Hässleholm

Hässleholms kommun ligger i nordöstra Skåne och har cirka 51 000 invånare. Hässleholm är kommunens centralort och kommunen är till ytan en av Skånes största kommuner. Näringslivet präglas av trä- och metallindustri och kommunen har en något högre andel företagare än rikssnittet, men färre nyföretagande. 

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Den offentliga sektorn i Hässleholm kommun sysselsätter 36 % av de som arbetar i kommunen. Hässleholms kommun är kommunens största offentliga arbetsgivare, vilket följer väletablerade mönster som känns igen från andra kommuner. Den privata sektorn, som i Hässleholms fall domineras av industri, sysselsätter totalt 64 % av de som arbetar i kommunen. Det finns dock tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar bland de sysselsatta i respektive sektor.

I offentlig sektor är kvinnor i majoritet bland de anställda, och den offentliga sektorn sysselsätter fler kvinnor än vad den privata gör. Männen har i större utsträckning sin sysselsättning i privat sektor. Detta gäller oavsett svensk eller utländsk bakgrund, könet är det som är mest avgörande för i vilken sektor du arbetar. Siffrorna för kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund samt för män med svensk och män med utländsk bakgrund är nästan identiska. 55 % av kvinnorna med svensk och utländsk bakgrund och 18 % av männen med utländsk bakgrund och 17 % av männen med svensk bakgrund arbetar i offentlig sektor. 

Kvinnodominansen i offentlig sektor och mansdominansen i privat sektor hänger samman med att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män är i majoritet oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i privat sektor, även om det givetvis finns undantag. Precis som när det gäller statistik över sektorer, så visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått som visar könssegregering.

Branscher som tillverkning, vård och omsorg, utbildning, handel, hotell och restaurang etc. återfinns bland de tio branscher som har flest anställda i Hässleholms kommun. Statistiken över branscher är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande privat och offentlig sektor, finns det en tydlig segregering i inom vilken bransch olika grupper arbetar.

I en jämförelse mot hur fördelningen av de som är sysselsatta i kommunen ser ut, där 42 % är män och 41 % är kvinnor med svensk bakgrund, 9 % är män och 8 % är kvinnor med utländsk bakgrund, gör statistiken gällande att det inte inom någon bransch finns vad som kan sägas vara en representativ fördelning rakt igenom. Det känns igen från andra kommuner, och är inte unikt för Hässleholm.

Kvinnor är överrepresenterade inom Vård och omsorg. Detta gäller alla kvinnor men särskilt kvinnor med svensk bakgrund. Kvinnor med utländsk bakgrund arbetar dessutom ofta inom Hotell och restaurang och Annan serviceverksamhet, men är samtidigt, precis som männen med utländsk bakgrund, hyfsat jämnt fördelade över de olika branscherna som dominerar Hässleholms arbetsmarknad. Kvinnor med svensk bakgrund är överrepresenterade inom Annan serviceverksamhet, men även inom Utbildning. Män med svensk bakgrund å sin sida är i övertal inom bland annat Tillverkningsindustrin och Byggverksamhet, medan män med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom Hotell och restaurang och Byggverksamhet etc. 

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna Vård- och omsorg samt Utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att öka sysselsättningen och minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Förutom att vara anställd kan du ha din sysselsättning genom företagande. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Många som driver företag är dock ensamföretagare, vilket innebär att deras företagande bara ger sysselsättning till de själva. Av de som bor i Hässleholms kommun förvärvsarbetar 76 %. Bland de som är sysselsatta har de flesta, 87 %, en anställning, medan 13 % är företagare. Motsvarande siffror för Skåne är 89 % respektive 11 %.

I Hässleholms kommun förvärvsarbetar 76 % av befolkningen, medan 24 % inte har någon sysselsättning. Sett till den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare, är 87 % yrkesverksamma genom en anställning och 13 % genom företagande. I relation till Skåne som helhet visar statistiken att något fler är företagare i Hässleholm.

Män med svensk bakgrund är företagare i störst utsträckning i Hässleholms kommun, 18 % jämfört med det skånska genomsnittet på 15 % företagare. Bland männen med utländsk bakgrund driver 16 % företag medan 83 % är anställda. Totalt sett i Skåne är 13 % företagare bland män med utländsk bakgrund. Av de yrkesverksamma kvinnorna med utländsk bakgrund driver 9 % företag i Hässleholm, motsvarande siffra för kvinnor med svensk bakgrund är 8 %. I Skåne som helhet driver 8 % av kvinnorna med utländsk bakgrund och 7 % av kvinnorna med svensk bakgrund företag. Det är med andra ord något vanligare att kvinnor med utländsk bakgrund driver företag än kvinnor med svensk bakgrund, både i Hässleholm specifikt och i Skåne som helhet, samtidigt som det främst är män som är företagare.

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet att påverka. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 18471 personer i Hässleholm. 1081 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 6 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots den lilla urvalsgruppen.

Kvinnor och män med utländsk bakgrund har chefsyrken i minst utsträckning i Hässleholm kommun, 2 %, medan män med svensk bakgrund har ett chefsyrke i störst utsträckning, 7 %. Detta innebär att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner inom arbetslivet i kommunen. Överrepresentationen av män med svensk bakgrund överensstämmer med mönster från andra kommuner, och innebär att det i Hässleholm är mer än tre gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna eller man med utländsk bakgrund är det. Men statistiken visar även att det är dubbelt så vanligt att en kvinna med svensk bakgrund är chef, jämfört med kvinnor och män med utländsk bakgrund. Av kvinnorna med svensk bakgrund som arbetar i Hässleholm har 4 % ett chefsyrke.

Offentlig

5 % av de som arbetar i offentlig sektor i Hässleholms kommun har ett chefsyrke, medan 95 % inte har det.

Män med svensk bakgrund är chefer i störst utsträckning i Hässleholms kommun. 9 % av de sysselsatta i offentlig sektor har ett chefsyrke, medan 4 % av kvinnorna med svensk bakgrund och männen med utländsk bakgrund och 2 % av kvinnorna med utländsk bakgrund har det. Återigen visar statistiken att män med svensk bakgrund tydligt dominerar, medan kvinnor med utländsk bakgrund är underrepresenterade. Att män med svensk bakgrund i störst utsträckning är chefer i offentlig sektor är intressant utifrån att de i minst utsträckning är sysselsatta i offentlig sektor. Istället är det kvinnor med svensk och utländsk bakgrund som dominerar bland de anställda, något som uppenbarligen inte återspeglas på chefsnivå. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

Bland de av Hässleholms invånare som är sysselsatta i privat sektor har 7 % ett chefsyrke, medan 93 % inte har det. 

Precis som i annan chefsstatistik dominerar män med svensk bakgrund på chefspositioner i Hässleholms privata sektor, men vi ser samtidigt att det är vanligare att kvinnor med svensk bakgrund är chefer än att män med utländsk bakgrund är det. Kvinnor med utländsk bakgrund har chefsyrken i minst utsträckning. Du har med andra ord störst möjlighet att bli chef i privat sektor i Hässleholm om du är man och har svensk bakgrund, följt av kvinnor med svensk bakgrund.

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

I Hässleholm har 21 % av invånarna en förgymnasial utbildning, jämfört med det skånska genomsnittet på 16 %. 49 % har gymnasial utbildning, motsvarande siffra för Skåne är 43 %, och 30 % har eftergymnasial utbildning som högsta utbildning, jämfört med 40 % i Skåne som helhet. Statistiken är räknad utifrån invånarnas högsta avslutade utbildning, och visar att Hässleholm ligger sämre till än Skåne som helhet. Strukturella skillnader i utbildningsnivå framträder när statistiken bryts ner på kön och bakgrund. 

Kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i högst utsträckning i Hässleholm, följt av kvinnor med svensk bakgrund. 37 % av kvinnorna med utländsk och 34 % av kvinnorna med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Män med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning. Samtidigt är det även kvinnorna med utländsk bakgrund som i störst utsträckning har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå i kommunen, medan kvinnor med svensk bakgrund har det i betydligt mindre utsträckning. Män med utländsk och män med svensk bakgrund har förgymnasial utbildning i lika hög utsträckning.

Trots att kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i störst utsträckning i kommunen, är det gruppen som har lägst sysselsättning, samtidigt som män med svensk bakgrund har lägst utbildningsnivå men högst sysselsättning. Det innebär att utbildningsnivån inte nödvändigtvis återspeglas på arbetsmarknaden. Det här bör ses som en potential och en outnyttjad resurs för Hässleholm, då det finns stora möjligheter till att sysselsätta och bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen. På så sätt kan kommunen både få upp sysselsättningen och därigenom öka skatteintäkterna. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av: arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Personer med utländsk bakgrund är tydligt överrepresenterade i gruppen som tillhör NEETs, samtidigt som skillnaderna mellan könen är små. Kvinnorna i båda grupperna förvärvsarbetar dock i något lägre utsträckning än männen i samma grupp. Statistiken visar att huruvida du har utländsk bakgrund eller inte påverkar kraftigt dina möjligheter att etablera dig på arbetsmarknaden, och din risk för utsatthet. Andelen som förvärvsarbetar är betydligt lägre både bland kvinnor och bland män med utländsk bakgrund, jämfört med kvinnor och män med svensk bakgrund. Om du har utländsk eller svensk bakgrund spelar alltså större roll än om du är kvinna eller man. 

Möjligheten att få de som står utanför arbetsmarknaden i sysselsättning är både en stor utmaning och en stor möjlighet för Hässleholm och bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Samtidigt bör det även ses i ljuset av att det är kvinnor med utländsk bakgrund som i störst utsträckning har eftergymnasial utbildning i kommunen, något som idag inte återspeglas på deras sysselsättningsnivå i Hässleholm. 

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

34 % av de familjer som bor i Hässleholm har en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år, vilket innebär att kommunen placerar sig precis på det skånska genomsnittet. Det finns dock tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund. Bland de som har en disponibel inkomst under 262 000 kronor/år per familj är 46 % män och 44 % kvinnor med utländsk bakgrund. 29 % är män och 35 % är kvinnor med svensk bakgrund. 

Statistiken visar att bakgrund spelar stor roll för människors ekonomiska förutsättningar. Detta hänger ihop med sysselsättningsgrad och möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. I Hässleholms kommun kan man se att kvinnor med svensk bakgrund är betydligt mer utsatta än män med svensk bakgrund, trots att det bara skiljer 2 % i deras sysselsättningsgrad. Det kan exempelvis bero på att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.

Medianinkomst

Medianinkomsten för alla sammantaget i Hässleholm är 222 817 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.

Män med svensk bakgrund tjänar i genomsnitt över 264 000 kronor per år i Hässleholm, vilket är nästan 100 000 kronor mer om året än män med utländsk bakgrund och 53 000 kronor mer per år än kvinnor med svensk bakgrund. Kvinnor med utländsk bakgrund har lägst medianinkomst i Hässleholm, med sina 167 686 kronor per år.

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Statistiken över Hässleholms kommun är tydlig och visar att kommunen i mångt och mycket följer väletablerade mönster som de har gemensamma med flertalet andra kommuner. Många av de utmaningar, problem och möjligheter som kommunen har, delar de därmed med andra kommuner. Samtidigt visar statistiken att bakgrund och kön slår olika hårt för olika indikatorer. Kommunens arbetsmarknad är kraftigt könssegregerad och kvinnor och män befinner sig i olika branscher som finns i olika sektorer. När det gäller inkomster och sysselsättning har personer med svensk bakgrund generellt sett en mer fördelaktig situation. 

Statistiken rymmer även en del paradoxer, som att kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i högst utsträckning, men i minst utsträckning sitter på maktpositioner i arbetslivet, förvärvsarbetar i minst utsträckning och har den sämsta ekonomiska situationen i kommunen. Samtidigt har män med svensk bakgrund eftergymnasial utbildning i minst utsträckning, men tjänar mest, och är den grupp som har en chefsposition och förvärvsarbetar i störst utsträckning.

Något fler är företagare i Hässleholm än i Skåne som helhet.