Hörby

Hörby kommun ligger mitt i Skåne och har cirka 15 000 invånare. Hörby är kommunens tätort och näringslivet präglas av små och medelstora företag. Handeln är stark i kommunen, som både har en högre andel företagare och fler nya företag än rikssnittet. Kommunen har en svagt positiv befolkningsökning och en högre förvärvsfrekvens än i Sverige som helhet. 

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Offentlig sektor sysselsätter 27 % av de som arbetar i kommunen. Hörby kommun är den största offentliga arbetsgivaren, vilket stämmer med mönster från andra kommuner. Privat sektor, som i Hörbys fall främst är små och medelstora företag, sysselsätter 73 % av de sysselsatta i kommunen. Det finns dock tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar i respektive sektor.

Kvinnor är i majoritet bland de anställda i offentlig sektor, även om fler arbetar i privat än i offentlig sektor, medan männen i större utsträckning har sin sysselsättning i den privata sektorn. 43 % av de sysselsatta kvinnorna med svensk bakgrund och 39 % av kvinnorna med utländsk bakgrund i kommunen arbetar i offentlig sektor. Bland sysselsatta män med svensk bakgrund arbetar 88 % i privat sektor, motsvarande siffra för män med utländsk bakgrund är 83 %. Kön är med andra ord viktigare än bakgrund i frågan om i vilken sektor du arbetar.

 Att kvinnor är i överrepresenterade i den offentliga sektorn hänger samman med att de verksamheter där kvinnor ofta arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Bland de tio branscherna med flest anställda i Hörby kommun återfinns bland annat transport och magasinering, tillverkning, handel, utbildning, vård och omsorg etc., och statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande privat och offentlig sektor, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch. 

I en jämförelse mot hur fördelningen av de som är sysselsatta i kommunen ser ut, där 45 % är män med svensk bakgrund, 43 % är kvinnor med svensk bakgrund, 7 % är män med utländsk bakgrund och 6 % är kvinnor med utländsk bakgrund, gör statistiken gällande att det inte inom någon bransch finns vad som kan sägas vara en representativ fördelning rakt igenom. Det känns igen från andra kommuner, och är inte unikt för Hörby. Kvinnor med svensk bakgrund är framför allt överrepresenterade inom vård och omsorg, utbildning och serviceverksamhet. Kvinnor med utländsk bakgrund är inte lika tydligt överrepresenterade i någon bransch, men det finns procentuellt fler kvinnor med utländsk bakgrund i vård och omsorg, serviceverksamhet och uthyrning etc, än hur många det är som procentuellt sett är sysselsatta. Män med svensk bakgrund arbetar ofta inom tillverkning, transport, handel, jordbruk och byggverksamhet. Män med utländsk bakgrund är överrepresenterade i framförallt uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. 

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att öka sysselsättningen och minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva.

Utifrån den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare i Hörby kommun, visar statistiken att 77 % är sysselsatta genom en anställning och 23 % genom företagande. Jämfört med Skåne som helhet med i genomsnitt 89 % anställda och 11 % företagare är det betydligt fler företagare i Hörby. Av kommunens totala befolkning förvärvsarbetar 80 %, medan 20 % inte är sysselsatta. 

Både kvinnor och män oavsett bakgrund driver företag i större utsträckning i Hörby kommun än i Skåne som helhet. Både bland kvinnor och män med svensk bakgrund och kvinnor med utländsk bakgrund är dubbelt så många företagare i Hörby jämfört med det skånska genomsnittet. I Hörby driver 32 % av männen med svensk bakgrund företag, att jämföra med 15 % i Skåne som helhet. Bland kvinnor med svensk bakgrund finns 14 % företagare, 7 % i Skåne, och bland kvinnor med utländsk bakgrund driver 16 % företag, att jämföra med det skånska genomsnittet på 8 %. Även män med utländsk bakgrund driver företag i större utsträckning i Hörby än i andra skånska kommuner, 22 % är företagare jämfört med 13 % i Skåne.

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 4653 personer i Hörby. 249 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 5 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Män med svensk bakgrund är chefer i störst utsträckning i Hörby totalt sett med 6 % av de sysselsatta på chefspositioner, vilket i förlängningen leder till att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet och har bäst möjligheter till karriärutveckling. Kvinnor med utländsk bakgrund är chefer i minst utsträckning med 2 % på chefspositioner, medan kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund är chefer i lika stor utsträckning med 4 % vardera som chefer. Det är med andra ord tre gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund har ett chefsyrke jämfört med kvinnor med utländsk bakgrund, och det är dubbelt så vanligt att kvinnor med svensk och män med utländsk bakgrund är chefer än att en kvinna med utländsk bakgrund är det. 

Offentlig

Sett till chefsyrken i offentlig sektor i Hörby kommun har ungefär 4 % av de sysselsatta vad som räknas som chefsyrke, medan 96 % inte har det.

Flest chefer finns i gruppen män med svensk bakgrund. 8 % av de män med svensk bakgrund som är sysselsatta i offentlig sektor har ett chefsyrke. Bland kvinnor med svensk bakgrund har 3 % ett chefsyrke och motsvarande siffra för kvinnor med utländsk bakgrund är 1 %. Det finns ingen chef i offentlig sektor som är man med utländsk bakgrund, vilket är anmärkningsvärt. Statistiken visar med andra ord att offentlig sektor följer mönstret med flest män med svensk bakgrund bland chefer.

Att det är så verkligheten ser ut är intressant i relation till statistik över vilka som främst är sysselsatta i offentlig sektor. Män med svensk bakgrund arbetar i betydligt mindre utsträckning i offentlig sektor än både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund. Trots det blir män med svensk bakgrund chefer i offentlig sektor i större utsträckning. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.

 

Privat

Sett till den totala fördelningen av chefer bland de som är sysselsatta i privat sektor i Hörby kommun har 7 % ett chefsyrke, medan 93 % inte har det.  

Precis som statistiken över chefer totalt sett och för chefer i offentlig sektor, är det återigen män med svensk bakgrund som dominerar bland de med chefsyrken, tätt följda av män med utländsk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund är chefer i något större utsträckning än kvinnor med utländsk bakgrund, som ligger sämst till i statistiken. 

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Statistik över utbildningsnivåerna i Hörby kommun visar att 21 % har förgymnasial utbildning, jämfört med det skånska genomsnittet på 16 %. 51 % har gymnasial utbildning, 43 % i Skåne som helhet, och 34 % har eftergymnasial utbildning, motsvarande siffra för Skåne är 40 %.

 Utbildningsnivån i kommunen är med andra ord lägre än det skånska genomsnittet, men det finns samtidigt strukturella skillnader som framträder när utbildningsstatistiken bryts ner på kön och bakgrund. 

Män med svensk bakgrund har med stor marginal lägst utbildningsnivå i Hörby kommun, det är dubbelt så vanligt att en kvinna med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i kommunen som att en man med svensk bakgrund har det. Samtidigt har nästan lika många kvinnor med utländsk bakgrund förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå som män med svensk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund har något högre utbildningsnivå än män med utländsk bakgrund, men de har samtidigt förgymnasial utbildning i minst utsträckning. 

Även om det är så att kvinnor och män med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i större utsträckning än män med svensk bakgrund, förvärvsarbetar de i betydligt mindre utsträckning än män med svensk bakgrund. Det innebär att utbildningsnivån inte nödvändigtvis speglar arbetsmarknaden. Det gäller även särskilt för gruppen kvinnor med utländsk bakgrund med eftergymnasial utbildning, som förvärvsarbetar i minst utsträckning i kommunen samtidigt som de har eftergymnasial utbildning i högst utsträckning. Det här bör ses som en potential och en outnyttjad resurs för Hörby, då det finns stora möjligheter till att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen och på så sätt få upp sysselsättningen och därigenom öka skatteintäkterna.

 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Vi ser tydliga skillnader mellan gruppen med utländsk bakgrund och gruppen med svensk bakgrund. Personer med utländsk bakgrund är tydligt överrepresenterade bland de som tillhör NEETs i Hörby kommun, och huruvida du har utländsk bakgrund eller inte påverkar kraftigt dina möjligheter att etablera dig på den svenska arbetsmarknaden. Kvinnor med utländsk bakgrund förvärvsarbetar i minst utsträckning, samtidigt som de i störst utsträckning är studenter. Män med svensk bakgrund förvärvsarbetar i störst utsträckning. 

Att få upp sysselsättningsnivån i gruppen NEETs är en stor utmaning och möjlighet för Hörby som kommun, och bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Samtidigt bör det även ses i ljuset av att hur utbildningsnivån speglar arbetsmarknaden. Kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i störst utsträckning i kommunen, samtidigt som de har den lägsta sysselsättningen. Det kan såklart bero på faktorer som att det främst är de med förgymnasial och gymnasial utbildning som i störst utsträckning saknar sysselsättning och att deras eftergymnasiala utbildning är mindre gångbar i en svensk kontext. Men, det bör även ses utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

I Hörby kommun är det 33 % av familjerna som har en disponibel inkomst under 262 00 kr/år, vilket gör att de räknas till gruppen med risk för fattigdom. Det skånska genomsnittet är 34 %. När statistiken delas upp på kön och bakgrund blir det tydligt att det finns klara skillnader i risken för fattigdom beroende på bakgrund. 46 respektive 48 % av kvinnor och män med utländsk bakgrund riskerar ekonomisk utsatthet, medan 28 % av männen och 33 % av kvinnorna med svensk bakgrund tillhör riskgruppen. Även om det främst är personer med utländsk bakgrund som riskerar fattigdom, finns det vissa skillnader mellan könen till kvinnornas nackdel. Fler kvinnor än män, särskild bland de med svensk bakgrund, har en disponibel inkomst under 262 000 kr/år. Det kan exempelvis bero på att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid, men hänger även samman med den lägre sysselsättningen bland kvinnor och män med utländsk bakgrund. 

Medianinkomst

Medianinkomsten i Hörby kommun är 230 345 kr, men inkomstskillnaderna är stora både beroende på kön och bakgrund. 

Högst medianinkomst har män med svensk bakgrund, som tjänar mer än 110 000 kr mer per år än kvinnor med utländsk bakgrund, som har lägst medianinkomst i Hörby kommun. Kvinnor med svensk bakgrund tjänar å sin sida betydligt mer än både kvinnor och män med utländsk bakgrund, vilket visar på att det finns inkomstskillnader som tydligt kan härledas till bakgrund, men även till kön, eftersom kvinnor tjänar mindre än män med samma bakgrund som de själva. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är dock mindre i gruppen med utländsk bakgrund. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Med hjälp av den statistik som presenteras i kartläggningen över Hörby kommun framträder både problem och möjligheter för kommunen i frågor om jämställdhet och integration. Statistiken tydliggör att kön och bakgrund spelar olika roll för olika indikatorer, att det i vissa fall är kön som är den avgörande faktorn, medan det i andra fall är huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund som är den springande punkten. I frågor om arbetsmarknad, företagande och delvis även utbildning har kvinnor oavsett bakgrund liknande situationer, medan det i frågor om sysselsättning, inkomster och NEET är huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund som är avgörande för din ekonomiska situation, sysselsättning och risk för utanförskap. Samtidigt finns det såklart även skillnader mellan könen i de fall där bakgrund är det avgörande, och skillnader beroende på bakgrund där det är kön som är det avgörande. 

Statistiken gör det tydligt att det genomgående är män med svensk bakgrund som har den mest fördelaktiga positionen i kommunen, både i frågor om inkomster och maktpositioner. Män med svensk bakgrund förvärvsarbetar i störst utsträckning, har minst risk för fattigdom och sitter på flest chefspositioner. Samtidigt har de eftergymnasial utbildning i minst utsträckning. Kvinnor med utländsk bakgrund å sin sida har den minst fördelaktiga positionen i kommunen. De förvärvsarbetar i minst utsträckning, har lägst inkomster – men har samtidigt eftergymnasial utbildning i störst utsträckning.