Tandhälsa

Tandhälsa

WHO definierar tandhälsa, eller oral hälsa som: ”Ett tillstånd fritt från kronisk mun- och ansiktsvärk, oral- och halscancer, periodontal (tandkötts-) sjukdom, tandförfall, tandlossning, och andra sjukdomar och störningar som begränsar individens bett-, tugg-, leende- och talförmåga samt psykosociala välmående” (översatt av Folkhälsomyndigheten) (1). Tandhälsa är således en del av den generella hälsan och dålig tandhälsa har en hindrande effekt i det vardagliga livet (2). I Sverige finns det tydliga skillnader avseende självskattad tandhälsa och socioekonomiska aspekter. Till exempel skattar personer med längre utbildning sin tandhälsa som bättre än personer med kort utbildning. Även andra skillnader förekommer, såsom att kvinnor oftare skattar sin tandhälsa som bra jämfört med män, liksom att yngre i högre utsträckning skattar den som bra jämfört med äldre (1).

I folkhälsoenkäten 2019 ställdes frågan om hur man tycker att sin tandhälsa är. Resultatet visade att 72,5 % (± 0,5) av skåningarna upplever sin tandhälsa som bra, vilket kan jämföras med det något högre rikssnittet på 75 %. Det skiljde sig inte signifikant från föregående mätning 2008. Det var en större andel kvinnor som skattade sig inom gruppen med bra tandhälsa jämfört med männen (74,8 % (± 0,6) respektive 70 % (± 0,7)). Det var ingen tydlig trend vad gäller skillnader mellan åldersgrupper, men högst andel med bra självskattad tandhälsa återfanns i den yngsta gruppen 18-34 år (74,4 % (± 0,9)) och gruppen 45-54 år (72,4 % (± 1,3)).

Baserat på utbildningsnivå sågs däremot en tydlig uppåtgående trend med lägst andel med bra självskattad tandhälsa i gruppen med förgymnasial utbildning (61,3 % ± 1,5), följt av gruppen med gymnasial utbildning (69,8 % (± 0,8)) medan gruppen med eftergymnasial utbildning låg högst på 78,3 % (± 0,7).

Likaså återfanns skillnader baserat på födelseregion, där gruppen födda i Sverige hade en högre andel med bra självskattad tandhälsa än samtliga utlandsfödda grupper, 76,5 % (± 0,5) jämfört med 55,5–67 % (± 1,8-3,1). I Skånes kommuner var det västra Skåne som hade kommunerna med högst andel med bra självskattad tandhälsa.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med bra tandhälsa, %

Geografiska skillnader

Andel med bra tandhälsa, %
Skånesnitt: 72,5 %
78 - 83
74 - 77
71 - 73
68 - 70
63 - 67
Skånesnitt: 72,5 %
78 - 83
74 - 77
71 - 73
68 - 70
63 - 67

Referenser

  1. Folkhälsomyndigheten. Jämlik tandhälsa- En analys av självskattad tandhälsa i Sveriges befolkning. Folkhälsomyndigheten, 2019. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/j/jamlik-tandhalsa/
  2. World Health Organisation (WHO). Oral Health - Policy basis. [Internet]. Hämtat 2020-06-02 från: https://www.who.int/oral_health/policy/en/