Höganäs

Höganäs kommun ligger i nordvästra Skåne och har omkring 25 600 invånare. Kommunen har en positiv befolkningstillväxt och högre förvärvsfrekvens och lägre arbetslöshet än rikssnittet. Kommunen har rankats till att ha Sveriges femte bästa företagsklimat och har en hög andel nyföretagare. Till kommunen hör tätorter som Viken, Mölle och Arild och centralort är Höganäs. Tillverkningsindustrin är stark i Höganäs kommun, med omkring 25 % av kommunens arbetstillfällen.

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

28 % av de som arbetar i Höganäs kommun är sysselsatta i offentlig sektor och 72 % är sysselsatta i privat sektor. Kommunen själv är den största offentliga arbetsgivaren, vilket överensstämmer med mönster från andra kommuner. Höganäs kommun som arbetsgivare sysselsätter över 1600 anställda. Den privata sektorn är den största sektorn i kommunen och sysselsätter därmed flest av de anställda. I Höganäs fall är det särskilt tillverkningsindustrin som dominerar. Även om den privata sektorn sysselsätter flest, finns det tydliga strukturer i vilka det är som är sysselsatta i respektive sektor.

Kvinnor är i majoritet bland de anställda i offentlig sektor och i Höganäs fall finns det relativt stora skillnader mellan kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund. 44 % av kvinnorna med svensk bakgrund i Höganäs är sysselsatta i offentlig sektor, medan 34 % av kvinnorna med utländsk bakgrund är det. Men även om kvinnorna är i majoritet bland de anställda, arbetar fler i privat än offentlig sektor. Männen i kommunen har i hög utsträckning sin sysselsättning i den privata sektorn. 89 % av männen med utländsk bakgrund och 86 % av männen med svensk bakgrund arbetar i privat sektor.

Kön spelar med andra ord stor roll för vilken sektor du är sysselsatt i, även om det i Höganäs fall även finns stora skillnader inom gruppen kvinnor. Att kvinnor är i överrepresenterade i den offentliga sektorn hänger samman med att de verksamheter där kvinnor ofta arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Branscher som tillverkning, vård och omsorg, utbildning, handel, hotell och restaurang etc återfinns bland de tio branscher som har flest anställda i Höganäs kommun. Statistiken över branscher är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande privat och offentlig sektor, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch.

I en jämförelse mot hur fördelningen av de som är sysselsatta i kommunen ser ut, där 42 % är män och 41 % är kvinnor med svensk bakgrund, 9 % är män och 8 % är kvinnor med utländsk bakgrund, gör statistiken gällande att det inte inom någon bransch finns vad som kan sägas vara en representativ fördelning rakt igenom. Det känns igen från andra kommuner, och är inte unikt för Höganäs.

 Kvinnor med utländsk bakgrund, och särskilt kvinnor med svensk bakgrund, är överrepresenterade inom vård och omsorg. Kvinnor med utländsk bakgrund arbetar dessutom ofta inom hotell och restaurang och annan serviceverksamhet, men är samtidigt precis som männen med utländsk bakgrund hyfsat jämnt fördelade över de olika branscherna som dominerar Höganäs arbetsmarknad. Kvinnor med svensk bakgrund dominerar annan serviceverksamhet, men även utbildning. Män med svensk bakgrund å sin sida är i övertal inom bland annat tillverkningsindustrin och byggverksamhet, medan män med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom hotell och restaurang, byggverksamhet etc. 

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att öka sysselsättningen och minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva.

82 % av de som är sysselsatta i Höganäs är det genom anställning, medan 18 % har sin sysselsättning som företagare. Jämfört med Skåne som helhet med i genomsnitt 89 % anställda och 11 % företagare finns det fler företagare i Höganäs. Av Höganäs totala befolkning förvärvsarbetar 80 %, medan 20 % inte är sysselsatta. 

Både kvinnor och män med svensk och utländsk bakgrund driver företag i betydligt större utsträckning i Höganäs än i Skåne som helhet. I Höganäs driver 23 % av de sysselsatta männen med utländsk bakgrund företag, jämfört med det skånska genomsnittet på 13 %. 18 % av de sysselsatta kvinnorna med utländsk bakgrund är företagare, i Skåne är det totalt sett 8 %. 22 % män med svensk bakgrund driver företag, jämfört med 15 % i Skåne som helhet. Bland kvinnor med svensk bakgrund är 13 % företagare, jämfört med 7 % i Skåne. Med andra ord är företagandet större bland alla grupper i Höganäs, och vi ser särskilt att kvinnor med utländsk bakgrund ligger i framkant. 

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 6885 personer i Höganäs. 541 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 8 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Bland chefer totalt sett i Höganäs har män med svensk bakgrund chefsyrken i störst utsträckning, medan kvinnor och män med utländsk bakgrund är chefer i minst utsträckning. 9 % av männen med svensk bakgrund har chefsyrken, 4 % av kvinnor och män med utländsk bakgrund och 5 % av kvinnor med svensk bakgrund. Det är med andra ord mer än dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef, som att en person med utländsk bakgrund är det. Samtidigt är det något vanligare att vara chef och kvinna med svensk bakgrund, än chef med utländsk bakgrund oavsett kön. Att män med svensk bakgrund så tydligt dominerar, leder i förlängningen till att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet och har bäst möjligheter till karriärutveckling. 

Offentlig

Bland de sysselsatta i Höganäs offentliga sektor har ungefär 5 % vad som räknas som ett chefsyrke, medan 95 % inte har det. 

Precis som i statistik över chefer totalt sett, följer offentlig sektor mönstret med flest män med svensk bakgrund bland chefer. Över 6  % av männen med svensk bakgrund i offentlig sektor har vad som räknas som ett chefsyrke. Bland kvinnor med svensk bakgrund är det ungefär 5 % som har ett chefsyrke, medan det är lika vanligt att utrikesfödda kvinnor har chefsyrke som att utrikesfödda män har det med 3 % vardera.

 Din bakgrund tycks med andra ord spela roll för om du får en chefsposition inom offentlig sektor, men det är fortfarande framför allt män med svensk bakgrund som blir chefer i störst utsträckning. Att det är så verkligheten ser ut är intressant i relation till statistik över vilka som främst är sysselsatta i offentlig sektor. Män med svensk bakgrund arbetar i betydligt mindre utsträckning i offentlig sektor än både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund. Trots det blir män med svensk bakgrund chefer i offentlig sektor i större utsträckning. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

9 % av de sysselsatta i den privata sektorn i Höganäs har chefsyrken, medan 91 % inte har det. 

Män med svensk bakgrund dominerar kraftigt bland de med chefspositioner, 12 % har vad som klassas som chefsyrke. Det är att jämföra med 7 % bland männen med utländsk bakgrund och 6 % bland kvinnorna med svensk och utländsk bakgrund. Det är med andra ord återigen så att män med svensk bakgrund sitter på flest maktpositioner, och det är dubbelt så vanligt att vara man med svensk bakgrund och chef än att vara kvinna med svensk eller utländsk bakgrund. Det påverkar maktstrukturen på arbetsmarknaden

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

13 % av Höganäs invånare har förgymnasial utbildning, jämfört med det skånska genomsnittet på 16 %. 45 % har gymnasial utbildning, motsvarande siffra för Skåne är 43 % och 41 % har eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, jämfört med 40 % i Skåne som helhet. Skillnaderna mot det skånska genomsnittet är med andra ord små, men strukturella skillnader framträder när utbildningsstatistiken bryts ner på kön och bakgrund. 

Män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning i Höganäs, medan kvinnor med svensk bakgrund har det i störst utsträckning. Samtidigt har nästan lika många med utländsk bakgrund eftergymnasial utbildning som kvinnor med svensk bakgrund, och de ligger bättre till än män med svensk bakgrund. Det är ett mönster som vi känner igen från andra kommuner. Kvinnor med svensk bakgrund har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå i lägst utsträckning i Höganäs.

 Men även om kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i nästan lika hög utsträckning som kvinnor med svensk bakgrund, och i högre utsträckning än män med svensk bakgrund, har de en betydligt lägre sysselsättning, vilket innebär att utbildningsnivån inte nödvändigtvis återspeglas på arbetsmarknaden och i sysselsättningen. Det här bör ses som en potential och en outnyttjad resurs för Höganäs, då det finns stora möjligheter till att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen och på så sätt få upp sysselsättningen och därigenom öka skatteintäkterna.

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Personer med utländsk bakgrund är tydligt överrepresenterade bland de som tillhör NEETs, och skillnader beroende på bakgrund är mer omfattande än skillnader mellan könen. Huruvida du har utländsk bakgrund eller inte påverkar med andra ord kraftigt dina möjligheter att etablera dig på den svenska arbetsmarknaden, och siffrorna för de förvärvsarbetande visar att kvinnor med utländsk bakgrund är särskilt utsatta – samtidigt som de är studenter i större utsträckning. Totalt sett är andelen som förvärvsarbetar betydligt lägre både bland kvinnor och bland män med utländsk bakgrund, jämfört med kvinnor och män med svensk bakgrund. Om du har utländsk eller svensk bakgrund spelar alltså större roll för dina möjligheter på arbetsmarknaden än om du är kvinna eller man.

 Möjligheten att få de som står utanför arbetsmarknaden i sysselsättning är både en stor utmaning och en stor möjlighet för Höganäs som kommun och bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Samtidigt bör det även ses i ljuset av att hur utbildningsnivån speglas på arbetsmarknaden, där vi ser att kvinnor med utländsk bakgrund är välutbildade, men trots det hamnar i utsatthet med svårigheter till självförsörjning.

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

24 % av de familjer som bor i Höganäs har en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år, jämfört med det skånska genomsnittet på 34 %. Den ekonomiska situationen ser med andra ord betydligt bättre ut i Höganäs än i Skåne som helhet. Det finns dock tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund.

 Statistiken visar att 18 % av männen med svensk bakgrund hamnar i gruppen med risk för fattigdom, medan 26 % av kvinnorna med svensk bakgrund gör det. Det finns med andra ord tydliga skillnader mellan könen i gruppen av personer med svensk bakgrund, skillnaderna i gruppen med utländsk bakgrund är mindre. 41 % av kvinnorna och 37 % av männen med utländsk bakgrund har risk för fattigdom. 

Statistiken visar att som grupp är personer med utländsk bakgrund mer ekonomiskt utsatta och har sämre ekonomiska förutsättningar – vilket hänger ihop med sysselsättningsgraden – men kvinnor med svensk bakgrund i Höganäs är samtidigt betydligt mer utsatta än män med svensk bakgrund, trots små skillnader i sysselsättning. Det kan exempelvis bero på att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid. 

Medianinkomst

Medianinkomsten för alla sammantaget i Höganäs är 286 763 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.

Kvinnor med utländsk bakgrund är de med lägst medianinkomst i Höganäs, och de tjänar mer än 50 % mindre per år än män med svensk bakgrund, som är gruppen med högst medianinkomst i kommunen. Medan män med svensk bakgrund tjänar 354 626 406 kronor/år, tjänar kvinnor med utländsk bakgrund 171 853 kronor/år. Kvinnor med svensk bakgrund tjänar å sin sida mer än både kvinnor och män med utländsk bakgrund, med över 100 000 kronor mindre per år än män med svensk bakgrund. Det visar att det finns inkomstskillnader som kan härledas till bakgrund, men även till kön, eftersom kvinnor alltid tjänar mindre än män med samma bakgrund som de själva.

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

De strukturer och mönster som statistiken över Höganäs visar känns igen från andra kommuner, och kommunen står med andra ord inte ensam inför utmaningar och problem. Samtidigt blir det tydligt vid en jämförelse med andra kommuner i Skåne att Höganäs i flera fall har en mer fördelaktig situation än genomsnittlig. Kommunen sticker bland annat ut genom sin stora andel företagare och höga inkomster. I Höganäs riskerar färre familjer ekonomisk utsatthet. 

Samtidigt som statistiken i vissa fall visar att Höganäs placerar sig bra i en jämförelse med andra skånska kommuner, följer kommunen stereotypa mönster. Statistiken visar att bakgrund och kön slår olika hårt för olika indikatorer. Arbetsmarknaden är lika könssegregerad som andra kommuners, både sett till sektorer och till branscher. Män med svensk bakgrund har både den mest fördelaktiga ekonomiska situationen, mest makt på arbetsmarknaden och är företagare i störst utsträckning. Kvinnor med utländsk bakgrund har den sämsta ekonomiska situationen, förvärvsarbetar i minst utsträckning och sitter på minst andel chefspositioner.