Bjuv kommun

Bjuvs kommun ligger i nordvästra Skåne och i kommunen finns fem tätorter: Bjuv, Ekeby, Billesholm, Gunnarstorp och Södra Vrams fälad. Det bor omkring 15 000 personer i Bjuvs kommun och kommunen har en av de lägsta utbildningsnivåerna i landet. Bjuvs kommun räknas som ett brukssamhälle och näringslivet präglas av stora industrier.

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Den offentliga sektorn sysselsätter 30 % av de som arbetar i Bjuvs kommun. Det är kommunen själv som är den största offentliga arbetsgivaren, vilket följer etablerade mönster som känns igen från andra kommuner. Den privata sektorn å sin sida sysselsätter 70 % av de som arbetar i kommunen, samtidigt som det finns tydliga skillnader mellan vilka av de sysselsatta som dominerar respektive sektor.

Män är överrepresenterade i den privata sektorn, medan kvinnor oftare är anställda i offentlig sektor. Det finns dock vissa skillnader som beror på bakgrund. Det är vanligare att kvinnor med utländsk bakgrund arbetar i privat sektor än att kvinnor med svensk bakgrund gör det. Av de sysselsatta i kommunen arbetar 45 % av kvinnorna med utländsk bakgrund och 55 % av kvinnorna med svensk bakgrund i offentlig sektor, medan bara 11 % av männen med svensk bakgrund och 8 % av männen med utländsk bakgrund gör det. Det hänger samman med att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, exempelvis vård- och omsorg, vanligtvis bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Kvinnors överrepresentation  i den offentliga sektorn är en följd av den könssegregerade arbetsmarknaden och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor.

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i privat sektor, även om det givetvis finns undantag. Branschstatistik visar strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering. Bygg, tillverkning, vård och omsorg, utbildning med flera tillhör de tio branscherna med flest anställda i Bjuvs kommun och statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande sektorer, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch.

Bland de sysselsatta i kommunen är 11 % män med utländsk bakgrund, 9 % kvinnor med utländsk bakgrund, 43 % män med svensk bakgrund och 37 % kvinnor med svensk bakgrund. Sett till den fördelningen, visar statistiken att det inte inom någon bransch finns vad som kan sägas vara en representativ fördelning. Både kvinnor med svensk och utländsk bakgrund är exempelvis överrepresenterade inom vård och omsorg, medan män med svensk bakgrund är överrepresenterade inom jordbruk, jakt och skogsbruk, tillverkning och byggverksamhet. Män med utländsk bakgrund är inte lika tydligt överrepresenterade i någon bransch, utan är mer spridda.

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning, där företag och organisationer i stor utsträckning framöver kommer att behöva anställa inom vård- och omsorg och utbildning. Vård- och omsorg och utbildning är branscher som idag är kvinnodominerade, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Utöver att vara anställd kan du också ha din sysselsättning genom företagande. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att företagande inte är en garanti för jobbskapande.

Sett till den totala fördelningen av de som är anställda respektive företagare i Bjuvs kommun är 89 % yrkesverksamma genom en anställning och 11 % genom företagande. Det innebär att Bjuv placerar sig precis på det skånska genomsnittet. Av den totala befolkningen i Bjuvs kommun förvärvsarbetar 73 %, medan 27 % inte har någon sysselsättning. 

Flest företagare finns i gruppen män med utländsk bakgrund, tätt följt av män med svensk bakgrund. Män med utländsk bakgrund är företagare i högre utsträckning i Bjuvs kommun än i Skåne som helhet, 13 % i Skåne jämfört med 18 % i Bjuv, samtidigt som något färre män med svensk bakgrund är företagare jämfört med Skåne som helhet. Kvinnor med utländsk bakgrund är företagare i större utsträckning i Bjuvs kommun än kvinnor med svensk bakgrund, och i relation till det skånska genomsnittet driver fler kvinnor med utländsk bakgrund i Bjuvs kommun företag än i Skåne som helhet. 10 % av kvinnorna med utländsk bakgrund driver företag, jämfört med det skånska genomsnittet på 8 %, medan 6 % av kvinnorna med svensk bakgrund driver företag, jämfört med 7 % i Skåne totalt sett. 

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 4907 personer i Bjuvs kommun. 305 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 6 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Bland de män med utländsk bakgrund som arbetar i Bjuvs kommun har 5 % ett chefsyrke, och siffran för kvinnor med svensk bakgrund är den samma. Motsvarande siffra för kvinnor med utländsk bakgrund är 1,5 %. Det är med andra ord lika vanligt att en man med utländsk bakgrund är chef, som att en kvinna med svensk bakgrund är det. Det är vanligast att män med svensk bakgrund har ett chefsyrke, över 8 % av de arbetande männen med svensk bakgrund har det. I förlängningen innebär det att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet, samtidigt som vi ser att kvinnor med utländsk bakgrund är de som sitter på absolut minst antal maktpositioner. 

Offentlig

Det är vanligast att chefer i offentlig sektor är män med svensk bakgrund, 8 % av männen med svensk bakgrund i offentlig sektor har ett chefsyrke. Bland kvinnor med svensk bakgrund är det mindre än 4 % som har ett chefsyrke, 2,5 % av männen med utländsk bakgrund och bara 1,5 % av kvinnorna med utländsk bakgrund inom offentlig sektor. Det är med andra ord fler kvinnor med svensk bakgrund som har en chefsposition, än män med utländsk bakgrund. Att män med svensk bakgrund så tydligt är överrepresenterade är intressant i relation till att det är män med svensk bakgrund som i minst utsträckning är sysselsatta i offentlig sektor. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

Bland de sysselsatta i privat sektor har 9 % chefsyrken, medan 91 % inte har det.

I Bjuv kommuns privata sektor sitter kvinnor och män med svensk bakgrund på chefspositioner i lika stor utsträckning, 9 % av kvinnorna respektive männen har vad som räknas som chefsyrken. 7 % av männen med utländsk bakgrund är chefer, medan 2 % av kvinnorna med utländsk bakgrund i privat sektor är chefer. Du har med andra ord lika stora möjligheter att bli chef i privat sektor i Bjuv om du är kvinna som om du är man, det avgörande tycks vara huruvida du har svensk bakgrund eller inte. 

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

I Bjuvs kommun har 27 % av invånarna förgymnasial utbildning som högst utbildningsnivå, jämfört med det skånska genomsnittet på 16 %. 54 % har en gymnasieutbildning, motsvarande siffra för Skåne är 43 %, och 19 % har eftergymnasial utbildning i Bjuvs kommun, jämfört med 40 % i Skåne som helhet. Det innebär att Bjuv är en av de skånska kommuner där man i relation till det skånska genomsnittet har lägst andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning, och de strukturella skillnaderna i utbildningsnivå blir ännu tydligare när de bryts ner på kön och bakgrund.

Utrikesfödda kvinnor i Bjuvs kommun har i störst utsträckning eftergymnasial utbildning, medan det är lika vanligt att kvinnor med svensk bakgrund och män med utländsk bakgrund har det. Samtidigt ser vi skillnader bland de med lägre utbildningsnivåer, där det är betydligt vanligare att kvinnor med svensk bakgrund har gymnasial utbildning än män med utländsk bakgrund, som oftare har förgymnasial utbildning som högst utbildning. Män med svensk bakgrund ligger klart sämst till, där bara 13 % har eftergymnasial utbildning. 58 % av männen med svensk bakgrund har gymnasial utbildning som högsta utbildning.

Trots att det finns fler med eftergymnasial utbildning bland både kvinnor och män med utländsk bakgrund har de en lägre sysselsättning än män med svensk bakgrund, som har lägst utbildningsnivå i kommunen, vilket innebär att utbildningsnivå inte speglar arbetsmarknaden. Det här bör ses som en potential och en outnyttjad resurs för Bjuvs kommun, då det finns stora möjligheter till att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen och på så sätt få upp sysselsättningen och därigenom öka skatteintäkterna. 

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Bland de som tillhör NEETs ser vi en tydlig överrepresentation av personer med utländsk bakgrund, samtidigt som skillnaderna mellan könen är små. Kvinnor med utländsk bakgrund är något mer utsatta än män med utländsk bakgrund, samtidigt som kvinnor med svensk bakgrund är mer utsatta än män med svensk bakgrund. Statistiken visar med andra ord att huruvida du har utländsk bakgrund eller inte påverkar kraftigt dina möjligheter att etablera dig på arbetsmarknaden. Andelen som förvärvsarbetar är betydligt lägre både bland kvinnor och bland män med utländsk bakgrund, jämfört med kvinnor och män med svensk bakgrund. Om du har utländsk eller svensk bakgrund spelar alltså större roll än om du är kvinna eller man.

Möjligheten att få de som står utanför arbetsmarknaden i sysselsättning är både en stor utmaning och en stor möjlighet för kommunen och bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Samtidigt bör det även ses i ljuset av att personer med utländsk bakgrund generellt sett har högre utbildningsnivå i Bjuvs kommun i relation till personer med svensk bakgrund.

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen

Totalt sett har 33 % av de familjer som bor i Bjuvs kommun en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år, i relation till det skånska genomsnittet på 34 %, men det finns tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund.

Av de kvinnor och män med utländsk bakgrund som bor i Bjuvs kommun har 46 respektive 47 % en disponibel inkomst som är under 60 % av medianinkomsten. Motsvarande siffra för kvinnor med svensk bakgrund är 30 %, och 26 % för män med svensk bakgrund. Bakgrund är med andra ord den avgörande faktorn för risk för fattigdom, medan kön spelar mindre roll.

Medianinkomst i Bjuv

I Bjuvs kommun är medianinkomsten för alla sammantaget 216 159 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.

Män med svensk bakgrund har överlägset högst medianinkomst i Bjuvs kommun, medan kvinnor med utländsk bakgrund har lägst. Män med svensk bakgrund tjänar 63 000 kronor mer om året än kvinnor med svensk bakgrund, och 113 000 kronor per år mer är kvinnor med utländsk bakgrund. Män med utländsk bakgrund har lägre medianinkomst än både kvinnor och män med svensk bakgrund, men något högre än kvinnor med utländsk bakgrund. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Kön och bakgrund slår olika hårt för olika statistiska indikatorer i Bjuvs kommun, precis som i andra skånska kommuner. Statistik över branscher och sektorer visar att kvinnor oavsett bakgrund är offentlig sektor, och branscher som utbildning och vård och omsorg, vilket är en följd av den könssegregerade arbetsmarknaden. Samtidigt visar inkomststrukturer, risker för fattigdom och maktpositioner på arbetsmarknaden att det tydligt är huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund som främst påverkar. Det följer etablerade mönster och strukturer.

Bjuvs kommun sticker ut genom att kvinnor och män med svensk bakgrund i lika stor utsträckning är chefer i privat sektor, vanligtvis är det en tydligare mansdominans, och genom sin låga utbildningsnivå. Bjuv är en av kommunerna med lägst utbildningsnivå i Skåne, och även om det är kvinnor med utländsk bakgrund som i störst utsträckning har eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetar de i minst utsträckning och har lägst inkomst.