Spelvanor

Riskabla spelvanor

Spel om pengar är ett folkhälsoproblem med stora konsekvenser inte enbart för den spelande själv, utan även för närstående och samhället i stort. Problematiskt spelande har visat sig ha samband med flera hälsofaktorer såsom tobaks- och narkotikabruk, riskbruk av alkohol samt psykisk påverkan i form av depression, ångest och självmordstankar. Andra samband kopplat till problematiskt spalenade är sociala och ekonomiska problem (1). Enligt en beräkning från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) uppnådde spelproblem samhällsekonomiska kostnader om 14,4 miljarder 2018 i Sverige. I samma rapport efterfrågas ytterligare forskning kring orsakssamband mellan spelberoende och exempelvis psykisk ohälsa (2).

Frågorna som använts i folkhälsoenkäten 2019 för att beräkna problematiskt spelande utgörs av två delar. Båda delarna efterfrågar hur individens spelvanor varit det senaste året. I den första delen undersöks om spel om pengar förekommit, medan den andra delen efterfrågar förekomst av beteenden relaterat till spelandet. Utifrån detta beräknas ett summaindex som indikerar problematiskt spelande, motsvarande hur Folkhälsomyndigheten behandlar frågorna (3).

I folkhälsoenkäten 2019 uppnådde drygt 3 % (± 0,2) av samtliga svarande ett problematiskt spelande. Detta gällde män i högre utsträckning än kvinnor (5,2 % (± 0,4) respektive 1,3 % (± 0,2)) och andelen i den yngsta åldersgruppen (18-34 år) var högre än i övriga åldersgrupper (4,4 % (± 0,4) jämfört med mellan 2-3,5 % (± 0,5)).

Dubbelt så många i grupperna med förgymnasial- samt gymnasial utbildning (3,5 % (± 0,6) och 4 % (± 0,4) respektive) uppgav problematiskt spelande jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning (2 % (± 0,2)). Andel med problematiskt spelade skiljde sig även mellan födelseregioner. Grupperna födda i övriga Europa och övriga världen angav i högre utsträckning problematiskt spelande (4,4 % (± 0,8) respektive 5,2 % (± 0,9)) jämfört med grupperna födda i Sverige eller övriga Norden (2,8 % (± 0,2) respektive 2,2 % (± 1,1)).

Geografiska skillnader visas inte för problematiskt spelande på grund av för små andelar och för små skillnader mellan kommunerna.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med riskabla spelvanor, %

Referenser

  1. Folkhälsomyndigheten. Spel om pengar är en folkhälsofråga. Folkhälsomyndigheten, 2020. Artikelnummer: 20040. Hämtad 2020-10-06 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4f3d1175836843398dd7c9915f3b50e7/spel-pengar-folkhalsofraga.pdf 
  2. Hofmarcher, T., Gustafsson, A. & Persson, U. Samhällets kostnader för spelproblem i Sverige. Lund: Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), 2020. Rapport 2020:1. Hämtad 2020-07-01 från: https://ihe.se/wp-content/uploads/2020/01/IHE-Rapport-2020_1_.pdf
  3. Folkhälsomyndigheten. Syfte och bakgrund till frågorna i den nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor 2018. Folkhälsomyndigheten, 2018. Artikelnummer: 18083. Hämtad 2020-09-23 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/syfte-och-bakgrund-till-fragorna-i-nationella-folkhalsoenkaten/