Klippan

Klippans kommun i nordvästra Skåne har nästan 17 000 invånare och i centralorten Klippan bor nästan hälften av kommunens invånare. Kommunen har en lång tradition av företagande och branscher som transport, verkstad, livsmedel, papper, trä och plast är starka. Det finns något fler företagare än rikssnittet, men nyföretagandet är lägre. 

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Vid en uppdelning av de sysselsatta utifrån offentlig och privat sektor visar statistiken att offentlig sektor sysselsätter 32 % av de som arbetar i kommunen. Klippans kommun är kommunens största offentliga arbetsgivare, vilket överensstämmer med mönster från andra kommuner. Privat sektor sysselsätter 68 % av de som arbetar i kommunen, men det finns samtidigt tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar bland de anställda i de olika sektorerna. 

Kvinnor dominerar tydligt den offentliga sektorn, medan männen i större utsträckning har sin sysselsättning i den privata sektorn. 53 % av kvinnorna med svensk bakgrund och 45 % av kvinnorna med utländsk bakgrund är sysselsatta i offentlig sektor. Motsvarande siffror för män i privat sektor är 87 % för män med utländsk bakgrund och 85 % för män med svensk bakgrund. Kön är med andra ord viktigare än bakgrund i frågan om i vilken sektor du arbetar, även om fler kvinnor med utländsk bakgrund än kvinnor med svensk bakgrund arbetar i privat sektor.

 Att kvinnor är i överrepresenterade i den offentliga sektorn hänger samman med att de verksamheter där kvinnor ofta arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Flest anställda i Klippans kommun finns i branscher som vård och omsorg, tillverkning, utbildning, handel, transport etc. och branschstatistiken jämförs med hur fördelningen av de sysselsatta i kommunen ser ut. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och visar en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch, på samma sätt som den sektorsuppdelade statistiken.

Bland de sysselsatta i Klippans kommun är 8 % män och 7 % kvinnor med utländsk bakgrund och 45 % är män och 40 % kvinnor med svensk bakgrund. Sett till den fördelningen finns det inte någon bransch i kommunen som har en representativ fördelning rakt igenom, utan statistiken visar istället tydliga skillnader beroende på kön. Kvinnor oavsett bakgrund är överrepresenterade inom vård och omsorg, medan män oavsett bakgrund är överrepresenterade inom byggverksamhet. Kvinnor med utländsk bakgrund är i övertal i branscher som hotell och restaurang och uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, och det samma gäller för män med utländsk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund dominerar offentlig förvaltning och utbildning, och män med svensk bakgrund å sin sida arbetar ofta inom tillverkning, handel, transport och jordbruk. 

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att öka sysselsättningen och minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva.

Det är vanligare att ha sin sysselsättning genom anställning än genom företagande, och utifrån den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare i Klippans kommun, visar statistiken att 85 % är sysselsatta genom en anställning och 15 % genom företagande. I Skåne är motsvarande siffror 89 % och 11 %, vilket innebär att något fler har sin sysselsättning genom företagande i Klippan än i andra kommuner. Av Klippans totala befolkning förvärvsarbetar 74 %, medan 26 % inte är sysselsatta. 

I relation till det skånska genomsnittet, sticker företagandet bland kvinnor och män med utländsk bakgrund särskilt ut i Klippans kommun. I kommunen driver 23 % av männen och 15 % av kvinnorna med utländsk bakgrund företag, att jämföra med 13 respektive 8 % i Skåne totalt sett. Företagandet är även något större bland kvinnor och män med svensk bakgrund, men inte lika markant, och till skillnad mot hur det vanligtvis ser ut, är det män med utländsk bakgrund och inte män med svensk bakgrund som driver företag i störst utsträckning. 

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 4930 personer i Klippan. 219 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 5 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Klippans kommun följer många andra kommuner när det gäller vilka som har chefspositioner. Kvinnor med utländsk bakgrund har chefsyrken i minst utsträckning, medan män med svensk bakgrund har det i störst utsträckning. Kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund har chefsyrken i lika stor utsträckning. Att statistiken ser ut som den gör leder i förlängningen till att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet och har bäst möjligheter till karriärutveckling, medan kvinnor med utländsk bakgrund är gruppen som har den minst fördelaktiga ställningen. Det är tre gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med utländsk bakgrund är det, och dubbelt så vanligt som att en kvinna med svensk eller man med utländsk bakgrund är det. 

Offentlig

Bland det totala antalet sysselsatta i offentlig sektor i Klippans kommun har 95 % inte ett chefsyrke, medan 5 % har det. Gruppen chefer är med andra ord relativt liten. 

Statistiken visar en tydlig dominans av män med svensk bakgrund på chefspositioner, medan kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund är chefer i lika stor utsträckning. Minst antal chefspositioner har kvinnor med utländsk bakgrund.  

 Att det är just män med svensk bakgrund som dominerar bland chefer är intressant i relation till statistik över vilka som främst är sysselsatta i offentlig sektor. Män med svensk bakgrund arbetar i betydligt mindre utsträckning i offentlig sektor än både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund. Trots det blir män med svensk bakgrund chefer i offentlig sektor i större utsträckning, vilket innebär att basen bland de anställda inte speglas på chefsnivå. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

I privat sektor har 6 % ett chefsyrke, medan 94 % inte har det. 

Precis som statistiken över chefer totalt sett och för chefer i offentlig sektor, är det återigen män med svensk bakgrund som dominerar bland de med chefsyrken, följda av män med utländsk bakgrund. Något färre chefer finns det bland kvinnor med svensk och utländsk bakgrund, men vi ser samtidigt att fler kvinnor med utländsk bakgrund har chefspositioner i privat sektor än i offentlig sektor. 

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Klippans kommun har en låg andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning. I kommunen har totalt 23 % av befolkningen eftergymnasial utbildning, medan det skånska genomsnittet är på 40 %. Istället har betydligt fler gymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning, och det är även fler som har förgymnasial utbildning som högsta utbildning. Ytterligare skillnader framträder när utbildningsstatistiken bryts ner på kön och bakgrund. 

Kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i störst utsträckning i Klippans kommun, medan kvinnor med svensk bakgrund har förgymnasial utbildning i minst utsträckning i kommunen. Män med svensk bakgrund har både förgymnasial utbildning i störst utsträckning och eftergymnasial utbildning i minst utsträckning. Män med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i något mindre utsträckning än kvinnor med svensk bakgrund, men skillnaderna är små. Samtidigt har män med utländsk bakgrund förgymnasial utbildning i betydligt högre grad.

 Men leder exempelvis kvinnor med utländsk bakgrunds utbildningsnivå till bättre sysselsättningssiffror? Inte enligt statistiken. För även om kvinnor med utländsk bakgrund i Klippans kommun har eftergymnasial utbildning i störst utsträckning, förvärvsarbetar de i minst utsträckning. Det innebär att utbildningsnivå inte nödvändigtvis speglar arbetsmarknaden, samtidigt som möjligheterna är många med om kommunen var bättre på att utnyttja den kompetens som finns i befolkningen. På så vis skulle de kunna få upp sysselsättningen och därigenom öka skatteintäkterna och tillväxten. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Skillnaderna mellan gruppen med utländsk bakgrund och gruppen med svensk bakgrund är tydliga och personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland de som tillhör NEETs i Klippans kommun. Det kan ses som ett tecken på att din bakgrund kraftigt påverkar dina möjligheter att etablera dig på den svenska arbetsmarknaden och möjligheten till självförsörjning. Bara lite fler än hälften av kvinnorna med utländsk bakgrund förvärvsarbetar, vilket innebär att de förvärvsarbetar i minst utsträckning i Klippans kommun. Samtidigt förvärvsarbetar över 80 % av männen med svensk bakgrund, som därmed är de som förvärvsarbetar i störst utsträckning. Men även om skillnader beroende på bakgrund är stora, ser vi att det även finns relativt stora skillnader bland de med samma bakgrund beroende på kön. Både bland personer med svensk och bland personer med utländsk bakgrund är det kvinnor som är mest utsatta.

 Det är både en stor utmaning och en stor möjlighet att få upp sysselsättningsnivån i gruppen NEETs, och kan leda till bättre ekonomiska förutsättningar, ett högre skattetryck och ökad tillväxt för Klippans kommun. Det bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, och det som en möjlighet att få fler i arbete. Samtidigt bör det även ses i ljuset av att hur utbildningsnivån speglar arbetsmarknaden. Kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i störst utsträckning i kommunen, samtidigt som de har den lägsta sysselsättningen. Det kan såklart bero på faktorer som att det främst är de med förgymnasial och gymnasial utbildning som i störst utsträckning saknar sysselsättning och att deras eftergymnasiala utbildning är mindre gångbar i en svensk kontext. Men, det bör även ses utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden.   

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

36 % av familjerna i Klippans kommun har en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år, vilket är att jämföra med det skånska genomsnittet på 34 %.  När statistiken delas upp på kön och bakgrund blir det tydligt att det finns klara skillnader i risk för ekonomisk utsatthet beroende på bakgrund. 53 % av kvinnor och män med utländsk bakgrund riskerar fattigdom, medan 30 % av männen och 36 % av kvinnorna med svensk bakgrund tillhör riskgruppen. Även om det främst är personer med utländsk bakgrund som riskerar fattigdom, finns det skillnader mellan könen till kvinnornas nackdel bland personer med svensk bakgrund. Fler kvinnor än män riskerar fattigdom. Det kan exempelvis bero på att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid, men kan även hänga samman med den lägre sysselsättningen bland kvinnor med svensk bakgrund. Detsamma gäller även för kvinnor och män med utländsk bakgrund. 

Medianinkomst

Medianinkomsten i Klippans kommun är 220 375 kr, men det finns stora inkomstskillnader både beroende på kön och på bakgrund.

Män med svensk bakgrund har med stor marginal den högsta medianinkomsten i Klippans kommun, vilket bland annat kan hänga samman med att de har kommunens högsta sysselsättning och dessutom flest chefspositioner. Medianinkomsten för kvinnor med svensk bakgrund är högre än medianinkomsten för både män och kvinnor med utländsk bakgrund. Det visar att det finns inkomstskillnader som tydligt kan härledas till bakgrund, men även till kön, eftersom kvinnor tjänar mindre än män med samma bakgrund som de själva. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är dock mindre i gruppen med utländsk bakgrund än i gruppen med svensk bakgrund. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Den statistik som kartläggningen tar upp synliggör att Klippans kommun präglas av både problem och möjligheter i frågor om jämställdhet och integration. Kön och bakgrund spelar olika stor roll för olika indikatorer, och medan det i vissa fall är kön som är den avgörande faktorn, är det i andra fall bakgrund som tycks spela störst roll. Samtidigt finns det även skillnader mellan könen i de fall där bakgrund är det avgörande, och vice versa. 

I frågor om arbetsmarknad, företagande och delvis även utbildning har kvinnor oavsett bakgrund liknande situationer, medan det i frågor om sysselsättning, inkomster och NEET är huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund som är avgörande för din ekonomiska situation, sysselsättning och risk för utanförskap. Män med svensk bakgrund har genomgående den mest fördelaktiga situationen i kommunen, medan kvinnor med utländsk bakgrund har den minst fördelaktiga. Det trots att män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning, och kvinnor med utländsk bakgrund i störst utsträckning.