Sysselsättning

Skåne har den lägsta sysselsättningsgraden, 75 procent av alla län även när gränspendlare till Danmark medräknas. Riksgenomsnittet är 78,2. Sysselsättningsgraden varierar kraftigt mellan Skåne fyra delregioner. Lägst sysselsättningsgrad har sydvästra Skåne med 73,2 procent, medan sydöstra Skåne, med 79,8 procent, har den högsta sysselsättningsgraden.

Inom ramen för EU2020 arbetet är målet att höja sysselsättningsgraden till minst 75 procent i medlemsländerna till år 2020. Sveriges nationella mål är en sysselsättningsgrad väl över 80 procent till år 2020 samt att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska. Andelen sysselsatt befolkning med arbetsplats i Skåne med minst 3-årig eftergymnasial utbildning ligger nära genomsnittet för riket.

Målindikatorer som följs upp från den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030:

Andel sysselsatta

Sysselsatta i Skåne och Riket* 2005-2015
Andel förvärvsarbetande befolkning 20-64 år Källa: SCB, Öresundsdatabasen, StatNord

Demografisk struktur

Kvinnornas förvärvsfrekvens i Skåne uppgick 2015 till 73,8 procent och männens till 76,3 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnitten på 76,0 respektive 78,5 procent.

I samtliga län, undantaget Värmland och Blekinge, är mäns förvärvsfrekvens högre än kvinnors. Jönköpings län har den största skillnaden på 4,1 procent och Blekinge län har den lägsta skillnaden på 0,4 procent.

Ur ett europeiskt perspektiv är skillnaderna mellan män och kvinnors förvärvsfrekvens generellt små i Norden, framför allt i jämförelse med södra Europa. Enligt Eurostats regionala databas uppgick 2011 kvinnornas förvärvsfrekvens i Skåne-Blekinge (värden redovisas inte på länsnivå utan endast på så kallad NUTS2-nivå) till 93 procent av männens förvärvsfrekvens, mätt på åldersgruppen 15-64 år. Genomsnittet för riket som helhet var 94 procent. Detta kan jämföras med genomsnittet för EU27 på 84 procent.

Bland de 290 regionerna i Europa har Skåne-Blekinge den 24:e lägsta skillnaden mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens. Störst skillnader är det i de italienska regionerna Campania och Sicilien, där kvinnornas förvärvsfrekvens endast uppgår till runt hälften av männens.

Minst skillnad mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens är det i Nord-Norge, Övre Norrland och Stockholm. Norden utmärker sig framför allt genom att ha hög förvärvsfrekvens för både kvinnor och män i åldersgruppen 55+ år.

Sysselsättningsgraden varierar starkt med födelseland och, i mindre utsträckning,  kön.  Av befolkningen i Skåne mellan 20-64 år med Sverige som födelseland, var 81 procent av männen och 80 procent av kvinnorna sysselsatta. Motsvarande värde för befolkningen född utanför Europa var 49 respektive 45 procent. Bortsett från invånare födda i övriga nordiska länder så är sysselsättningsgraden för alla födelseländer lägre i Skåne än i riket.

Branschstruktur

Skåne har i stort sett samma branschstruktur som riket med undantag av att andelen sysselsatta inom handel är något högre.

Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin, offentlig förvaltning och försvar , Information och kommunikation samt finans- och försäkringsverksamhet är däremot lägre. Näringslivsstrukturen skiljer sig kraftigt mellan Skånes olika delregioner.   

Antal Förvärvsarbetande per bransch 2015*
(%). Sysselsatta, 16+, med arbetsplats i storstadslänen och riket fördelade på bransch Källa:SCB

Högutbildade inom näringslivet

För att mäta hur högt kunskapsinnehållet är i Skånskt näringsliv har en bransch för bransch jämförelse gjorts för näringslivet i Skåne och i riket. Antalet sysselsatta i alla de branscher i Skåne som har minst 20 procent fler högutbildade än motsvarande bransch i riket har summerats. Därefter har andelen sysselsatta inom dessa branscher i relation till det totala antalet sysselsatta beräknats.

Med "högutbildade" avses minst treårig eftergymnasial utbildning. Det är framför allt i sydvästra Skåne som näringslivets kunskapsinnehåll är högt där 47 procent av de förvärvsarbetande arbetar inom en högutbildad bransch.

I sydöstra Skåne finns det endast träindustri och stål- och metallframställning som har minst 20 procent högre andel högutbildade än motsvarande branscher i riket. Skåne som helhet har relativt få branscher som sticker ut som påtagligt högutbildade jämfört med riksgenomsnittet för respektive bransch.

I sydvästra Skåne är det byggbranschen, och handel, öppna sociala insatser och vård- och omsorg som är de stora branscherna.

I nordvästra Skåne är det främst livsmedel, gummi och plasttillverkning och stål- och metallframställning som har 20 procent fler högutbildade än riksgenomsnittet och i nordöstra Skåne är det endast kemisk industri som utmärker sig. I sydöstra Skåne var det endast grafisk industri (som endast sysselsätter 158 personer) som klarade kriteriet för att klassas som mer högutbildad i jämförelse med riket.

Sysselsatta i branscher** med fler högutbildade i Skåne än i riket 2014
** Branscher med minst 20 procent högre andel sysselsatta med lång eftergymnasial utbildning jämfört med rikssnittet för respektive bransch Källa:SCB, bearbetat av Region Skåne

Kapitlet avseende sysselsättning har uppdaterats under december 2016. *Siffror för arbetspendling till och från Norge finns inte med varför uppgifter för Västra Götalands och Värmlands län är för låga.