Trygghet

Det kan vara svårt fånga all sorts trygghet i en och samma definition och därför förekommer flera olika. Trygghetskommissionen som har en inriktning mot brottsrelaterad otrygghet har exempelvis följande definition: ”Säkerhet är individens eller någon närståendes faktiska risk att utsättas för brott och ordningsstörningar. Trygghet är individens upplevelse av sin egen eller närståendes säkerhet” (1). Vidare använder Boverket, som har för avsikt att lyfta relationen mellan säkerhet och (o)trygghet och byggd miljö, istället definitionen: ”Trygghet är den känsla som utlöses när en individ tolkar en fysisk miljös utformning och användning genom att sinnesintryck kombineras med såväl egna erfarenheter, som med andra individers eller mediers beskrivningar av risken för att utsättas för brott eller hotfulla situationer" (2). Trygghet kan även spegla andra aspekter såsom ekonomisk ställning (3).

Att känna sig trygg och säker är ett av de viktiste mänskliga behoven och spelar stor roll för vår hälsa (4, 5). Utformningen av den fysiska miljön kan påverka känslan av trygghet (6) och människors säkerhetsuppfattning tycks påverka huruvida man tar promenader på fritiden, en form av fysisk aktivitet som är viktig för folkhälsan (7). Vidare finns det samband mellan låg socioekonomisk position och exponering av riskfaktorer i närmiljön, vilket speglar att det förekommer ojämlikhet mellan grupper vad gäller trygghet (8). Ett viktigt mål för att alla människor ska känna sig trygga och säkra är därför att de miljöer vi vistas i, såsom bostadsområden och offentliga miljöer inte inger känslor av oro för våld och skador (1).

Rädsla att gå ut ensam

I folkhälsoenkäten 2019 ställdes frågan ”Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad” med svarsalternativen: nej, ja, ibland samt ja, ofta. Nedan presenteras de som svarat jakande på frågan (ja, ibland och ja, ofta).

Det var 34,7 % (± 0,5) som uppgav att de avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla, och det fanns tydliga skillnader mellan könen. Totalt var det 50,9 % (± 0,7) av kvinnorna och 18,4 % (± 0,6) av männen. Skånes andelsskattningar låg högre än rikets. 

I åldersgrupperna var det högst andel i den yngsta och i den äldsta åldersgruppen (36 % (± 0,9) och 38,9 % (± 1,0)) som uppgav att de känt rädsla för att gå ut ensam. Könsskillnaderna gällde i alla åldersgrupper. 

Mellan utbildningsgrupperna skiljde sig gruppen med eftergymnasial utbildning från de två andra utbildningsgrupperna med 31 % (± 0,7) jämfört med 35,6 % (± 1,4) och 37,2 % (± 0,8). Sett till födelseregion var det störst andel födda i Sverige (36,4 % (± 0,5)) som uppgav att de känt rädsla för att gå ut ensam. 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som upplevt rädsla för att gå ut ensamma, %

Geografiska skillnader

Andel som upplevt rädsla för att gå ut ensamma, %
Skånesnitt: 34,7 %
42- 46
37 - 41
35 - 36
32 - 34
26 - 31
Skånesnitt: 34,7 %
42- 46
37 - 41
35 - 36
32 - 34
26 - 31

Hot om våld

Frågan om hot om våld besvarades med ja eller nej och löd: Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blivit rädd?

I folkhälsoenkäten 2019 var det 4,8 % (± 0,2) som svarade att de det senaste året blivit utsatta för hot om våld. Andelen har minskat sedan år 2000 när mätningarna genomfördes för första gången.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen, däremot syntes en tydlig minskning ju högre åldersgrupp som undersöktes. I den yngsta åldersgruppen (18-34 år) var det 6,8 % (± 0,5) som uppgav att de upplevt hot om våld, medan det i den äldsta gruppen 65-84 år var 2 % (± 0,3). 

Det var en lägre andel med förgymnasial utbildning som uppgav att de blivit utsatta för hot om våld än i de högre utbildningsnivåerna, men skillnaden var inte statistiskt säkerställd. Det fanns inte heller någon statistiskt säkerställd skillnad mellan födelseregionerna. 

På grund av för små andelar och för små skillnader visas inte skattningarna på geografisk nivå. 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som blivit utsatta för hot om våld, %

Utsatt för fysiskt våld

Utöver hot om våld efterfrågades även om man blivit utsatt för faktiskt fysiskt våld de senaste 12 månaderna.

I folkhälsoenkäten 2019 var det 2,5 % (± 0,2) som uppgav att de blivit utsatta för fysiskt våld det senaste året. Det var en lägre andel kvinnor än män som svarade jakande. Tydligast skillnad återfanns mellan åldersgrupperna, där det var störst andel i den yngsta åldersgruppen (3,9 % (± 0,4)) och därefter en minskning ju högre ålder som undersöktes. 

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan utbildningsgrupperna. Däremot var det en större andel som uppgav att de blivit utsatta för fysiskt våld i gruppen födda i övriga världen jämfört med de födda i de övriga födelseregionsgrupperna (3,8 % (± 0,7) jämfört med mellan 2,2-2,7 % (± 0,2-1,1)). 

Av de som svarade jakande på frågan var det flest som angav att våldet hade skett "På arbetsplatsen, i arbetet eller i skolan" (26,7 %) följt av "I hemmet" (19,6 %). 

På grund av för små andelar och för små skillnader visas inte skattningarna på geografisk nivå. 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som blivit utsatta för fysiskt våld, %

Ekonomisk stress

Trygghet inkluderar som beskrivit i inledningen av kapitlet även ekonomisk trygghet. Nedan presenteras de som vid ett eller flera tillfällen har haft svårigheter att klara sina löpande utgifter för mat, hyra, räkningar m.m. under de senaste 12 månaderna.

I folkhälsoenkäten 2019 var det 12,3 % (± 0,4) som uppgav att de vid ett eller flera tillfällen hade haft svårt att klara sina löpande utgifter. Det var en liten skillnad mellan könen där män hade en något lägre andel. Skåne hade lägre andelar än rikssnittet. 

Ekonomisk stress som den mäts i folkhälsoenkäten 2019 visade på en tydlig skillnad mellan åldersgrupperna. I den yngsta åldersgruppen var det 18,4 % (± 0,8) som uppgav att de hade haft svårt att klara sina löpande utgifter, medan det i exempelvis åldersgruppen 55-64 år var 8,9 % (± 0,8), alltså nästan 10 procentenheter lägre. 

Det fanns även en skillnad baserat på utbildningsnivå. Gruppen med eftergymnasial utbildning hade en andel på 9,8 % (± 0,5), jämfört med andelen 14,2 % (± 1,1) för gruppen med förgymnasial utbildning. 

Störst skillnad var det mellan födelseregionerna. I gruppen födda i övriga världen var det mer än dubbelt så hög andel svarande som uppgav att de hade haft svårt att klara sina löpande utgifter (24,6 % (± 1,7)) än för grupperna födda i Sverige och övriga Norden (mellan 10-11,5 % (± 0,3-2,2)). 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som haft svårt att klara sina löpande utgifter, %

Geografiska skillnader

Andel som haft svårt att klara sina löpande utgifter, %
Skånesnitt: 12,3 %
15 - 16
13 - 14
10 - 12
7 - 9
Skånesnitt: 12,3 %
15 - 16
13 - 14
10 - 12
7 - 9

Referenser

  1. Trygghetskommissionen. Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott. Trygghetskommissionens förslag på hur säkerhet och trygghet ska kunna öka i människors vardag. Trygghetskommissionen, 2018. Hämtad 2020-06-08 från: https://trygghetskommissionen.files.wordpress.com/2018/06/tk_rapport_webb.pdf
  2. Boverket. Trygghet - ett mångtydigt begrepp. [Internet]. Hämtat 2020-05-19 från: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/brottsforebyggande-och-trygghetsskapande-atgarder/trygghet-och-brott/trygghetsbegreppet/
  3. Svenska Akademins ordböcker. Trygghet. [Internet]. Hämtat 2020-05-22 från: https://svenska.se/tre/?sok=trygghet&pz=1
  4. Folkhälsomyndigheten. Öppna jämförelser folkhälsa 2019. Folkhälsomyndigheten, 2019. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74/oppna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf
  5. Maslow AH. Motivation and personality. (3 ed.) New York: Harper & Row, 1970.
  6. Boverket. Plats för trygghet- Inspiration för stadsutveckling. Karlskrona: Boverket, 2010. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/plats_for_trygghet.pdf
  7. Foster, S., Hooper, P., Knuiman, M., Christian, H., Bull, F., & Giles-Corti, B. (2016). Safe RESIDential Environments? A longitudinal analysis of the influence of crime-related safety on walking. The international journal of behavioral nutrition and physical activity, 13, https://doi.org/10.1186/s12966-016-0343-4
  8. Proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa- en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf