Kävlinge kommun ligger i sydvästra Skåne och har över 30 000 invånare. Stora tätorter är, förutom centralorten Kävlinge, Löddeköpinge, Furulund och Hofterup. Kävlinge placerar sig på topp tio när företagsklimatet i kommuner i Sverige rankas. Kommunen har ett aktivt näringsliv, där handeln är viktig och fler är sysselsatta genom företagande än i andra kommuner.
Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.
Offentlig sektor sysselsätter 33 % av de som arbetar i Kävlinge kommun, och det är kommunen själv som är den största offentliga arbetsgivaren med omkring 2000 anställda. Det stämmer överens med mönster från andra kommuner. Privat sektor sysselsätter 67 % av de som arbetar i kommunen, men statistiken visar att det finns tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar bland de anställda i de olika sektorerna.
Det är framför allt kvinnor med svensk bakgrund som har sin sysselsättning i offentlig sektor, 51 % arbetar i offentlig sektor. Motsvarande siffra för kvinnor med utländsk bakgrund är 38 %. 83 % av männen med svensk och 92 % av männen med utländsk bakgrund arbetar i privat sektor. Kön är med andra ord en viktig variabel för att förstå i vilken sektor du är sysselsatt, även om fler kvinnor med utländsk bakgrund än kvinnor med svensk bakgrund arbetar i privat sektor.
Att kvinnor, i Kävlinge kommuns fall framför allt kvinnor med svensk bakgrund, är överrepresenterade i den offentliga sektorn hänger samman med att de verksamheter där kvinnor ofta arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Det är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor.
Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)
Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.
Bland Kävlinges tio största branscher återfinns bland annat handel, vård och omsorg, byggverksamhet, tillverkning och transport, och branschstatistiken är ett sätt att mäta hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Branschstatistiken jämförs med hur fördelningen av de sysselsatta i kommunen ser ut, för att få ett grepp om hur jämställd eller jämlik representationen är.
I Kävlinge kommun är 9 % av de sysselsatta män med utländsk bakgrund, 7 % är kvinnor med utländsk bakgrund. 41 % är män och 43 % är kvinnor med svensk bakgrund. Med det som bakgrund och mätstock, visar statistiken att det bara är inom handel där det finns en representativ fördelning utifrån de sysselsatta. Sett till övriga branscher finns det tydliga skillnader både beroende på bakgrund och på kön. Män med utländsk bakgrund dominerar framför allt inom uthyrning och jordbruk, jakt och skogsbruk, medan män med svensk bakgrund är tydligt överrepresenterade inom byggverksamhet, tillverkning och transport. Kvinnor med svensk bakgrund dominerar kraftigt vård och omsorg och utbildning, och kvinnor med utländsk bakgrund finns främst i övertal inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, men arbetar även ofta inom vård och omsorg. Generellt sett är personer med utländsk bakgrund något mer spridda över branscher än personer med svensk bakgrund.
Den segregering statistiken synliggör på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, framför allt av kvinnor med svensk bakgrund, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att öka sysselsättningen och minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.
Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)
Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva.
Fler personer har sin sysselsättning genom anställning än genom företagande, och utifrån den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare i Kävlinge kommun, visar statistiken att 83 % är sysselsatta genom en anställning och 17 % genom företagande. I Skåne är motsvarande siffror 89 % och 11 %, vilket innebär att fler har sin sysselsättning genom företagande i Kävlinge än i andra kommuner. I Kävlinge kommun förvärvsarbetar 84 % av de boende i kommunen, medan 16 % saknar sysselsättning.
Företagandet är något större i alla grupper i kommunen, och det är särskilt bland män med svensk bakgrund som företagandet är större än i Skåne som helhet. 26 % av de sysselsatta männen med svensk bakgrund är företagare i Kävlinge kommun, jämfört med det skånska genomsnittet på 15 %. Bland män med utländsk bakgrund finns 19 % företagare, i Skåne är samma siffra 13 %. Företagandet är något större bland kvinnor med utländsk bakgrund än bland kvinnor med svensk bakgrund, vilket överensstämmer med välkända mönster.
Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)
Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)
Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009)
Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 6788 personer i Kävlinge kommun. 466 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 7 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.
I Kävlinge är det en tydlig dominans av män med svensk bakgrund på chefspositioner. Bland de män med svensk bakgrund som är sysselsatta i kommunen har 9 % ett chefsyrke, medan 4 % av både kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund är chefer. 3 % av de sysselsatta kvinnorna med utländsk bakgrund är chefer. Det är med andra ord tre gånger så vanligt att chefen är en man med svensk bakgrund än en kvinna med utländsk bakgrund, vilket i förlängningen innebär en skev maktfördelning när det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet och har bäst möjligheter till karriärutveckling.
Bland det totala antalet sysselsatta i offentlig sektor i Kävlinge kommun har 96 % inte ett chefsyrke, medan 4 % har det. Gruppen chefer är med andra ord relativt liten.
Statistiken visar att maktfördelningen i offentlig sektor är jämnare än fördelningen som den generella statistiken visade. Det skiljer bara 2 % mellan män med svensk bakgrund som har chefspositioner i störst utsträckning och män med utländsk bakgrund som har chefspositioner i minst utsträckning. Kvinnor med svensk och utländsk bakgrund är chefer i lika stor utsträckning.
I andra kommuner har statistiken visat en tydligare dominans av män med svensk bakgrund på chefspositioner, och även om det finns fler män på chefspositioner är skillnaderna inte så markanta i Kävlinge. Samtidigt är det generella mönstret intressant utifrån den tydliga kvinnodominansen i offentlig sektor, något som inte avspeglas med samma dominans på chefspositioner. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.
8 % av de som arbetar i privat sektor har ett chefsyrke, medan 92 % inte har det.
Precis som statistiken över chefer totalt sett, är det män med svensk bakgrund som dominerar bland de med chefsyrken. 12 % av männen sysselsatta i privat sektor har ett chefsyrke, att jämföra med 3 % av kvinnorna med utländsk bakgrund, 5 % av männen med utländsk bakgrund och 6 % av kvinnorna med svensk bakgrund. Det är med andra ord 4 gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med utländsk bakgrund är det, och det är dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med svensk bakgrund är det.
Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)
Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.
Kävlinge kommun placerar sig i linje med det skånska genomsnittet sett till utbildningsnivån bland befolkningen. 41 % har eftergymnasial utbildning i Kävlinge, för Skåne som helhet är samma siffra 40 %. Det finns dock skillnader i utbildningsnivå när statistiken bryts ner på kön och bakgrund.
Kvinnor, både med svensk och utländsk bakgrund, har eftergymnasial utbildning i störst utsträckning i Kävlinge kommun, men de skiljer sig åt på de lägre utbildningsnivåerna där statistiken visar att det är betydligt vanligare att kvinnor med utländsk bakgrund har förgymnasial än kvinnor med svensk bakgrund. Män oavsett bakgrund har precis som kvinnorna eftergymnasial utbildning i ungefär lika stor utsträckning, men återigen visar statistiken vissa skillnader beroende på bakgrund när de gäller de lägre utbildningsnivåerna.
Men även om kvinnor med utländsk bakgrund är välutbildade, speglas det inte till fullo på arbetsmarknaden. Kvinnor med utländsk bakgrund har nämligen samtidigt tillsammans med män med utländsk bakgrund den lägsta sysselsättningen i Kävlinge kommun. Det bör ses som en möjlighet för kommunen, för om kommunen hittar vägar att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen och få upp sysselsättningen, kan Kävlinge därigenom öka skatteintäkterna och tillväxten.
Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).
Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.
Skillnaderna mellan gruppen med utländsk bakgrund och gruppen med svensk bakgrund är tydliga och statistiken synliggör att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland de som tillhör NEETs i Kävlinge kommun. Förvärvsnivån skiljer ungefär 20 % mellan personer med svensk bakgrund och personer med utländsk bakgrund. Bakgrund tycks med andra ord vara en avgörande faktor för dina möjligheter till att etablera dig på arbetsmarknaden. Siffrorna för kommunen ligger dock lägre än för Skåne som helhet, och gruppen i utanförskap är med andra ord mindre i Kävlinge.
Den lägre sysselsättningen och fler som tillhör NEETs bland gruppen med utländsk bakgrund resulterar i större samhällsekonomiska kostnader för kommunen, vilket gör det till både en stor utmaning och en stor möjlighet. Genom att bryta utanförskap och få upp sysselsättningen, kan ekonomiska förutsättningar förbättras och till följd av det leda till ett högre skattetryck och ökad tillväxt i Kävlinge kommun. Det bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, och det som en möjlighet att få fler i arbete. Samtidigt bör det även ses i ljuset av att framför allt kvinnor med utländsk bakgrund har en hög utbildningsnivå, vilket borde kunna avspeglas bättre på förvärvsfrekvensen. Det kan såklart bero på faktorer som att det främst är de med förgymnasial och gymnasial utbildning som i störst utsträckning saknar sysselsättning, eller att deras eftergymnasiala utbildning är mindre gångbar i en svensk kontext. Men, det bör även ses utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden.
NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)
Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet
Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.
Familjers ekonomiska förutsättningar är generellt sett bättre i Kävlinge än i andra kommuner. 20 % av familjerna i kommunen har risk för fattigdom, vilket är att jämföra med 34 % i Skåne som helhet. Skillnader beroende på bakgrund finns dock, och statistiken visar att det framför allt är personer med utländsk bakgrund som har en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år. Samtidigt är kvinnor med svensk bakgrund mer utsatta än män med svensk bakgrund, som har den bästa situationen i kommunen. Det kan exempelvis bero på att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid. För gruppen med utländsk bakgrund har tidigare statistik visat att sysselsättningsnivån är lägre, vilket påverkar inkomsten och den ekonomiska situationen totalt sett.
I Kävlinge kommun är medianinkomsten för alla sammantaget 292 188 kronor, men inkomstskillnader beroende på kön och bakgrund är stora.
Den högsta medianinkomsten har män med svensk bakgrund, vilket bland annat kan hänga samman med att de har kommunens högsta sysselsättning och dessutom flest chefspositioner, medan kvinnor med utländsk bakgrund har den lägsta. Medianinkomsten för kvinnor med svensk bakgrund är högre än både män och kvinnor med utländsk bakgrund, vilket visar på att det finns inkomstskillnader som tydligt kan härledas till bakgrund, men även till kön, eftersom kvinnor tjänar mindre än män med samma bakgrund som de själva. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är dock betydligt mindre i gruppen med utländsk bakgrund än i gruppen med svensk bakgrund.
Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.
Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)
På det stora hela präglas Kävlinge kommun av samma problem och möjligheter i frågor om jämställdhet och integration som andra kommuner. Samtidigt visar kartläggningen att kommunen i vissa fall har en mer fördelaktig situation än andra kommuner. I Kävlinge är den ekonomiska utsattheten mindre – även om personer med utländsk bakgrund är mer utsatta än personer med svensk bakgrund – och kommunens utbildningsnivå ligger i linje med det skånska genomsnittet. Fler är sysselsatta genom företagande och förvärvsnivån är högre både bland kvinnor och män med svensk bakgrund och bland kvinnor och män med utländsk bakgrund.
Kön och bakgrund spelar dock olika roll för olika indikatorer. Kvinnor har ofta en mindre fördelaktig position än männen med samma bakgrund. I frågor om arbetsmarknad, företagande och delvis även utbildning har kvinnor oavsett bakgrund liknande situationer, medan det i frågor om sysselsättning, inkomster och NEET är huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund som är avgörande för din ekonomiska situation, sysselsättning och risk för utanförskap.
