Helsingborgs kommun, eller Helsingborgs stad, är Sveriges åttonde största kommun, och Skånes andra största efter Malmö. Helsingborg ligger i nordvästra Skåne och har en positiv befolkningstillväxt med närmare 139 000 invånare. Kommunen består av en rad tätorter, med Helsingborg som centralort. Näringslivet domineras av logistik, handel och mat och förpackningsindustri.
Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.
Den offentliga sektorn sysselsätter 27 % av de som arbetar i Helsingborgs kommun och precis som i andra kommuner är det kommunen själv som är den största offentliga arbetsgivaren med över 9000 anställda. I privat sektor, som i Helsingborgs fall domineras av bland annat industriverksamhet, arbetar 73 % av de sysselsatta i kommunen. Det finns dock tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar i respektive sektor.
I offentlig sektor är kvinnor i majoritet bland de anställda, även om fler arbetar i privat än i offentlig sektor, medan männen i större utsträckning har sin sysselsättning i den privata sektorn. 39 % av de sysselsatta kvinnorna med svensk bakgrund och 35 % av kvinnorna med utländsk bakgrund i kommunen arbetar i offentlig sektor. Bland sysselsatta män med svensk bakgrund arbetar 83 % i privat sektor, motsvarande siffra för män med utländsk bakgrund är 87 %. Kön är med andra ord viktigare än bakgrund i frågan om i vilken sektor du arbetar.
Att kvinnor är i överrepresenterade i den offentliga sektorn hänger samman med att de verksamheter där kvinnor ofta arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor.
Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)
Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.
Bland de tio branscherna med flest anställda i Helsingborgs stad återfinns bland annat transport och magasinering, offentlig förvaltning, tillverkning, handel, utbildning, vård och omsorg etc., och statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande privat och offentlig sektor, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch.
Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)
Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva.
Utifrån den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare i Helsingborgs stad, visar statistiken att 91 % är sysselsatta genom en anställning och 9 % genom företagande. Jämfört med Skåne som helhet med i genomsnitt 89 % anställda och 11 % företagare är något färre företagare i Helsingborg, men skillnaderna är små. Av Helsingborgs stads totala befolkning förvärvsarbetar 72 %, medan 28 % inte är sysselsatta.
Både kvinnor och män oavsett bakgrund driver företag i mindre utsträckning i Helsingborgs stad än i Skåne som helhet. Störst skillnad är det i gruppen män med svensk bakgrund där 11 % driver företag i Helsingborgs stad, jämfört med det skånska genomsnittet på 15 %. Kvinnor med svensk bakgrund driver företag i minst utsträckning, 6 % av de sysselsatta i Helsingborgs stad är det genom företagande jämfört med 7 % i Skåne totalt sett. 7 % av de yrkesverksamma kvinnorna med utländsk bakgrund är företagare, vilket är 1 % mindre än i Skåne totalt sett.
Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)
Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)
Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009)
Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 60827 personer i Helsingborgs stad. 4706 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 8 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.
Bland chefer totalt sett i Helsingborgs stad har män med svensk bakgrund chefsyrken i störst utsträckning, medan kvinnor med utländsk bakgrund är chefer i minst utsträckning med bara 3 % av de sysselsatta. Det är med andra ord mer än tre gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med utländsk bakgrund är det. Samtidigt är fler kvinnor med svensk bakgrund chefer än män med utländsk bakgrund, men det är fortfarande nästan dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med samma bakgrund är det. Att män med svensk bakgrund så tydligt dominerar, leder i förlängningen till att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet och har bäst möjligheter till karriärutveckling.
Bland de sysselsatta i Helsingborgs stads offentliga sektor har ungefär 5 % vad som räknas som ett chefsyrke, medan 95 % inte har det.
Precis som i statistik över chefer totalt sett, följer offentlig sektor mönstret med flest män med svensk bakgrund bland chefer. Över 7 % av männen med svensk bakgrund i offentlig sektor har vad som räknas som ett chefsyrke. Bland kvinnor med svensk bakgrund är det ungefär 5 % som har ett chefsyrke, medan det är lika vanligt att utrikesfödda kvinnor har chefsyrke som att utrikesfödda män har det.
Din bakgrund tycks med andra ord spela roll för om du får en chefsposition inom offentlig sektor, men det är fortfarande framför allt män med svensk bakgrund som blir chefer i störst utsträckning. Att det är så verkligheten ser ut är intressant i relation till statistik över vilka som främst är sysselsatta i offentlig sektor. Män med svensk bakgrund arbetar i betydligt mindre utsträckning i offentlig sektor än både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund. Trots det blir män med svensk bakgrund chefer i offentlig sektor i större utsträckning. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.
Bland de som är sysselsatta i den privata sektorn i Helsingborgs stad har 9 % chefsyrken, medan 91 % inte har det.
Precis som statistiken över chefer totalt sett och för chefer i offentlig sektor, är det återigen män med svensk bakgrund som dominerar bland de med chefsyrken, medan kvinnor med utländsk bakgrund är chefer i minst utsträckning. Det är dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en man med utländsk bakgrund är det. Du har med andra ord störst möjlighet att bli chef i privat sektor om du är man och har svensk bakgrund, samtidigt som det är vanligare att en kvinna med svensk bakgrund är chef än att en man med utländsk bakgrund är det.
Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)
Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma
I Helsingborgs stad som helhet har 17 % av invånarna en förgymnasial utbildning, jämfört med det skånska genomsnittet på 16 %. 45 % har en gymnasieutbildning, motsvarande siffra för Skåne är 43 %, och 38 % har eftergymnasial utbildning, jämfört med 40 % i Skåne som helhet. Helsingborgs stad ligger med andra ord nära det skånska genomsnittet, men det finns samtidigt strukturella skillnader som framträder när utbildningsstatistiken bryts ner på kön och bakgrund.
I Helsingborgs stad har kvinnor med svensk bakgrund kommunens högsta utbildningsnivå, med 43 % som har eftergymnasial utbildning som högst utbildning. Män med svensk bakgrund och kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i ungefär lika stor utsträckning, och män med utländsk bakgrund kommer snäppet efter. Statistik över vilka det är som har förgymnasial utbildning som högsta utbildning gör dock att skillnader beroende på bakgrund tydligt framträder. Bland kvinnor och män med utländsk bakgrund har 24 respektive 22 % förgymnasial utbildning som högsta utbildning, jämfört med 17 % av män med svensk bakgrund och 12 % av kvinnor med utländsk bakgrund. Helsingborgs stad skiljer sig något mot andra skånska kommuner, där det oftare är män med svensk bakgrund som i betydligt lägre utsträckning har eftergymnasial utbildning jämfört med både kvinnor med svensk bakgrund och kvinnor och män med utländsk bakgrund.
Men även om kvinnor och män med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i nästan lika hög utsträckning som män med svensk bakgrund, har de en betydligt lägre sysselsättning, vilket innebär att utbildningsnivå inte speglar arbetsmarknaden. Det gäller även särskilt för gruppen kvinnor med utländsk bakgrund med eftergymnasial utbildning, som förvärvsarbetar i minst utsträckning i kommunen samtidigt som de har eftergymnasial utbildning i något högre grad än män med utländsk bakgrund och i nästan samma utsträckning som män med svensk bakgrund. Det här bör ses som en potential och en outnyttjad resurs för Helsingborgs stad, då det finns stora möjligheter till att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen och på så sätt få upp sysselsättningen och därigenom öka skatteintäkterna.
Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).
Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.
Personer med utländsk bakgrund är tydligt överrepresenterade bland de som tillhör NEETs, och skillnader beroende på bakgrund är betydligt mer omfattande än skillnader mellan könen. Huruvida du har utländsk bakgrund eller inte påverkar med andra ord kraftigt dina möjligheter att etablera dig på den svenska arbetsmarknaden, och siffrorna för de förvärvsarbetande visar att kvinnor med utländsk bakgrund är särskilt utsatta – samtidigt som de är studenter i större utsträckning. Totalt sett är andelen som förvärvsarbetar betydligt lägre både bland kvinnor och bland män med utländsk bakgrund, jämfört med kvinnor och män med svensk bakgrund. Om du har utländsk eller svensk bakgrund spelar alltså större roll för dina möjligheter på arbetsmarknaden än om du är kvinna eller man.
Möjligheten att få de som står utanför arbetsmarknaden i sysselsättning är både en stor utmaning och en stor möjlighet för Helsingborgs stad som kommun och bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Samtidigt bör det även ses i ljuset av att hur utbildningsnivån speglar arbetsmarknaden. Personer mer utländsk bakgrund har förvisso förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå i högre utsträckning än personer med svensk bakgrund, men de har samtidigt eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå i lika stor utsträckning som män med svensk bakgrund.
NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)
Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet
Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen
34 % av de familjer som bor i Helsingborgs stad har en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år, vilket motsvarar det skånska genomsnittet. Det finns dock tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund, och skillnader beroende på kön inom gruppen med svensk bakgrund.
45 % av männen och 46 % av kvinnorna med utländsk bakgrund har en disponibel inkomst under 60 % av medelinkomsten i Helsingborgs stad. Bland kvinnor med svensk bakgrund har 34 % en inkomst under 262 000 kronor per år och familj, och 26 % bland männen med svensk bakgrund. Statistiken visar med andra ord att bakgrund spelar stor roll för dina ekonomiska förutsättningar – vilket hänger ihop med sysselsättningsgraden – men kvinnor med svensk bakgrund i Helsingborgs stad är samtidigt betydligt mer utsatta än män med svensk bakgrund, trots att deras sysselsättningsgrad bara skiljer 1 %. Det kan exempelvis bero på att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.
Medianinkomsten för alla sammantaget i Helsingborgs stad är 245 569 kronor, men inkomsten varierar både beroende på kön och bakgrund.
Kvinnor med utländsk bakgrund är de med lägst medianinkomst i Helsingborgs stad, och de tjänar över 148 000 kronor mindre per år än män med svensk bakgrund, som är gruppen med högst medianinkomst i kommunen. Medan män med svensk bakgrund tjänar 310 406 kronor/år, tjänar kvinnor med utländsk bakgrund 162 154 kronor/år. Kvinnor med svensk bakgrund tjänar å sin sida betydligt mer än både kvinnor och män med utländsk bakgrund, vilket visar på att det finns inkomstskillnader som tydligt kan härledas till bakgrund, men även till kön, eftersom kvinnor alltid tjänar mindre än män med samma bakgrund som de själva.
Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.
Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)
Helsingborgs stads statistik stämmer väl överens med statistik från andra kommuner, och kommunen står med andra ord inte ensam inför utmaningar och problem. Statistiken visar att bakgrund och kön slår olika hårt för olika indikatorer och tydliggör att Helsingborgs stads arbetsmarknad är lika könssegregerad som andra kommuners, både sett till sektorer och till branscher. Män med svensk bakgrund har både den mest fördelaktiga ekonomiska situationen, har mest makt på arbetsmarknaden och är företagare i störst utsträckning. Kvinnor med utländsk bakgrund har den sämsta ekonomiska situationen, den lägsta sysselsättningsgraden och har minst makt.
Samtidigt skiljer sig Helsingborgs stad från andra kommuner, exempelvis i frågan om utbildningsnivå. I andra skånska kommuner har statistiken visat att det ofta är så att män med svensk bakgrund med hyfsat stor marginal har eftergymnasial utbildning i lägst utsträckning, men i Helsingborgs stad har de eftergymnasial utbildning i nästan den samma utsträckning som både kvinnor och män med utländsk bakgrund.
