Båstad

Båstads kommun ligger i nordvästra Skåne på Bjärehalvön och gränsar till Halland. Båstad är kommunens centralort och kommunen har 14 500 invånare. Kommunens näringsliv består av både stora företag och koncerner, och av många fåmansföretag. Båstad har den tredje högsta andelen företagare i Sverige och ligger i topp i rankning över nyföretagande

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

I Båstads kommun sysselsätter den offentliga sektorn 22 % av de som arbetar i kommunen. Kommunen själv är den största offentliga arbetsgivaren, vilket följer väletablerade mönster som känns igen från andra kommuner. Den privata sektorn sysselsätter totalt 78 % av de som arbetar i kommunen, men det finns tydliga skillnader sett till vilka det är som dominerar respektive sektor. 

Kvinnor är i majoritet i den offentliga sektorn, medan männen dominerar den privata sektorn. Kvinnor arbetar dock i stor utsträckning även i den privata sektorn. Detta gäller oavsett om du har svensk eller utländsk bakgrund; ditt kön är det som främst avgör i vilken sektor du arbetar. Kvinnors dominans bland de anställda i offentlig sektor hänger samman med att de verksamheter där kvinnor oftast arbetar, som exempelvis vård- och omsorg, ofta bedrivs inom offentlig verksamhet, medan yrken där män dominerar oftare återfinns inom privat sektor. Att strukturen ser ut på det här sättet är en del av den könssegregerade arbetsmarknaden, och ger i förlängningen effekter på exempelvis inkomster, hälsa och arbetsvillkor. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005)

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering. Bygg, tillverkning, vård och omsorg, utbildning med flera tillhör de tio branscherna med flest anställda i Bjuv och statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande sektorer, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch.

Bland de tio branscherna med flest anställda i Båstad återfinns bland annat tillverkning, vård och omsorg, hotell och restaurang, uthyrning och byggverksamhet, och statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut. Precis som gällande privat och offentlig sektor, finns det en tydlig segregering i vilka det är som arbetar i respektive bransch. 

Sett till fördelningen av de sysselsatta i kommunen, där 45 % är män och 41 % är kvinnor med svensk bakgrund och 7 % är män och 6 % är kvinnor med utländsk bakgrund, visar statistiken att det inte inom någon bransch finns vad som kan sägas vara en representativ fördelning rakt igenom. Istället ser vi tydliga strukturer i att kvinnor och män är sysselsatta i olika branscher. Både kvinnor med svensk och kvinnor med utländsk bakgrund är exempelvis överrepresenterade inom vård och omsorg, och kvinnor med svensk bakgrund dominerar även offentlig förvaltning och utbildning. Kvinnor med utländsk bakgrund arbetar ofta inom hotell och restaurang och uthyrning. Män med svensk bakgrund är överrepresenterade bland de som arbetar med jordbruk, tillverkning och bygg, medan män med utländsk bakgrund är särskilt överrepresenterade i tillverkningsbranschen. Män med utländsk bakgrund är dock något mer jämnt fördelade över olika branscher jämfört med andra grupper.

Könssegregeringen på branschnivå bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, särskilt av kvinnor med svensk bakgrund, och utbildningar inom området har svårt att fylla utbildningsplatserna. Det påverkar möjligheterna till nyrekryteringar, samtidigt som behovet av personal öppnar upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att gå ut i en gynnsam arbetsmarknad. Det kan i sin tur bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. 

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Arbetslivet ser olika ut för olika personer, och du kan ha din sysselsättning både genom företagande och genom anställning. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen. Samtidigt är många som driver företag ensamföretagare, vilket innebär att de bara sysselsätter sig själva.

Både kvinnor och män oavsett bakgrund driver företag i mindre utsträckning i Burlöv än i andra kommuner, och män med svensk bakgrund är de som framför allt sticker ut med en betydligt lägre andel företagare. Bara 8 % av männen med svensk bakgrund driver företag, jämfört med det skånska genomsnittet på 15 %. Män med utländsk bakgrund driver företag i störst utsträckning i Burlöv, även om det procentuellt sett är färre jämfört med det skånska genomsnittet på 13 %. Kvinnor med svensk bakgrund driver företag i minst utsträckning, 5 % av de sysselsatta i Burlöv är det genom företagande jämfört med 7 % i Skåne totalt sett. 7 % av de yrkesverksamma kvinnorna med utländsk bakgrund är företagare, vilket är 1 % mindre än i Skåne totalt sett.  

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 6552 personer i Båstad. 388 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 6 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

Bland de män med utländsk bakgrund som arbetar i Båstad har 4 % ett chefsyrke. Motsvarande siffra för kvinnor med utländsk bakgrund är knappa 2 %. Bland kvinnor med svensk bakgrund har cirka 4 % ett chefsyrke. Det är vanligast att män med svensk bakgrund har ett chefsyrke, över 8 % av de arbetande männen med svensk bakgrund har det. Det är med andra ord dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund är chef jämfört med en man med utländsk bakgrund, vilket i förlängningen också innebär att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner i arbetslivet. Men även bland kvinnor är det dubbelt så vanligt att ha ett chefsyrke om du har svensk än utländsk bakgrund.

Offentlig

Bland de som är sysselsatta i offentlig sektor har 5 % vad som räknas som ett chefsyrke, medan 95 % inte har det. 

Flest chefer i offentlig sektor finns bland män med svensk bakgrund, där 8 % av de i offentlig sektor har ett chefsyrke, följt av kvinnor med svensk bakgrund där 4 % har ett chefsyrke. 3 % av männen med utländsk bakgrund och inte ens 1 % av kvinnorna med utländsk bakgrund har vad som räknas som chefsyrke. Om du har svensk eller utländsk bakgrund spelar med andra ord roll för dina möjligheter att få ett chefsjobb i offentlig sektor, samtidigt som det framför allt är män med svensk bakgrund som är överrepresenterade som chefer. Det är intressant i relation till att det är män med svensk bakgrund som i minst utsträckning arbetar i offentlig sektor, medan kvinnor med svensk och utländsk bakgrund är överrepresenterade – vilket uppenbarligen inte avspeglas i vilka det är som blir chefer. I exempel från sju andra skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor desto högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

Bland invånarna sysselsatta i privat sektor har 8 % chefsyrken, medan 92 % inte har det. 

Precis som i offentlig sektor är det återigen män med svensk bakgrund som dominerar bland de med chefsyrken i privat sektor. Samtidigt är det vanligare att kvinnor med svensk bakgrund har en chefsposition än att män med utländsk bakgrund har det. Kvinnor med utländsk bakgrund har chefspositioner i minst utsträckning

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

I Båstad som helhet har 17 % av invånarna en förgymnasial utbildning som högsta utbildning, jämfört med det skånska genomsnittet på 16 %. 46 % har en gymnasieutbildning, motsvarande siffra för Skåne är 43 %, och 37 % har eftergymnasial utbildning i Båstad, jämfört med 40 % i Skåne som helhet.

I relation till det skånska genomsnittet har med andra ord något färre personer eftergymnasial utbildning i Båstad, och strukturella skillnader i utbildningsnivå framträder när statistiken bryts ner på kön och bakgrund.

I Båstad har kvinnor med svensk och utländsk bakgrund eftergymnasial utbildning i lika stor utsträckning, och det är framför allt män med svensk bakgrund som inte har det. Män med svensk bakgrund har i störst utsträckning i Båstad förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå, och många har även gymnasial utbildning. Män med utländsk bakgrund placerar sig något efter kvinnorna i frågor om utbildningsnivå, även om skillnaderna inte är särskilt markanta.

 Trots att det är män med svensk bakgrund som har lägst utbildningsnivå, har de högst sysselsättning i kommunen, vilket innebär att utbildningsnivån inte speglar arbetsmarknaden. Det här bör ses som en potential och en outnyttjad resurs för Båstad, då det finns stora möjligheter till att bättre utnyttja den kompetens som finns i befolkningen och på så sätt få upp sysselsättningen och därigenom öka skatteintäkterna.

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Personer med utländsk bakgrund förvärvsarbetar i minst utsträckning i Båstad och är särskilt överrepresenterade bland de som tillhör gruppen NEETs, samtidigt som skillnaderna mellan könen är små. Även om det finns vissa skillnader mellan personer med svensk bakgrund, där statistiken visar att det är män med svensk bakgrund som i störst utsträckning förvärvsarbetar och i minst utsträckning tillhör NEET, är statistiken framför allt tydlig beroende på bakgrund. Huruvida du har utländsk bakgrund eller inte påverkar kraftigt dina möjligheter att etablera dig på arbetsmarknaden, och spelar alltså större roll än om du är kvinna eller man.

Möjligheten att få de som står utanför arbetsmarknaden i sysselsättning är både en stor utmaning och en stor möjlighet för kommunen och bör sättas i relation till de behov och bristyrken som vi ser på den skånska arbetsmarknaden. Samtidigt bör det även ses i ljuset av att kvinnor med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i lika hög utsträckning som kvinnor med eftergymnasial utbildning, men trots det är det stora skillnader mellan kvinnornas sysselsättningsnivå.

 

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen

Totalt sett har 32 % av de familjer som bor i Båstad en disponibel inkomst under 262 000 kronor per år, jämfört med 34 % för Skåne som helhet, men det finns tydliga strukturella skillnader beroende på bakgrund. 41 % av männen och 40 % av kvinnorna med utländsk bakgrund i Båstad har en disponibel inkomst som är mindre är 262 000 kronor per familj. Motsvarande siffror för män och kvinnor med svensk bakgrund är 24 respektive 30 %. Strukturen är tydlig, återigen visar statistiken att din bakgrund spelar större roll än ditt kön när det gäller risken för fattigdom i Båstad. Samtidigt har kvinnor med svensk bakgrund en sämre ekonomisk situation än män med svensk bakgrund. Att det är just gruppen med utländsk bakgrund som har sämst ekonomiska förutsättningar hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och vilka det är som har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och i och med det vilka det är som riskerar att hamna i utsatthet.

Medianinkomst i Båstad

Medianinkomsten för alla sammantaget i Burlöv är 219 990 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.

Kvinnor med utländsk bakgrund är de med lägst medianinkomst i Burlöv, och de tjänar 115 000 kronor mindre per år än män med svensk bakgrund, som är gruppen med högst medianinkomst i kommunen. Medan män med svensk bakgrund tjänar 280 896 kronor/år, tjänar kvinnor med utländsk bakgrund 165 835 kronor/år. Kvinnor med svensk bakgrund tjänar å sin sida betydligt mer än både kvinnor och män med utländsk bakgrund, vilket visar på att det finns inkomstskillnader som tydligt kan härledas till bakgrund, men även till kön, eftersom kvinnor alltid tjänar mindre än män med samma bakgrund som de själva. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Statistik visar att Båstad står inför samma utmaningar som många andra kommuner, samtidigt som det finns siffror som sticker ut. Generella mönster visar att Båstad har en kraftigt könssegregerad arbetsmarknad, både när det gäller sektorer och branscher, och män med svensk bakgrund har de bästa ekonomiska förutsättningarna i kommunen. Samtidigt ser vi att gruppen med utländsk bakgrund i högre utsträckning har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund.

För olika indikatorer slår kön respektive bakgrund olika hårt. Gällande branscher och sektorer är det tydligt kön som spelar främst roll, medan frågor om inkomster och sysselsättning präglas av att det är huruvida du har svensk eller utländsk bakgrund som är det avgörande.

Båstad har en hög andel företagare, och märker särskilt ut sig bland de med svensk bakgrund, och så många som 26 % av de sysselsatta männen och 14 % av de sysselsatta kvinnorna i Båstad är företagare.