Kristianstad

Kristianstads kommun med omkring 82 500 invånare ligger i nordöstra Skåne och är till ytan Skånes största. Det finns 26 tätorter i kommunen, vilket är delad förstaplats över flest i landet. Kristianstad är Skånes fjärde största stad och centralort i kommunen. Tillverkningsindustrin är kommunens största näringsgren, och sysselsätter nästan en tredjedel av de som arbetar i kommunen. Livsmedelsindustrin dominerar inom tillverkning, och många arbetar även inom lant- och jordbrukssektorn, som levererar produkter till livsmedelsindustrin. 

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Av de sysselsatta i Kristianstads kommun arbetar 40 % i offentlig sektor, medan 60 % arbetar i privat sektor. Kommunen själv är den största offentliga arbetsgivaren med nästan 8000 anställda, medan privat sektor domineras av tillverkningsindustri och livsmedel. Det finns dock tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar bland de sysselsatta i respektive sektor.

Kön är den viktigaste faktorn för i vilken sektor du arbetar, och i Kristianstads kommun är skillnaderna beroende av svensk eller utländsk bakgrund små. 57 % av kvinnorna med svensk och 55 % av kvinnorna med utländsk bakgrund arbetar i offentlig sektor, medan 77 % av männen med svensk och 78 % av männen med utländsk bakgrund arbetar i privat sektor. En förklaring till det är att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan de verksamheter där män arbetar i större utsträckning återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor.

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis inom offentlig sektor och handel i privat, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Branscher som handel, tillverkning, vård och omsorg, utbildning, och jordbruk, jakt och skogsbruk tillhör de tio branscher med flest anställda i Kristianstads kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot fördelningen bland de sysselsatta i kommunen. Precis som den statistiken som är uppdelad utifrån sektorer, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch. 

Av de som är sysselsatta i kommunen är 7 % vardera kvinnor respektive män med utländsk bakgrund. 42 % är män och 43 % är kvinnor med svensk bakgrund. Det finns dock ingen bransch där siffrorna över sysselsatta återspeglas jämnt och där fördelningen är representativ. Den bransch som kommer närmast är Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. Rent generellt sett är personer med utländsk bakgrund något jämnare spridda över branscher, medan personer med svensk bakgrund väldigt tydligt är koncentrerade till vissa branscher. Kvinnor med svensk bakgrund är kraftigt överrepresenterade inom Vård och omsorg, här är även kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade. Män med svensk bakgrund arbetar oftast inom Tillverkning, Byggverksamhet och Jordbruk, jakt och skogsbruk, medan män med utländsk bakgrund framför allt är överrepresenterade inom Transport och magasinering. Även många kvinnor med utländsk bakgrund arbetar inom Transport och magasinering.

Den tydliga segregering som statistiken visar bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna Vård- och omsorg samt Utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, främst av kvinnor med svensk bakgrund men även av kvinnor med utländsk bakgrund, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva. I Kristianstads kommun förvärvsarbetar 75 % av befolkningen, medan 25 % inte har någon sysselsättning. Sett till den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare, är 90 % yrkesverksamma genom en anställning och 10 % genom företagande. Motsvarande siffror för Skåne är 89 % anställda och 11 % företagare, Kristianstads kommun ligger med andra ord nära det skånska snittet.

Totalt sett ser siffrorna för företagande i Kristianstads kommun väldigt lika ut siffrorna för Skåne som helhet. Det finns procentuellt sett något fler män med utländsk bakgrund som är företagare, 15 % i Kristianstad jämfört med 13 % i Skåne, medan något färre män och kvinnor med svensk bakgrund är företagare. Skillnaderna är dock marginella. 

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 34028 personer i Kristianstad. 2033 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 6 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Män med svensk bakgrund är chefer i störst utsträckning i Kristianstads kommun, oavsett sektor. Kvinnor med svensk bakgrund kommer därefter, och är chefer i större utsträckning än både kvinnor och män med utländsk bakgrund. Det är mer än dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef, än att en man med utländsk bakgrund är det.

Offentlig

5 % av de som är sysselsatta i offentlig sektor har ett chefsyrke, medan 95 % inte har det. 

Av de kvinnor med utländsk bakgrund som är sysselsatta i offentlig sektor, har 2 % ett chefsyrke. Motsvarande siffra för män med utländsk bakgrund är 4 %, och siffran är densamma för kvinnor med svensk bakgrund. Flest chefer finns bland män med svensk bakgrund. 8 % av de män med svensk bakgrund som är sysselsatta i offentlig sektor har ett chefsyrke. Det är med andra ord dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med svensk eller man med utländsk bakgrund är det, och 4 gånger så vanligt som att en kvinna med utländsk bakgrund är chef. Att statistiken ser ut som den gör innebär i förlängningen att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i offentlig sektor, och har därigenom bäst möjligheter till karriärutveckling.

 Om statistiken ses i ljuset av vilka det är som är sysselsatta i offentlig sektor framträder en paradox. För även om män med svensk bakgrund dominerar bland chefer, är de underrepresenterade bland de anställda. Det visar att cheferna inte speglar den bas av anställda som finns inom sektorn. I exempel från sju skånska kommuner, varav Kristianstad är en, har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

Bland de sysselsatta i privat sektor i Kristianstads kommun har 7 % ett chefsyrke, medan 93 % inte har det. 

Återigen är det män med svensk bakgrund som dominerar med 9 % av de sysselsatta med chefsyrken. 5 % av kvinnorna med svensk och 4 % av kvinnorna med utländsk bakgrund är chefer, medan 3 % av männen med utländsk bakgrund är det. 

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Något färre har eftergymnasial utbildning i Kristianstad jämfört med det skånska genomsnittet. I Kristianstad har 36 % av befolkningen eftergymnasial utbildning, i Skåne är siffran 40 %. Skillnaderna är dock inte särskilt markanta, men utbildningsnivån varierar när den bryts ner på kön och bakgrund.

Kvinnor med svensk bakgrund har kommunens högsta utbildningsnivå, medan män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning. Skillnaderna mellan kvinnor och män med utländsk bakgrund är små bland de med eftergymnasial utbildning, men fler kvinnor än män med utländsk bakgrund har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Att det är just män med svensk bakgrund som i minst utsträckning har eftergymnasial utbildning känns igen från flertalet andra kommuner och följer väletablerade mönster, men de är trots det de som förvärvsarbetar i störst utsträckning i kommunen, vilket innebär att utbildningsnivån inte nödvändigtvis avgör dina förutsättningar på arbetsmarknaden. En fråga att ställa sig är vad som skulle ske med sysselsättningsnivåerna bland personer med utländsk bakgrund, om kommunen fann vägar att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen som ett sätt att öka tillväxten och skatteintäkterna i kommunen. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Personer med utländsk bakgrund är de som i absolut störst utsträckning har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Det gäller såväl i Kristianstad som i andra kommuner, och skillnaderna mellan kvinnor och män med utländsk bakgrund är små, precis som bland kvinnor och män med svensk bakgrund. Bakgrund tycks med andra ord vara en avgörande faktor för dina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden och möjlighet till sysselsättning och skillnaderna i sysselsättningsnivåerna mellan personer med svensk och personer med utländsk bakgrund är stora.

 Kristianstad som kommun har stora möjligheter med att få upp sysselsättningen i gruppen NEETs, samtidigt som det är en stor utmaning. Det bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, och jämföras gentemot kompetensförsörjningen. Men det bör även ses i ljuset av hur befolkningens utbildningsnivå speglas på arbetsmarknaden. För även om det exempelvis bara skiljer 5 % ibland de med eftergymnasial utbildning bland kvinnor med svensk och utländsk bakgrund, skiljer det 30 % i deras sysselsättningsnivå. En förklaring kan vara att det främst är de med förgymnasial och gymnasial utbildning som i störst utsträckning saknar sysselsättning och att deras eftergymnasiala utbildning är mindre gångbar i en svensk kontext. Men, det bör även ses utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden.   

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

Ungefär lika många familjer procentuellt sett har en disponibel inkomst som ligger under gränsen för risk för fattigdom i Kristianstads kommun som i Skåne som helhet, 33 % i Kristianstad och 34 % i Skåne. När statistiken bryts ner, framträder tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund, men även skillnader beroende på kön bland personer med svensk bakgrund. Statistiken visar att fler familjer med utländsk bakgrund har en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år än familjer med svensk bakgrund, samtidigt som kvinnor med svensk bakgrund riskerar fattigdom i större utsträckning än män med svensk bakgrund.

Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet. 

Medianinkomst

Medianinkomsten totalt sett i Kristianstads kommun är 234 035 kronor, men siffrorna visar att inkomster varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.

Precis som i andra kommuner är det kvinnor med utländsk bakgrund som har lägst medianinkomst, medan män med svensk bakgrund har den högsta. Skillnaderna mellan personer med svensk och utländsk bakgrund är stora, samtidigt som det även finns markanta skillnader mellan kvinnor och män med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund tjänar nästan 130 000 kronor mer per år än kvinnor med utländsk bakgrund, över 115 000 kronor mer än män med utländsk bakgrund och nästan 60 000 kronor mer än kvinnor med svensk bakgrund 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Kartläggningen visar att Kristianstads kommun på många plan följer tidigare kända mönster, som känns igen från andra kommuner. Kommunen har både problem och möjligheter i frågor om jämställdhet och integration, och för olika frågor spelar kön och bakgrund olika stor roll. Samtidigt som statistiken visar att kön är det avgörande i frågor om exempelvis arbetsmarknad och företagande, är bakgrund den avgörande faktorn i frågor om sysselsättning och inkomster. 

Män med svensk bakgrund har generellt sett den mest fördelaktiga positionen i kommunen, och har både högst inkomster, sysselsättning och flest chefspositioner. På samma sätt är det kvinnor med utländsk bakgrund som på många plan är mest förfördelade. De har de sämsta ekonomiska förutsättningarna, förvärvsarbetar i minst utsträckning och har minst chefspositioner på arbetsmarknaden i Kristianstads kommun.