Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.
Bland Kävlinges tio största branscher återfinns bland annat handel, vård och omsorg, byggverksamhet, tillverkning och transport, och branschstatistiken är ett sätt att mäta hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Branschstatistiken jämförs med hur fördelningen av de sysselsatta i kommunen ser ut, för att få ett grepp om hur jämställd eller jämlik representationen är.
I Kävlinge kommun är 9 % av de sysselsatta män med utländsk bakgrund, 7 % är kvinnor med utländsk bakgrund. 41 % är män och 43 % är kvinnor med svensk bakgrund. Med det som bakgrund och mätstock, visar statistiken att det bara är inom handel där det finns en representativ fördelning utifrån de sysselsatta. Sett till övriga branscher finns det tydliga skillnader både beroende på bakgrund och på kön. Män med utländsk bakgrund dominerar framför allt inom uthyrning och jordbruk, jakt och skogsbruk, medan män med svensk bakgrund är tydligt överrepresenterade inom byggverksamhet, tillverkning och transport. Kvinnor med svensk bakgrund dominerar kraftigt vård och omsorg och utbildning, och kvinnor med utländsk bakgrund finns främst i övertal inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, men arbetar även ofta inom vård och omsorg. Generellt sett är personer med utländsk bakgrund något mer spridda över branscher än personer med svensk bakgrund.
Den segregering statistiken synliggör på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, framför allt av kvinnor med svensk bakgrund, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att öka sysselsättningen och minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.