Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.
I Bjuvs kommun har 27 % av invånarna förgymnasial utbildning som högst utbildningsnivå, jämfört med det skånska genomsnittet på 16 %. 54 % har en gymnasieutbildning, motsvarande siffra för Skåne är 43 %, och 19 % har eftergymnasial utbildning i Bjuvs kommun, jämfört med 40 % i Skåne som helhet. Det innebär att Bjuv är en av de skånska kommuner där man i relation till det skånska genomsnittet har lägst andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning, och de strukturella skillnaderna i utbildningsnivå blir ännu tydligare när de bryts ner på kön och bakgrund.
Utrikesfödda kvinnor i Bjuvs kommun har i störst utsträckning eftergymnasial utbildning, medan det är lika vanligt att kvinnor med svensk bakgrund och män med utländsk bakgrund har det. Samtidigt ser vi skillnader bland de med lägre utbildningsnivåer, där det är betydligt vanligare att kvinnor med svensk bakgrund har gymnasial utbildning än män med utländsk bakgrund, som oftare har förgymnasial utbildning som högst utbildning. Män med svensk bakgrund ligger klart sämst till, där bara 13 % har eftergymnasial utbildning. 58 % av männen med svensk bakgrund har gymnasial utbildning som högsta utbildning.
Trots att det finns fler med eftergymnasial utbildning bland både kvinnor och män med utländsk bakgrund har de en lägre sysselsättning än män med svensk bakgrund, som har lägst utbildningsnivå i kommunen, vilket innebär att utbildningsnivå inte speglar arbetsmarknaden. Det här bör ses som en potential och en outnyttjad resurs för Bjuvs kommun, då det finns stora möjligheter till att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen och på så sätt få upp sysselsättningen och därigenom öka skatteintäkterna.