Höör

Höörs kommun ligger mitt i Skåne och har strax under 16 000 invånare. Kommunen har åtta tätorter, varav Höör är centralort. Ungefär hälften av kommunens invånare bor i centralorten. Kommunens näringsliv består till stora delar av småföretag, och turism och hälsa är näringar med starka traditioner i området. Höörs kommun har både en högre förvärvsfrekvens, högre andel nyföretagare och fler företagare generellt sett än rikssnittet. 

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

När de sysselsatta i kommunen delas upp på offentlig och privat sektor, visar statistiken att den offentliga sektorn i Höörs kommun sysselsätter 31 % av de som arbetar i kommunen, medan privat sektor sysselsätter 69 %. Precis som i andra kommuner är det kommunen själv som är den största offentliga arbetsgivaren, medan den privata sektorn består av många småföretag. Det finns dock tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar bland de sysselsatta i respektive sektor.

Statistiken tydliggör att det främst är ditt kön som avgör i vilken sektor du arbetar, och skillnader beroende på huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund är små. 43 % av de sysselsatta kvinnorna med svensk bakgrund och 46 % av de sysselsatta kvinnorna med utländsk bakgrund arbetar i offentlig sektor, medan 84 % av männen med utländsk och 85 % av männen med svensk bakgrund arbetar i privat sektor. Det hänger samman med att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Branscher som vård och omsorg, utbildning, tillverkning, handel, kultur och jordbruk tillhör de tio branscher med flest anställda i Höörs kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot hur fördelningen bland de sysselsatta i kommunen ser ut. Precis som statistiken som är uppdelad utifrån sektorer, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch. 

Fördelningen av de som är sysselsatta i kommunen visar att 5 % är män och 7 % är kvinnor med utländsk bakgrund, och 40 % är män och 48 % är kvinnor med svensk bakgrund. I relation till den fördelningen, tydliggör statistiken att det inte finns någon bransch där fördelningen är representativ utifrån vilka som är sysselsatta i kommunen. Närmast kommer offentlig förvaltning och kultur, nöje och fritid. Både män med svensk och män med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom handel. Män med utländsk bakgrund är precis som kvinnor med utländsk bakgrund något mer spridda över branscher än kvinnor och män med svensk bakgrund, men dominerar även kultur, nöje och fritid. Män med svensk bakgrund är tydligt fokuserade till byggverksamhet, tillverkning, jordbruk och verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. 

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, främst av kvinnor med svensk bakgrund, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva. Av Höörs kommuns befolkning förvärvsarbetar 80 %. Sett till den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare, är 79 % yrkesverksamma genom en anställning och 21 % genom företagande. I relation till Skåne som helhet visar statistiken att betydligt fler är företagare i Höörs kommun, i alla kategorier.

Både bland kvinnor och män med svensk bakgrund och bland kvinnor och män med utländsk bakgrund är dubbelt så många företagare procentuellt sett jämfört med hur statistiken ser ut i Skåne. 28 % av de sysselsatta männen med utländsk bakgrund driver företag, jämfört med 13 % i Skåne totalt sett. 30 % av männen med svensk bakgrund är företagare, i relation till 15 % i Skåne som helhet. 16 % av kvinnorna med utländsk bakgrund och 12 % av kvinnorna med svensk bakgrund driver företag, jämfört med 8 respektive 7 % i Skåne. Det innebär att medan män med svensk bakgrund är företagare i störst utsträckning, är kvinnor med svensk bakgrund företagare i minst utsträckning. 

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 3959 personer i Höör. 219 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 6 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Sett till de som är chefer totalt sett, oavsett sektor, är det män med svensk bakgrund har chefsyrken i störst utsträckning i Höörs kommun, följt av kvinnor med svensk bakgrund. Män med utländsk bakgrund har chefsyrke i något större utsträckning än kvinnor med utländsk bakgrund. Det är tre gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef, än att en man med utländsk bakgrund är det. 

Offentlig

4 % av de som är sysselsatta i offentlig sektor har ett chefsyrke, medan 96 % inte har det.

I Höörs kommun finns det ingen man eller kvinna med utländsk bakgrund som har vad som klassas som ett chefsyrke, vilket är anmärkningsvärt och något som sticker ut. Bland män med svensk bakgrund är 9 % chefer, och bland kvinnor med svensk bakgrund är motsvarande siffra 3 %. Att statistiken ser ut som den gör innebär i förlängningen att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i offentlig sektor, och har därigenom bäst möjligheter till karriärutveckling. 

Om statistiken ses i ljuset av vilka det är som är sysselsatta i offentlig sektor blir det ännu mer intressant. Män med svensk bakgrund är nämligen i minst utsträckning sysselsatta i offentlig sektor, samtidigt som de då har chefsyrken i störst utsträckning, vilket visar att cheferna inte speglar den bas av anställda som finns inom sektorn. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

93 % av de sysselsatta i privat sektor i Höörs kommun har inte ett chefsyrke, medan 7 % har det.

Till skillnad mot offentlig sektor, finns det personer med utländsk bakgrund på chefspositioner i Höörs kommuns privata sektor. 3 % kvinnor respektive män med utländsk bakgrund har chefspositioner. De är dock chefer i mindre utsträckning än personer med svensk bakgrund, 8 % av männen med svensk bakgrund och 6 % av kvinnorna med svensk bakgrund har chefspositioner. 

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland de i befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning i Höörs kommun är något lägre än det skånska genomsnittet, samtidigt som kommunen totalt sett ligger nära genomsnittet. Vi ser dock att utbildningsnivån varierar när den bryts ner på kön och bakgrund 

Mest välutbildade i Höörs kommun är kvinnor med svensk bakgrund, tätt följda av kvinnor med utländsk bakgrund och sedan män med utländsk bakgrund. Män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning i kommunen, vilket är något som känns igen från flertalet andra kommuner och följer väletablerade mönster. Kvinnor med utländsk bakgrund har samtidigt förgymnasial utbildning i något större utsträckning än män med samma bakgrund, men det är män med svensk bakgrund som i störst utsträckning har förgymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning. Trots det har män med svensk bakgrund en högre sysselsättning än personer med utländsk bakgrund, vilket innebär att utbildningsnivån inte nödvändigtvis avgör dina förutsättningar på arbetsmarknaden. En fråga att ställa sig är vad som skulle ske med sysselsättningsnivåerna bland personer med utländsk bakgrund, om kommunen fann vägar att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen – och det som ett sätt att öka tillväxten och skatteintäkterna i kommunen. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Statistiken visar en tydlig överrepresentation av personer med utländsk bakgrund bland den grupp som tillhör NEETs, och det finns i princip inga skillnader mellan könen – både bland personer med svensk och personer med utländsk bakgrund. Bakgrund tycks med andra ord vara en avgörande faktor för dina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden och möjlighet till sysselsättning. Andelen som förvärvsarbetar är betydligt lägre bland personer med utländsk bakgrund, jämfört med personer med svensk bakgrund. 

Det finns stora möjligheter för Höör som kommun med att få upp sysselsättningen i gruppen NEETs, samtidigt som det är en stor utmaning. Det bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden, och jämföras gentemot kompetensförsörjningen. Men det bör även ses i ljuset av hur befolkningens utbildningsnivå speglas på arbetsmarknaden. För även om exempelvis kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i princip lika stor utsträckning som kvinnor med svensk bakgrund, skiljer det 20 % i deras sysselsättningsgrad. En förklaring kan såklart vara att det främst är de med förgymnasial och gymnasial utbildning som i störst utsträckning saknar sysselsättning och att deras eftergymnasiala utbildning är mindre gångbar i en svensk kontext. Men, det bör även ses utifrån aspekter som vilka det är som har tillträde till och rekryteras på den svenska arbetsmarknaden.   

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

Färre familjer i Höörs kommun räknas ha risk för fattigdom än i Skåne som helhet, 28 % i Höör jämfört med 34 % i Skåne, men det finns tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund. Fler familjer med utländsk bakgrund har en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år än familjer med svensk bakgrund, samtidigt som kvinnor med svensk bakgrund riskerar fattigdom i något större utsträckning än män med svensk bakgrund.

 Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet. 

Medianinkomst

Medianinkomsten för alla sammantaget i Höör är 244 653 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.

Lägst medianinkomst finns bland kvinnor med utländsk bakgrund, medan män med svensk bakgrund med stor marginal tjänar mest. Män med svensk bakgrund tjänar över 110 000 kronor mer per år än kvinnor med utländsk bakgrund, över 85 000 kronor mer än män med utländsk bakgrund och nästan 50 000 kronor mer än kvinnor med svensk bakgrund. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Statistiken från kartläggningen synliggör både problem och möjligheter för kommunen i frågor om jämställdhet och integration. På många plan följer Höörs kommun etablerade mönster och statistiken visar att bakgrund och kön slår olika hårt för olika indikatorer. Medan kön tycks vara den avgörande faktorn i frågor som rör arbetsmarknaden och företagande, är det bakgrund som påverkar frågor som sysselsättning, inkomst och NEET.

Generellt sett är det män med svensk bakgrund som har den mest fördelaktiga positionen i kommunen, med högst inkomster, hög sysselsättning, och flest chefspositioner, medan kvinnor med utländsk bakgrund har lägst inkomster, lägst sysselsättning men samtidigt hög utbildningsnivå – till skillnad från män med svensk bakgrund. Färre familjer räknas ha risk för fattigdom i Höörs kommun än i Skåne som helhet, och fler är företagare.