Bromölla

Bromölla kommun ligger i nordöstra Skåne på gränsen till Blekinge. I kommunen finns fem tätorter: Bromölla, Näsum, Valje, Gualöv och Nymölla. Bromölla kommuns näringsliv har en lång tradition inom tillverkningsindustrin. 2015 utsågs kommunen till att ha Skånes bästa företagsklimat. Det bor omkring 12 500 personer i kommunen.

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Strukturerna på arbetsmarknaden hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, inkomster och arbetsvillkor.

Den offentliga sektorn sysselsätter 28 % av de som arbetar i Bromölla kommun och den privata sektorn sysselsätter 72 %. Bromöllas kommun är den största offentliga arbetsgivaren, vilket följer väletablerade mönster som känns igen från andra kommuner. Samtidigt finns det tydliga skillnader mellan vilka som är sysselsatta i respektive sektor.

Kön har stor betydelse för vilken sektor du arbetar i. Kvinnor är oftare anställda i offentlig sektor, medan män tydligt dominerar den privata sektorn. Det finns dock vissa skillnader som beror på bakgrund. Det är vanligare att kvinnor med utländsk bakgrund arbetar i privat sektor i Bromölla än att kvinnor med svensk bakgrund gör det. Av de sysselsatta inom offentlig sektor har 44 % av kvinnorna utländsk bakgrund. 53 % av kvinnorna med svensk bakgrund återfinns i offentlig sektor, medan endast 10 % av männen med svensk bakgrund och 7 % av männen med utländsk bakgrund arbetar här. Det hänger samman med att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män är överrepresenterade oftare återfinns inom privat sektor. Kvinnors överrepresentation i offentlig sektorn är en följd av den könssegregerade arbetsmarknaden och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor.

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i privat sektor, även om det givetvis finns undantag. Branschstatistik visar strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering. Tillverkning, vård och omsorg, utbildning. bygg med flera tillhör de tio största branscherna i Bromölla kommun. Det finns det en tydlig uppdelning av vilka det är som arbetar i respektive bransch.

Av de sysselsatta i Bromölla kommun är 6 % män med utländsk bakgrund, 5 % kvinnor med utländsk bakgrund, 50 % män med svensk bakgrund och 39 % kvinnor med svensk bakgrund. Den siffran sticker ut i relation till Skåne som helhet, eftersom det är en så tydlig överrepresentation av män med svensk bakgrund. I de flesta andra kommuner är det generella mönstret att det finns ungefär lika många kvinnor med svensk bakgrund som är sysselsatta. Sett till fördelningen av befolkningen, visar branschstatistik att det inte finns någon bransch som kan sägas ha en representativ fördelning bland de anställda. Både män med svensk och utländsk bakgrund är underrepresenterade inom vård och omsorg. Kvinnor med svensk bakgrund arbetar i stor utsträckning i offentlig förvaltning, utbildning, handel, hotell och restaurang och i serviceyrken. Kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade inom hotell och restaurang och serviceyrken. Män med svensk bakgrund är överrepresenterade inom jordbruk, tillverkning, informations- och kommunikationsverksamhet och byggverksamhet. Män med utländsk bakgrund är lite mer spridda över fler branscher, men är tydligt överrepresenterade inom hotell och restaurang.

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning, där företag och kommuner i stor utsträckning kommer att behöva anställda inom vård- och omsorg och utbildning. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade. Utbildningar inom exempelvis vård och omsorgsområdet har svårt att fylla utbildningsplatserna vilket påverkar möjligheterna till nyrekryteringar. Behovet av personal skulle kunna vara ett incitament för att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.

 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Utöver att vara anställd kan du ha din sysselsättning genom företagande. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt ser företagandet olika ut vissa är ensamföretagare medan andra driver tillväxtföretag med anställda.

Sett till den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare i Bromölla kommun är 89 % yrkesverksamma genom en anställning och 11 % genom företagande. Det innebär att Bromölla kommun placerar sig precis på det skånska genomsnittet. Av den totala befolkningen i Bromölla kommun förvärvsarbetar 76 %, medan 24 % inte har någon sysselsättning. 

I Bromölla kommun finns det procentuellt flest företagare i gruppen män med utländsk bakgrund, följt av män med svensk bakgrund. Män med utländsk bakgrund är företagare i något högre utsträckning i Bromölla kommun än i Skåne som helhet, 13 % i Skåne jämfört med 15 % i Bromölla, medan män med svensk bakgrund är företagare i något mindre utsträckning i Bromölla kommun jämfört med Skåne som helhet. Bland kvinnorna i Bromölla kommun är kvinnor med utländsk bakgrund företagare i större utsträckning än kvinnor med svensk bakgrund. I relation till det skånska genomsnittet placerar sig kvinnor med svensk bakgrund precis på det skånska genomsnittet medan kvinnor med utländsk bakgrund driver företag i större utsträckning i Bromölla kommun än i Skåne som helhet. 12 % av kvinnorna med utländsk bakgrund driver företag, jämfört med det skånska genomsnittet på 8 %.

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om skapa en förståelse av vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 4369 personer i Bromölla kommun. 211 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 5 % av arbetsstyrkan. Detta innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken visar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Bland de som har chefsyrken i Bromölla kommun är 5 % män och 5 % kvinnor med svensk bakgrund, medan 4 % är män med utländsk bakgrund och 3 % är kvinnor med utländsk bakgrund. Det är med andra ord vissa procentuella skillnader, där det finns något färre med utländsk bakgrund som är chefer, även om de sett till den lilla urvalsgruppen, är små. 

Offentlig

Ser vi till chefer i offentlig sektor visar statistiken att ungefär 94 % av de som arbetar i offentlig sektor inte har ett chefsyrke, medan 6 % har det. 

11 % av männen med svensk bakgrund i offentlig sektor i Bromölla kommun har ett chefsyrke. Bland kvinnor med svensk bakgrund är det 5 % som har ett chefsyrke, 6 % av männen med utländsk bakgrund och bara 3 % av kvinnorna med utländsk bakgrund inom offentlig sektor. Män med svensk bakgrund är med andra ord överrepresenterade som chefer i offentlig sektor, och män med utländsk bakgrund är chefer i större utsträckning än både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund. Dessa siffror är intressanta i relation till statistik över vilka som främst arbetar i offentlig sektor, där vi ser att kvinnor är överrepresenterade – vilket uppenbarligen inte avspeglas i vilka det är som blir chefer. Män med utländsk bakgrund är de som i minst utsträckning arbetar i offentlig sektor i Bromölla kommun, men blir chefer i större utsträckning än både kvinnor med svensk och utländsk bakgrund. I förlängningen innebär det att det främst är män som sitter på maktpositioner i offentlig sektor, samtidigt som vi ser att kvinnor med utländsk bakgrund som sitter på absolut minst makt i offentlig sektor.

I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

Bland de förvärvsarbetande sysselsatta i privat sektor innehar 6 % chefsyrken, medan 94 % inte har det. 

I den privata sektorn i Bromölla kommun sitter kvinnor och män med svensk bakgrund på chefspositioner i lika stor utsträckning, 6 % av kvinnorna respektive männen har vad som räknas som chefsyrken. 4 % av männen med utländsk bakgrund är chefer, en siffra som är samma även för kvinnor med utländsk bakgrund. Du har med andra ord lika stora möjligheter att bli chef i privat sektor i Bromölla kommun om du är kvinna som om du är man med svensk bakgrund, och statistiken visar heller inga könsskillnader bland de med utländsk bakgrund. Däremot ser vi att det finns vissa, förhållandevis små, skillnader beroende på bakgrund.

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för såväl individens möjligheter på arbetsmarknaden som för kompetensförsörjningsfrågan, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten och i förlängningen vilken pensionen individen får. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

I Bromölla kommun har 23 % av invånarna en förgymnasial utbildning som högsta avslutande utbildning, jämfört med det skånska genomsnittet på 16 %. 54 % har en avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för Skåne är 43 %. 23 %  av Bromöllas befolkning har eftergymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning vilket ska jämföras med att 40 % av befolkningen som helhet i Skåne har detsamma. Det innebär att Bromölla är en av de skånska kommuner där man i relation till det skånska genomsnittet har lägst andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning. De strukturella skillnaderna i utbildningsnivå blir ännu tydligare när de bryts ner på kön och bakgrund.

29 % av kvinnorna med utländsk bakgrund och 28 % av kvinnorna med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning. Bland män med utländsk bakgrund har 22 % eftergymnasial utbildning, jämfört med 17 % av männen med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund är med andra ord de med lägst utbildningsnivå i Bromölla kommun. Bland de i Bromölla kommun som har förgymnasial utbildning som högsta utbildning visar statistiken att det är ungefär lika vanligt bland män och kvinnor med utländsk bakgrund och bland män med svensk bakgrund, samtidigt som kvinnor med svensk bakgrund har det i betydligt mindre utsträckning.

Trots att det finns fler med eftergymnasial utbildning bland både kvinnor och män med utländsk bakgrund har de en lägre sysselsättningsnivå än män med svensk bakgrund. Detta innebär att utbildningsnivån inte speglas på arbetsmarknaden. Det här bör ses som en potential och en outnyttjad resurs för Bromölla kommun, då det finns stora möjligheter till att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen och på så sätt öka sysselsättningen och skatteintäkterna. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar individens möjligheter till självförsörjning. Vidare har det negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen ökade samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Bland de som räknas till gruppen NEETs ser vi en tydlig överrepresentation av personer med utländsk bakgrund, samtidigt som skillnaderna mellan könen är små. Kvinnor och män med utländsk bakgrund är lika utsatta, samtidigt som kvinnor med svensk bakgrund är något mer utsatta än män med svensk bakgrund. Statistiken visar med andra ord att huruvida du har utländsk bakgrund eller inte kraftigt påverkar individens möjligheter att etablera dig på arbetsmarknaden. Andelen som förvärvsarbetar är betydligt lägre både bland kvinnor och bland män med utländsk bakgrund, jämfört med kvinnor och män med svensk bakgrund. Om du har utländsk eller svensk bakgrund spelar alltså större roll för sysselsättningen än om du är kvinna eller man.

Möjligheten att få de som står utanför arbetsmarknaden i sysselsättning är både en stor utmaning och en stor möjlighet för kommunen och bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Samtidigt bör det även ses i ljuset av att personer med utländsk bakgrund generellt sett har högre utbildningsnivå i Bromölla kommun i relation till män med svensk bakgrund, men att det trots det är män med svensk bakgrund som i störst utsträckning är förvärvsarbetande.

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen

43 % av de kvinnor och män med utländsk bakgrund som bor i Bromölla kommun har en disponibel inkomst som är under 60 % av medianinkomsten. Motsvarande siffra för kvinnor med svensk bakgrund är 32 %, och 26 % för män med svensk bakgrund. Bakgrund är med andra ord den avgörande faktorn för risk för fattigdom, samtidigt som män med svensk bakgrund är de med den bästa ekonomiska situationen i Bromölla kommun.

Medianinkomst i Bromölla

För alla sammantaget i Bromölla kommun är medianinkomsten 226 724 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund

Statistiken visar återigen att män med svensk bakgrund har de bästa ekonomiska förutsättningarna i Bromölla kommun, medan kvinnor med utländsk bakgrund har de sämsta. Sett till skillnader i inkomster tjänar män med svensk bakgrund 65 000 kronor mer om året än kvinnor med svensk bakgrund, och över 83 000 kronor per år mer är kvinnor med utländsk bakgrund. Män med utländsk bakgrund har lägre medianinkomst än både kvinnor och män med svensk bakgrund, men något högre än kvinnor med utländsk bakgrund. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Statistik över Bromölla kommun visar att på många sätt ser kommunen ut som de flesta andra kommuner i Skåne. Bland annat är arbetsmarknaden kraftigt könssegregerad, och huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund tycks vara en avgörande faktor för dina ekonomiska förutsättningar.

Precis som generella mönster över Skåne har visat, är det framför allt män med svensk bakgrund som i de flesta fall har en mest fördelaktig ställning. Det gäller både ekonomiskt, på arbetsmarknaden och på höga positioner. Män med svensk bakgrund har kommunens högsta sysselsättning, samtidigt som det även är män med svensk bakgrund som har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning.

En siffra som särskilt sticker ut i Bromölla kommun är det faktum att det är en så ojämn fördelning bland kvinnor och män med svensk bakgrund som är sysselsatta i kommunen. Vanligtvis är det ungefär lika många kvinnor som män med svensk bakgrund, och ungefär lika många kvinnor som män med utländsk bakgrund. Men i Bromölla kommuns fall visar statistiken att 50 % av de som är sysselsatta i kommunen är män med svensk bakgrund, jämfört med 39 % kvinnor med svensk bakgrund. Motsvarande siffror för Skåne är 41 % män och 39 % kvinnor. Det kan till exempel bero på att kommunens näringsliv i stor utsträckning präglas av mansdominerade sektorer.