Åstorp

Åstorp kommun ligger i nordvästra Skåne nära Söderåsen. Kommunen har cirka 15 200 invånare. Förutom centralorten Åstorp, ligger Hyllinge, Kvidinge, Kärreberga, Nyvång och Smedjehus i kommunen. Logistik och handel sysselsätter många i Åstorp och det finns ungefär 1000 företag i kommunen.

Privat och offentlig sektor

Statistik över privat och offentlig sektor bidrar till en fördjupad kunskap om och förståelse för strukturer på arbetsmarknaden. Det hänger exempelvis samman med frågor om utbildning, eftersom vilket område du utbildar dig inom påverkar i vilken sektor du sedan hamnar, och inkomster, då medellönen varierar mycket mellan olika sektorer.

Offentlig sektor sysselsätter 28 % av de som arbetar i kommunen, medan 72 % har sin sysselsättning i privat sektor. Åstorp kommun är med sina 1075 anställda den största offentliga arbetsgivaren, vilket följer väletablerade mönster från andra kommuner. Den största arbetsgivaren i privat sektor är Saint-Gobain Ecophon aktiebolag med 325 anställda. 

Faktaruta

Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män arbetar i olika branscher som återfinns inom olika sektorer. Under nittiotalet minskade könssegregeringen på arbetsmarknaden något. Det skedde genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval, men en liknande utveckling har inte skett bland män. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger effekter som skapar ojämställdhet på många andra områden i samhället. Bland annat är risken större för kvinnor att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa (SOU 2014:81, Gonäs 2005) 

Branschindelning

Statistik över sektorer och branschindelning hänger tydligt samman, eftersom många branscher främst återfinns inom en sektor. Vård och omsorg bedrivs vanligtvis i offentlig sektor och handel i den privata, även om det givetvis finns undantag. Precis som statistik över sektorer, visar branschstatistik på strukturer på arbetsmarknaden och är ett mått på könssegregering.

Tillverkning, handel, utbildning, samt vård och omsorg tillhör de tio branscher med flest anställda i Åstorp kommun. Statistiken är ett mått på hur arbetsmarknaden i kommunen ser ut, och jämförs gentemot fördelningen bland de sysselsatta i kommunen. Precis som statistiken som är uppdelad utifrån sektorer, finns det en tydlig uppdelning av vilka grupper som arbetar i respektive bransch. 

Av de sysselsatta i Åstorp är 11 % män med utländsk bakgrund, 9 % kvinnor med utländsk bakgrund och 43 % är män med svensk bakgrund och 37 % är kvinnor med svensk bakgrund. Ingen bransch har en representativ fördelning utifrån dessa grupper. Inom offentlig förvaltning är grupperna kvinnor och män med utländsk bakgrund representativa medan kvinnor med svensk bakgrund är överrepresenterade, och män med svensk bakgrund underrepresenterade i förhållande till genomsnittet i dessa grupper i kommunen. Den minst jämställda fördelningen hittar vi i branscherna utbildning samt i vård och omsorg, där kvinnor utgör en stor majoritet oavsett bakgrund, samt inom transport, där män oavsett bakgrund är kraftigt överrepresenterade. Män män med svensk bakgrund är överrepresenterade inom till exempel tillverkning, byggverksamhet, transport och magasinering och utvinning av mineral. Kvinnor, oavsett bakgrund, arbetar framför allt inom vård och omsorg, och kvinnor med utländsk bakgrund är även överrepresenterade i hotell och restaurangbranschen, vilket även gäller män med utländsk bakgrund.

Statistiken visar med andra ord en tydlig könssegregering på arbetsmarknaden i kommunen, och att svensk eller utländsk bakgrund är en viktig faktor för var män och kvinnor arbetar. Den uppdelade arbetsmarknaden bör ses i relation till framtida behov av utbildad personal och Skånes kompetensförsörjning. Branscherna vård- och omsorg samt utbildning är branscher som framöver kommer behöva anställa mycket personal. Idag är dessa branscher kraftigt kvinnodominerade, samtidigt som utbildningar inom området har svårt att fylla sina utbildningsplatser. Detta påverkar möjligheterna till nyrekryteringar och kan leda till svårigheter med kommunens framtida kompetensförsörjning. Samtidigt kan behovet av personal öppna upp för möjligheter att få fler att göra icke-stereotypa yrkesval för att komma ut i en gynnsam arbetsmarknad. På längre sikt kan en sådan utveckling bidra till att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.

Faktaruta

Ofta talar vi om yrken och branscher som könsmärkta, att det finns uppfattningar om ett yrke eller bransch passar kvinnor eller män. Det kan delvis härledas till sociala och kulturella idéer om vad som anses vara ”manliga” och ”kvinnliga” sysslor. Yrken som brandman, snickare och polis har historiskt ansetts bäst lämpade för män, medan omvårdande yrken ansetts passande för kvinnor. Yrkens könsmärkning kan förändras över tid, men det har vanligtvis skett genom att kvinnor tar sig in på mansdominerade områden och inte vice versa. Yrkens könsmärkning påverkar både utbildning och arbetsmarknaden kraftigt, och avgör i stor utsträckning både i vilken bransch och sektor du jobbar (Gonäs 2005, SOU 2014:81)

 

Företagare och anställda

Förutom att vara anställd kan du ha din sysselsättning genom företagande. Företagandet är en nyckel för ekonomisk tillväxt och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Många som driver företag är dock ensamföretagare, vilket innebär att deras företagande bara ger sysselsättning till de själva. Av de som bor i Åstorp kommun förvärvsarbetar 73 %, samtidigt som 27 % saknar sysselsättning. Bland de sysselsatta har de flesta, 90 %, en anställning, medan 10 % är företagare. Motsvarande siffror för Skåne är 89 respektive 11 %, kommunen ligger alltså nära medelvärdena.

Bland kvinnor med svensk bakgrund är företagandet ungefär en procentandel lägre än för samma grupp i Skåne som helhet. Män med svensk bakgrund har 3 procentandelar lägre andel företagare än länssnittet. Istället är företagandet bland både kvinnor och män med utländsk bakgrund större än sina respektive grupper i Skåne. I Åstorp är 15 % av männen och 10 % av kvinnorna med utländsk bakgrund företagare, medan det i Skåne som helhet är 13 % av männen och 8 % av kvinnorna med utländsk bakgrund som är företagare. Det innebär att det är män med utländsk bakgrund som är företagare i störst utsträckning procentuellt sett i Åstorp, annars är det vanligt att män med svensk bakgrund har den största delen företagare.

Faktaruta

Utrikesfödda företagare är mer välutbildade än kollegor i samma yrke med svensk bakgrund och driver oftare företag i yrken med låga kvalifikationskrav. (Gullberg Brännström, 2012) Statistik visar att det särskilt är egenföretagare från länder utanför Europa som driver företag i yrken med låga kvalifikationskrav, och att det är branscher som är arbetsintensiva snarare än kapitalintensiva, som inom servicesektorn (Aldén, 2014)

Att utrikesfödda personer generellt sett startar företag i större utsträckning än inrikesfödda indikerar på att företagandet är en viktig drivkraft. Både för egen sysselsättning, men även för att skapa arbetstillfällen och för att bidra till ekonomisk tillväxt. Det finns två huvudsakliga förklaringar till varför utrikesfödda personer väljer att starta företag. Den ena förklaringen är att utrikesfödda personer blir företagare i brist på alternativa försörjningsmöjligheter (push-faktorer), medan den andra är att det finns faktorer som gör att det för gruppen utrikesfödda är särskilt gynnsamt att starta företag (pull-faktorer). Till gynnsamma faktorer räknas företagartraditioner inom familjer, vilket forskning visar har en större betydelse för utrikesfödda personer än för de med svensk bakgrund. Andra forskare menar att det är viktigt att se att det är en blandning av sociala och ekonomiska faktorer som leder till att utrikesfödda personer startar företag och att det inte finns bara en förklaringsmodell (Aldén, 2014)

Att kvinnor driver företag i mindre utsträckning än män finns det flera förklaringar till. En är att svenskt näringsliv rent historiskt dominerats av råvaru- och verkstadsindustri, områden som traditionellt är mansdominerade. En förändring skedde när tjänsteföretagen ökade i näringslivet, för med det ökade även andelen kvinnor (Nilsson, 2009) 

Chefsyrken och övriga

Att titta på mångfalden bland anställda med chefspositioner är relevant utifrån aspekter som maktfördelning, karriärmöjligheter och möjligheten till utveckling i sitt yrkesliv. Det handlar om vilka som har tillgång till makt och därigenom möjlighet till påverkan. I detta stycke görs en uppdelning utifrån om de anställda benämns som chefer eller ej enligt SCBs klassifikation. Totalt arbetar 5195 personer i Åstorp kommun. 293 av dem har arbeten som SCB klassar som chefsyrken. Detta motsvarar 6 % av arbetsstyrkan, vilket innebär att gruppen som har chefsyrken är relativt liten. Statistiken indikerar dock på tydliga mönster, trots att urvalsgruppen är liten.

I Åstorp har män med svensk bakgrund har chefsyrken i störst utsträckning totalt sett, oavsett sektor. 7 % av männen med svensk bakgrund har ett chefsyrke, att jämföra med 4 % av kvinnorna med svensk bakgrund och 3 % av män med utländsk bakgrund och 2 % av kvinnor med utländsk bakgrund. Att statistiken ser ut som den gör innebär i förlängningen att det främst är män med svensk bakgrund som sitter på maktpositioner på arbetsmarknaden, och därigenom har bäst möjligheter till karriärutveckling.

Offentlig

Andelen med chefsyrken bland de sysselsatta i offentlig sektor är 4 %, medan 96 % inte är chefer. 

I Åstorp kommun är det 5 % av männen, lika många män med svensk som män med utländsk bakgrund, som har ett chefsyrke inom offentlig sektor. Nästan 4 % av kvinnorna med svensk bakgrund och 1,5 % av kvinnorna med utländsk bakgrund har ett chefsyrke inom offentlig sektor i Åstorp kommun.

Statistiken är särskilt intressant att se i relation till vilka som är sysselsatta inom offentlig sektor i övrigt. Bland kvinnor med svensk bakgrund hade 47 % sin anställning inom offentlig sektor och 37 % av kvinnorna med utländsk bakgrund. Samtidigt som endast 13 % av männen i kommunen har sin anställning här. Trots att kvinnor med svensk och utländsk bakgrund är i majoritet bland de anställda, är det omvända förhållanden som råder på chefspositionerna inom offentlig sektor - där är männen i majoritet. Detta visar att cheferna inte speglar den bas av anställda som finns inom sektorn. I exempel från sju skånska kommuner har Winnet Skåne visat att i kommunal förvaltning minskar antalet kvinnor ju högre upp i hierarkin du kommer, ett mönster som även tycks gälla offentlig sektor som helhet. 

Privat

7 % av de sysselsatta i privat sektor har yrken som klassas som chefsyrken, medan 93 % inte är chefer.

Inom den privata sektorn ser chefsstatistiken annorlunda ut. Män med svensk bakgrund är här i kraftig majoritet på chefspositioner, 9 % av männen inom privata sektorn har en chefsposition, medan det bland män med utländsk bakgrund endast är 3 % som har en chefsposition. Bland kvinnor med svensk bakgrund är 4 % chefer och bland kvinnorna med utländsk bakgrund är det 3 % som har en chefsposition inom privat sektor i Åstorp. 

Faktaruta

Mäns, främst män med svensk bakgrund, dominans på ledande positioner kan förklaras på olika sätt. Forskning visar att för att överhuvudtaget komma ifråga som chef är det viktigt att svara upp mot normen för och idealbilden av en ledare i den organisation dit ledaren ska rekryteras. Det som känns ”rätt” i en rekrytering sammanfaller ofta med det som känns bekant, som underlättas av att både den som rekryterar och den som är aktuell för tjänsten delar samma kulturella bakgrund och kontext och därmed har liknande smak, värderingar och livsstil. Detta påverkar enfalden på ledande positioner, möjligheten till karriärutveckling och maktfördelningen i samhället (SOU 2014:81)

Utbildning

Utbildningsnivån spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden och för kompetensförsörjningen, så att arbetsmarknadens behov tillgodoses. Utbildningsnivån påverkar även inkomsten, och i förlängningen pensionen. Skåne har en genomsnittligt hög utbildningsnivå, men den varierar över regionen. Högst utbildningsnivå i Skåne har Lund och Lomma.

Ett sätt att mäta utbildningsnivån är att titta på högsta avslutade utbildning bland de i befolkningen, uppdelat på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. I Skåne har 40 % eftergymnasial utbildning, motsvarande siffror för Åstorp är 22 % av befolkningen. Det innebär att Åstorp har nästan hälften så hög utbildningsnivå som Skånes snitt. När statistiken delas upp efter kön och bakgrund framkommer ett varierat mönster. 

Kvinnor med utländsk bakgrund har procentuellt sett både högst och lägst utbildning i kommunen. Kvinnor med svensk bakgrund och män med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning i nästan samma utsträckning.  Medan endast 16 % av männen med svensk bakgrund har eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån återspeglas dock inte i sysselsättningsnivåerna, eftersom det är män med svensk bakgrund som har den högsta sysselsättningsnivån i kommunen. Som vi kunde se var det också mer än dubbelt så vanligt att en man med svensk bakgrund hade ett chefsyrke i Åstorp kommun, än för någon ur en annan grupp.

Faktaruta

Utbildningsnivån i Skåne är hög, men den varierar inom regionen. I alla kommuner dominerar kvinnor bland de med eftergymnasial utbildning. När utbildningsnivån bryts ner på ålder visar statistiken att skillnaderna i utbildningsnivå är större bland yngre kvinnor och män än bland äldre (Kvinnor och män i Skåne 2015). Det stämmer väl överens med etablerade mönster i samhället idag, där vi ser att kvinnor sedan 1990-talet varit i majoritet på svenska universitet och högskolor (SOU 2011:1). Generellt sett har de i befolkningen med utländsk bakgrund en något lägre utbildningsnivå än de med svensk bakgrund, men när det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten. Statistiken från Skåne visar tydligt att män med utländsk bakgrund i högre grad har eftergymnasial utbildning än män med svensk bakgrund. För gruppen med utländsk bakgrund påverkar vilket land man har sin bakgrund i ens utbildningsnivå (SCB, Temarapport 2014:6).

NEET

Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar möjligheten till självförsörjning, har negativa hälsoeffekter och innebär i förlängningen större samhällsekonomiska kostnader. Ett mått för att förstå vilka som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är NEET, vilket står för Not in Employment Education or Training. I diagrammet nedan görs en uppdelning mellan sysselsatta, studenter och NEETs. NEETs består här av arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiskt program, förtidspensionärer, personer som får sjukpenning, vårdar anhörig eller får sin inkomst från försörjningsstöd.

Bland de som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och riskerar att hamna i utanförskap är personer med utländsk bakgrund överrepresenterade, medan personer med svensk bakgrund förvärvsarbetar i betydligt större utsträckning och därmed tillhör NEETs i mindre utsträckning. Jämfört med Skåne som helhet är förvärvsfrekvensen lägre och andelen NEETs något större i Åstorps kommun. Skillnader i förvärvsfrekvens och NEETs mellan kvinnor och män med samma bakgrund är små, men kvinnor har lite högre andel NEETs i vardera grupp än män med motsvarande bakgrund. Det är hälften så många män och kvinnor med svensk bakgrund som studerar i Åstorp kommun jämfört med skånesnittet. Medan studiefrekvensen för män och kvinnor med utländsk bakgrund följer snittet för Skåne som helhet. 

Faktaruta

NEET har framför allt använts för att uppmärksamma ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt de unga som varken arbetar eller studerar. Studier visar att det finns flera risker med att befinna sig i utsatthet, bland annat har forskningen funnit samband mellan arbetslöshet och ohälsa, och även mellan längden på arbetslösheten och dess påverkan på hälsan. Ju längre arbetslöshet, desto större risk för negativa hälsoeffekter (Janlert, 2012)

Skånes närhet till Danmark innebär att många bor i Skåne, men arbetar i Danmark. Gränspendlingen är inte inkluderad i statistiken, vilket kan påverka sysselsättningssiffrorna negativt, särskilt i de kommuner som har goda kommunikationer över sundet

Inkomster

Inkomst och självförsörjning är något av det mest grundläggande i samhället, det styr människors möjligheter och påverkar samhällsekonomin i stor utsträckning. Enligt gällande EU-definition räknas det som ”risk för fattigdom” om din familj har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten. I Skånes fall går gränsen vid 262 000 per familj för nattbefolkningen, dvs de som är skrivna i kommunen men som inte nödvändigtvis arbetar i kommunen.

I Åstorps kommun har 32 % av familjerna en disponibel inkomst under 262 000 per familj och år, och därmed riskerar fattigdom. Motsvarande siffra för Skåne är 34 %. Samtidigt visar statistiken tydliga strukturer som visar att människor med utländsk bakgrund riskerar fattigdom i högre utsträckning än människor med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund är minst utsatta i kommunen, medan kvinnor med svensk bakgrund är utsatta i större utsträckning. Män och kvinnor med utländsk bakgrund ligger på nästan samma nivå. 

 Att det är just gruppen kvinnor och män med utländsk bakgrund som har de sämsta ekonomiska förutsättningarna hänger tydligt samman med tidigare siffror över förvärvsarbetande och att människor med utländsk bakgrund inte släppts in på arbetsmarknaden. Den goda ekonomiska situationen för majoriteten av män med svensk bakgrund kan bland annat förklaras med att män ofta arbetar inom branscher med hög lön och mer sällan inom offentlig sektor. Kvinnors sämre ekonomiska situation kan bland annat förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom låglöneyrken, och att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid.                                                                                           

Medianinkomst

Medianinkomsten för alla sammantaget i Åstorps kommun är 226 340 kronor, men inkomsten varierar tydligt både beroende på kön och bakgrund.

Kvinnor med utländsk bakgrund har kommunens lägsta medianinkomst och män med svensk bakgrund har den högsta medianinkomsten i Åstorp. Skillnader i inkomst mellan könen är större bland de med svensk bakgrund än de med utländsk bakgrund. Män med svensk bakgrund tjänar i genomsnitt ungefär 57 500 kronor mer per år än kvinnor med svensk bakgrund och nästan 94 500 mer än med män med utländsk bakgrund. Mellan en man med svensk bakgrund och en kvinna med utländsk bakgrund skiljer det nästan 120 500 kronor i medianinkomst. 

Faktaruta

Skillnader i inkomster mellan de med svensk och utländsk bakgrund kan bland annat förklaras med att invånare med utländsk bakgrund har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än vad de med svensk bakgrund har. Ytterligare en förklaring är att invånarna med svensk bakgrund har högre positioner på arbetsmarknaden.

Sett till löneskillnader mellan kvinnor och män är de viktigaste förklaringarna att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika sektorer, i olika yrken och har olika positioner i arbetslivet. Mäns arbete värderas högre, och inkomstskillnaderna minskar långsamt. En utmaning med att öka kvinnors inkomster är att många kvinnor arbetar inom yrken med stark kvinnodominans och med relativt låga löner (SOU 2014:81)

Sammanfattande slutsatser

Åstorp kommun möter problem, möjligheter och utmaningar i frågor om jämställdhet och integration, som kartläggningen synliggör och illustrerar. Kommunen utmärker sig bland annat genom låga skatteintäkter och låg utbildningsnivå.  

Statistiken gör gällande att befolkningens kön och bakgrund har olika stor betydelse beroende på vilka frågor som undersöks och analyseras. Genomgående har män med svensk bakgrund de mest fördelaktiga positionerna i kommunen, medan kvinnor med utländsk bakgrund har de minst fördelaktiga. Samtidigt är det män med svensk bakgrund som har eftergymnasial utbildning i minst utsträckning, och kvinnor med utländsk bakgrund som har det i störst utsträckning. Ett glapp som kan vara viktigt att arbeta vidare med för att säkra framtida kompetensförsörjning.