Eslövs kommun ligger i sydvästra Skåne, har cirka 32 400 invånare och räknas sedan 2005 till Stormalmö. Eslöv är kommunens centralort. Kommunen har en något högre andel företagare än rikssnittet och näringslivet domineras av industri och handel. Tillverkningsindustrin svarar för 25 % av sysselsättningen.
Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.
Den offentliga sektorn i Eslövs kommun sysselsätter 33 % av de som arbetar i kommunen. Eslövs kommun är kommunens största offentliga arbetsgivare, vilket följer väletablerade mönster som känns igen från andra kommuner. Den privata sektorn, där det i Eslövs fall är industrin som sysselsätter flest, sysselsätter totalt 67 % av de som arbetar i kommunen.
Det finns dock tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar bland de sysselsatta i respektive sektor. I privat sektor är männen i majoritet bland de anställda, medan den offentliga sektorn domineras av kvinnor. Detta gäller oavsett om du har svensk eller utländsk bakgrund, ditt kön är det som främst avgör i vilken sektor du arbetar. 50 % av kvinnorna med svensk bakgrund och 51 % av kvinnorna med utländsk bakgrund arbetar i offentlig sektor, motsvarande siffror för män är 17 respektive 13 %. Det hänger samman med att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor.
Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)
Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.
Bland de tio branscherna med flest anställda i Eslövs kommun ser vi bland annat tillverkning, handel, transport, utbildning, och vård och omsorg etc. Statistiken över branscher är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande privat och offentlig sektor, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch.
I relation till fördelningen av de sysselsatta i kommunen, där ungefär 40 % är kvinnor med svensk bakgrund, 42 % är män med svensk bakgrund och 9 % vardera är kvinnor och män med utländsk bakgrund, visar statistiken att det inte inom någon bransch finns vad som kan sägas vara en representativ fördelning rakt igenom. Den bransch som kommer närmast är verksamheter inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.
Både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom vård och omsorg, och kvinnor med utländsk bakgrund är även överrepresenterade inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. Kvinnor med svensk bakgrund å sin sida dominerar kraftigt inom utbildning, medan män med utländsk bakgrund särskilt dominerar transport och magasinering. Män med svensk bakgrund är överrepresenterade inom bland annat tillverkning, byggverksamhet och jordbruk, jakt och skogsbruk. Män med utländsk bakgrund är den grupp som överlag är mest jämnt fördelade över branscher.
Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden, och öka sysselsättningen.
Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)
Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva.
I Eslövs kommun förvärvsarbetar 78 % av befolkningen. Sett till den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare, är 86 % yrkesverksamma genom en anställning och 14 % genom företagande. I relation till Skåne som helhet visar statistiken att något fler är företagare i Eslövs kommun, särskilt bland männen.
I Eslövs kommun är män med svensk bakgrund företagare i störst utsträckning, 19 % jämfört med det skånska genomsnittet på 15 % företagare. Bland männen med utländsk bakgrund driver 17 % företag medan 83 % är anställda. Totalt sett i Skåne är 13 % företagare bland män med utländsk bakgrund. Av de yrkesverksamma kvinnorna med utländsk bakgrund driver 10 % företag i Eslövs kommun, motsvarande siffra för kvinnor med svensk bakgrund är 8 %. I Skåne som helhet driver 8 % av kvinnorna med utländsk bakgrund och 7 % av kvinnorna med svensk bakgrund företag. Det är med andra ord något vanligare att kvinnor med utländsk bakgrund driver företag än kvinnor med svensk bakgrund, både i Eslövs kommun specifikt och i Skåne som helhet.
Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)
Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)
Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009)
Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 10068 personer i Eslövs kommun. 552 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 5 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.
Gruppen kvinnor med utländsk bakgrund har chefsyrken i minst utsträckning i Eslövs kommun, 2 %, medan män med svensk bakgrund har det i störst utsträckning, 6 %, vilket innebär att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet. Män med svensk bakgrunds dominans överensstämmer med mönster från andra kommuner, och innebär att det i Eslövs kommun är tre gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med utländsk bakgrund är det. Men statistiken visar även att det är dubbelt så vanligt att både en kvinna med svensk bakgrund och en man med utländsk bakgrund är chef, jämfört med kvinnor med utländsk bakgrund. Bland de män med utländsk bakgrund och kvinnor med svensk bakgrund som arbetar i Eslövs kommun har 4 % ett chefsyrke.
Sett till chefer i offentlig sektor i Eslövs kommun visar statistiken att 96 % av de som arbetar i offentlig sektor inte har ett chefsyrke, medan 4 % har det.
7 % av männen med svensk bakgrund har chefsyrken i offentlig sektor i Eslövs kommun, medan 4 % av männen med utländsk bakgrund har det. Bland kvinnorna med svensk bakgrund har 4 % ett chefsyrke, motsvarande siffra för kvinnor med utländsk bakgrund är 1 %. Återigen visar statistiken på att män med svensk bakgrund tydligt dominerar, medan kvinnor med utländsk bakgrund är tydligt underrepresenterade. Att män med svensk bakgrund i störst utsträckning är chefer i offentlig sektor är intressant utifrån att de i så liten utsträckning är sysselsatta i offentlig sektor. Istället är det kvinnor med svensk och utländsk bakgrund som dominerar bland de anställda, något som uppenbarligen inte återspeglas på chefsnivå. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet.
Bland Eslövs invånare sysselsatta i privat sektor har 6 % yrken som klassas som chefsyrken, medan 94 % inte har det.
Precis som i annan chefsstatistik dominerar män med svensk bakgrund på chefspositioner i Eslövs privata sektor, men vi ser samtidigt att kvinnor med utländsk och kvinnor med svensk bakgrund är chefer i lika stor utsträckning. Män med utländsk bakgrund har, förvisso med liten marginal, chefsyrken i minst utsträckning. Du har med andra ord störst möjlighet att bli chef i privat sektor i Eslöv om du är man och har svensk bakgrund, men statistiken visar också att som kvinna är din bakgrund av mindre betydelse.
Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)
Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.
I Eslövs kommun har 19 % av invånarna en förgymnasial utbildning, jämfört med det skånska genomsnittet på 16 %. 48 % har gymnasial utbildning, motsvarande siffra för Skåne är 43 %, och 33 % har eftergymnasial utbildning som högsta utbildning, jämfört med 40 % i Skåne som helhet. Statistiken är räknad utifrån invånarnas högsta avslutade utbildning, och visar att Eslövs kommun ligger något sämre till än Skåne som helhet. Strukturella skillnaderna i utbildningsnivå framträder när statistiken bryts ner på kön och bakgrund.
Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).
Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.
Bland de som tillhör NEETs ser vi en tydlig överrepresentation av personer med utländsk bakgrund. Skillnaderna mellan könen är små, även om andelen kvinnor med utländsk bakgrund som tillhör gruppen är något större än andelen män. Statistiken visar att huruvida du har utländsk bakgrund eller inte påverkar kraftigt dina möjligheter att etablera dig på arbetsmarknaden, och din risk för utsatthet. Andelen som förvärvsarbetar är betydligt lägre både bland kvinnor och bland män med utländsk bakgrund, jämfört med kvinnor och män med svensk bakgrund. Om du har utländsk eller svensk bakgrund spelar alltså större roll än om du är kvinna eller man.
Möjligheten att få de som står utanför arbetsmarknaden i sysselsättning är både en stor utmaning och en stor möjlighet för Eslövs kommun och bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Samtidigt bör det även ses i ljuset av att fler personer med utländsk bakgrund generellt sett har en högre utbildningsnivå än män med svensk bakgrund, något som idag inte återspeglas på sysselsättningsnivån i Eslövs kommun.
NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)
Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet
Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.
29 % av de familjer som bor i Eslövs kommun har en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år, jämfört med 34 % för Skåne som helhet. Eslövs kommun ligger med andra ord bättre till än det skånska genomsnittet. Det finns dock tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund. Bland de som har en disponibel inkomst under 262 000 kronor/år per familj är 37 % vardera kvinnor och män med utländsk bakgrund. 30 % är kvinnor med svensk bakgrund, och 24 % av männen med svensk bakgrund. Strukturen är tydlig, återigen visar statistiken att din bakgrund spelar större roll än ditt kön när det gäller risken för fattigdom i Eslövs kommun, samtidigt som kvinnor med svensk bakgrund är markant mer utsatta än män med svensk bakgrund. Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämre ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet.
Medianinkomsten för alla sammantaget i Eslöv är 239 210 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.
Kvinnor med utländsk bakgrund har lägst medianinkomst i Eslövs kommun. Män med svensk bakgrund är de som med stor marginal tjänar mest, de tjänar mer än 57 000 kr mer per år än kvinnor med svensk bakgrund och 109 000 kronor mer per år jämfört med kvinnor med utländsk bakgrund. Män med utländsk bakgrund har lägre medianinkomst än både kvinnor och män med svensk bakgrund, men något högre än kvinnor med utländsk bakgrund
Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.
Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)
Statistiken för Eslövs kommun visar att kommunen möter många utmaningar och möjligheter som de delar med andra kommuner. Bakgrund och kön slår olika hårt för olika indikatorer. Medan statistik över branscher och sektorer tydligt visar att det främst är kön som avgör var på arbetsmarknaden du arbetar, visar statistik att det i frågor om inkomster och sysselsättning är din bakgrund som främst spelar roll.
Kvinnor med utländsk bakgrund har lägst inkomster och sysselsättning i Eslövs kommun, samtidigt som de har en högre utbildningsnivå än män med utländsk bakgrund. Det finns dock något fler kvinnor än män med utländsk bakgrund som är chefer i privat sektor. Kvinnor med svensk bakgrund har kommunens högsta utbildningsnivå, medan män med svensk bakgrund har den lägsta.
I Eslövs kommun placerar sig färre familjer i gruppen med risk för fattigdom med en inkomst under 262 000 kronor/år än i Skåne som helhet. Det finns något fler företagare i Eslövs kommun än i Skåne generellt sett, och det är särskilt bland männen oavsett bakgrund som vi ser ett större företagande.
