Burlöv

Burlövs kommun ligger i sydvästra Skåne mellan Lund och Malmö. Burlöv är till ytan Sveriges näst minsta kommun och har ungefär 17 000 invånare. Kommunen består av två tätorter: Arlöv och Åkarp. Burlöv kommuns näringsliv präglas av näringsgrenar som handel, logistik, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn. Kommunen har en låg förvärvsfrekvens och en högre arbetslöshet än rikssnittet. 

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Den offentliga sektorn sysselsätter 19 % av de som arbetar i Burlövs kommun och det är kommunen själv som är den största offentliga arbetsgivaren. Det känns igen från andra kommuner och följer väletablerade mönster. I privat sektor å sin sida arbetar 81 % av de sysselsatta i kommunen, men det finns dock tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar i respektive sektor.

I offentlig sektor är kvinnor i majoritet bland de anställda, även om fler arbetar i privat än i offentlig sektor, medan männen dominerar den privata sektorn. Detta gäller oavsett om du har svensk eller utländsk bakgrund, siffrorna är nästan identiska för kvinnor med svensk och utländsk bakgrund och för män med svensk och utländsk bakgrund. Det är med andra ord främst ditt kön som avgör i vilken sektor du arbetar. Att kvinnor dominerar den offentliga sektorn hänger samman med att de verksamheter där kvinnor ofta arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering. Bygg, tillverkning, vård och omsorg, utbildning med flera tillhör de tio branscherna med flest anställda i Burlövs kommun och statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande sektorer, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch.

Bland de tio branscherna med flest anställda i Burlövs kommun återfinns bland annat tillverkning, handel, byggverksamhet, vård och omsorg etc., och statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande privat och offentlig sektor, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch. 

I en jämförelse mot hur fördelningen av de som är sysselsatta i kommunen ser ut, där 44 % är män med svensk bakgrund, 29 % är kvinnor med svensk bakgrund, 16 % är män med utländsk bakgrund och 11 % är kvinnor med utländsk bakgrund, gör statistiken gällande att det inte inom någon bransch finns vad som kan sägas vara en representativ fördelning rakt igenom. Det är inte unikt för Burlöv, utan känns igen från andra kommuner. Samtidigt visar statistiken att det finns stora skillnader mellan hur stor andel män respektive kvinnor med svensk bakgrund är sysselsatta i kommunen, vilket exempelvis kan bero på att den privata sektorn i kommunen framför allt präglas av mansdominerade branscher. Både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund är exempelvis överrepresenterade inom vård och omsorg och utbildning, medan män med svensk bakgrund är överrepresenterade inom byggverksamhet och tillverkning. Män med utländsk bakgrund är överrepresenterade i framförallt transport och tillverkning.

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva.

Både kvinnor och män oavsett bakgrund driver företag i mindre utsträckning i Burlöv än i andra kommuner, och män med svensk bakgrund är de som framför allt sticker ut med en betydligt lägre andel företagare. Bara 8 % av männen med svensk bakgrund driver företag, jämfört med det skånska genomsnittet på 15 %. Män med utländsk bakgrund driver företag i störst utsträckning i Burlövs kommun, även om det procentuellt sett är färre jämfört med det skånska genomsnittet på 13 %. Kvinnor med svensk bakgrund driver företag i minst utsträckning, 5 % av de sysselsatta i Burlövs kommun är det genom företagande jämfört med 7 % i Skåne totalt sett. 7 % av de yrkesverksamma kvinnorna med utländsk bakgrund är företagare, vilket är 1 % mindre än i Skåne totalt sett. 

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 8015 personer i Burlövs kommun. 644 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 8 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Minst andel chefer i Burlövs kommun finns i gruppen kvinnor med utländsk bakgrund, där 2 % har chefsyrken, medan störst andel finns i gruppen män med svensk bakgrund där 12 % är chefer. Det är med andra ord 6 gånger så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef som att en kvinna med utländsk bakgrund är det, och det är mer än dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef än att en man med utländsk bakgrund är det. Det stämmer väl överens med mönster från andra kommuner. Samtidigt visar statistiken att det är vanligare att kvinnor med svensk bakgrund har chefsyrken än män med utländsk bakgrund. 7 % av de kvinnor med svensk bakgrund som arbetar i Burlövs kommun har ett chefsyrke, jämfört med 5 % av männen med utländsk bakgrund. Att män med svensk bakgrund så tydligt dominerar, leder i förlängningen till att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet och har bäst möjligheter till karriärutveckling

Offentlig

Bland de sysselsatta i offentlig sektor har ungefär 5 % vad som räknas som ett chefsyrke, medan 95 % inte har det. 

Precis som i statistik över chefer totalt sett, följer offentlig sektor mönstret med flest män med svensk bakgrund bland chefer. 13 % av männen med svensk bakgrund i offentlig sektor har vad som räknas som ett chefsyrke. Bland kvinnor med svensk bakgrund är det ungefär 5 % som har ett chefsyrke, 2 % av männen med utländsk bakgrund och 0,6 % av kvinnorna med utländsk bakgrund. Om du har svensk eller utländsk bakgrund är alltså det som spelar störst roll för om du får en chefsposition inom offentlig sektor, men framför allt är det män med svensk bakgrund som är överrepresenterade som chefer. Dessa siffror är intressanta i relation till statistik över vilka som främst arbetar i offentlig sektor, där vi ser att män med svensk bakgrund arbetar i allra minst utsträckning och där kvinnor med både svensk och utländsk bakgrund är överrepresenterade – vilket uppenbarligen inte avspeglas i vilka det är som blir chefer. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet

Privat

Bland de som i Burlöv är sysselsatta i den privata sektorn har 10 % chefsyrken, medan 90 % inte har det.  

Återigen är det män med svensk bakgrund som dominerar bland de med chefsyrken, 12 % av de sysselsatta männen med svensk bakgrund har ett chefsyrke inom privat sektor i Burlövs kommun. Bland kvinnor med svensk bakgrund är motsvarande siffra 9 %, 6 % bland män med utländsk bakgrund och 4 % bland kvinnor med utländsk bakgrund har ett chefsyrke inom privat sektor. Du har med andra ord störst möjlighet att bli chef i privat sektor om du är man och har svensk bakgrund, samtidigt som det är vanligare att en kvinna med svensk bakgrund är chef än att en man med utländsk bakgrund är det.

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

I Burlöv som helhet har 20 % av invånarna en förgymnasial utbildning, jämfört med det skånska genomsnittet på 16 %. 47 % har en gymnasieutbildning, motsvarande siffra för Skåne är 43 %, och 33 % har eftergymnasial utbildning, jämfört med 40 % i Skåne som helhet. Det innebär att Burlöv i relation till det skånska genomsnittet ligger förhållandevis lågt till när det gäller andel av befolkning med eftergymnasial utbildning och fler har istället gymnasial utbildning som högsta utbildning. De strukturella skillnaderna i utbildningsnivå blir ännu tydligare när de bryts ner på kön och bakgrund.

I Burlöv har kvinnor med svensk och utländsk bakgrund eftergymnasial utbildning i lika stor utsträckning, 36 %, därefter kommer män med utländsk bakgrund där 32 % har eftergymnasial utbildning. Statistiken visar dock att både kvinnor och män med utländsk bakgrund har förgymnasial utbildning som högsta utbildning i något större utsträckning än kvinnor med svensk bakgrund. Lägst utbildningsnivå finns i gruppen män med svensk bakgrund, 29 % har eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, men lika många män med svensk som utländsk bakgrund har gymnasial utbildning som högsta utbildning.

Trots att män med utländsk bakgrund i högre utsträckning har eftergymnasial utbildning, har de en lägre sysselsättning än män med svensk bakgrund, vilket innebär att utbildningsnivå inte speglar arbetsmarknaden. Det gäller även särskilt för gruppen kvinnor med eftergymnasial utbildning, som förvärvsarbetar i minst utsträckning i kommunen samtidigt som de ligger på samma nivå bland de med eftergymnasial utbildning som kvinnor med svensk bakgrund. Det här bör ses som en potential och en outnyttjad resurs för Burlöv, då det finns stora möjligheter till att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen och på så sätt få upp sysselsättningen och därigenom öka skatteintäkterna. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Bland de som räknas till gruppen NEETs ser vi en tydlig överrepresentation av personer med utländsk bakgrund, samtidigt som skillnaderna mellan könen är små. Kvinnor och män med utländsk bakgrund är lika utsatta, samtidigt som kvinnor med svensk bakgrund är något mer utsatta än män med svensk bakgrund. Statistiken visar med andra ord att huruvida du har utländsk bakgrund eller inte påverkar kraftigt dina möjligheter att etablera dig på arbetsmarknaden. Andelen som förvärvsarbetar är betydligt lägre både bland kvinnor och bland män med utländsk bakgrund, jämfört med kvinnor och män med svensk bakgrund. Om du har utländsk eller svensk bakgrund spelar alltså större roll för sysselsättningen än om du är kvinna eller man.

Möjligheten att få de som står utanför arbetsmarknaden i sysselsättning är både en stor utmaning och en stor möjlighet för kommunen och bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Samtidigt bör det även ses i ljuset av att personer med utländsk bakgrund generellt sett har högre utbildningsnivå i Bromölla i relation till män med svensk bakgrund, men att det trots det är män med svensk bakgrund som i störst utsträckning är förvärvsarbetande.

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen

Totalt sett har 32 % av de familjer som bor i Burlöv en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år, jämfört med 34 % för Skåne som helhet, men det finns tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund. 41 % av männen och 40 % av kvinnorna med utländsk bakgrund i Burlöv har en disponibel inkomst som är mindre är 262 000 kronor per familj. Motsvarande siffror för män och kvinnor med svensk bakgrund är 24 respektive 30 %. Strukturen är tydlig, återigen visar statistiken att din bakgrund spelar större roll än ditt kön när det gäller risken för fattigdom i Burlöv. Samtidigt har kvinnor med svensk bakgrund en sämre ekonomisk situation än män med svensk bakgrund. Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämst ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet.

Medianinkomst i Burlöv

Medianinkomsten för alla sammantaget i Burlöv är 219 990 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.

Kvinnor med utländsk bakgrund är de med lägst medianinkomst i Burlöv, och de tjänar 115 000 kronor mindre per år än män med svensk bakgrund, som är gruppen med högst medianinkomst i kommunen. Medan män med svensk bakgrund tjänar 280 896 kronor/år, tjänar kvinnor med utländsk bakgrund 165 835 kronor/år. Kvinnor med svensk bakgrund tjänar å sin sida betydligt mer än både kvinnor och män med utländsk bakgrund, vilket visar på att det finns inkomstskillnader som tydligt kan härledas till bakgrund, men även till kön, eftersom kvinnor tjänar mindre än män med samma bakgrund som de själva. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Statistik över Burlöv visar att samma mönster som återfinns i de flesta andra kommuner även finns i Burlöv. Det innebär att de utmaningar och problem som finns inte är unika, och inte är något som kommunen står ensamma inför. Burlövs arbetsmarknad är kraftigt könssegregerad, både sett till sektorer och till branscher, och det är män med svensk bakgrund som har de mest fördelaktiga ekonomiska positionerna och har mest makt på arbetsmarknaden. Samtidigt är det även män med svensk bakgrund som i lägst utsträckning har eftergymnasial utbildning.

Statistiken visar att bakgrund och kön slår olika hårt för olika indikatorer. Tidigare nämnda branscher och sektorer präglas av skillnader beroende på kön, medan det i frågor om inkomster, sysselsättning och utanförskap är huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund som slår hårdast. I många av fallen är det kvinnor med utländsk bakgrund som är särskilt utsatta, både när det gäller inkomster och sysselsättning, även om de har eftergymnasial utbildning i lika hög grad som kvinnor med svensk bakgrund.

Burlöv sticker ut genom sin låga andel företagare, och att det finns tydliga skillnader mellan hur många kvinnor och män med svensk bakgrund det är som är sysselsatta i kommunen.