora, samtidigt som det är en stor utmaning – inte minst med tanke på att många med utländsk bakgrund har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Behovet av att få upp sysselsättningen kan sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, och jämföras gentemot kompetensförsörjningen. Men det bör även ses utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden och hur de strukturerna kan förändras.
NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)
Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet
Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.
37 % av familjerna i Landskrona har en disponibel inkomst under 262 000 per familj och år, och riskerar därmed fattigdom. Motsvarande siffra för Skåne är 34 %. Samtidigt ser vi tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund, där personer med utländsk bakgrund tillhör riskgruppen i betydligt större utsträckning än personer med svensk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund riskerar fattigdom i större utsträckning än män med svensk bakgrund.
Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet.
Medianinkomsten för alla sammantaget i Landskrona kommun är 217 033 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.
Lägst medianinkomst finns bland kvinnor med utländsk bakgrund, medan män med svensk bakgrund med stor marginal tjänar mest. Män med svensk bakgrund tjänar över 125 000 kronor mer per år än kvinnor med utländsk bakgrund, nästan 110 000 kronor mer än män med utländsk bakgrund och över 50 000 kronor mer än kvinnor med svensk bakgrund.
Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.
Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)
Statistiken som kartläggningen tar upp, synliggör både problem och möjligheter för kommunen i frågor om jämställdhet och integration. På många plan är Landskronas statistik lik den skånska, men kommunen har samtidigt en lägre utbildningsnivå och en låg förvärvsfrekvens.
Bakgrund och kön slår olika hårt för olika indikatorer. Medan kön tycks vara den avgörande faktorn i frågor som rör arbetsmarknad och företagande, är det bakgrund som påverkar frågor som sysselsättning, inkomst och NEET.
