Slutord

Skånes folkhälsorapport 2020 ger en övergripande bild av hälsoläget i den vuxna (18-84 år) skånska befolkningen. I rapporten har vi inkluderat ett stort antal indikatorer, lyft hur hälsan fördelar sig i olika grupper, hur Skåne står sig i förhållande till rikssnittet samt hur utvecklingen har sett ut sedan tidigare skånska folkhälsoenkäter.

Datainsamlingen för folkhälsoenkäten 2019 ägde rum i slutet av 2019. Sedan dess har hela världen, inklusive Sverige och Skåne drabbats av en pandemi som saknar motstycke. Covid-19-pandemin och de åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen av detta nya virus har inneburit att vår vardag har förändrats och att tillgången till saker vi sedan länge tagit för givet plötsligt begränsats. Det handlar till exempel om att resa fritt inom och utom Sveriges gränser, att umgås på nära håll, inte minst över generationsgränser, att njuta av kulturutbud som konserter, teatrar och biofilmer, ställa till storskaliga festligheter som bröllop och studentfirande eller finnas hos en älskad vid dennes sista andetag.

Dessutom har arbetsmarknaden drabbats av en ordentlig omskakning, där vissa sektorer som delar av vård och omsorg har jobbat under högtryck, medan andra har sett en minskad efterfrågan och tvingats permittera eller säga upp anställda. Detta gäller inte minst hotell- och restaurangverksamhet, transport och resenäring, kultur, nöje och fritid och till viss del handel och tillverkning. Dessa nya förutsättningar kan i sin tur leda till negativ påverkan på folkhälsan på såväl kort som lång sikt och det jobbas febrilt med prognoser, rapporter och vetenskapliga publikationer för att öka kunskapen, inte bara om viruset i sig, behandlingar och vaccin, utan också om hur folkhälsan påverkas och vilka grupper som är särskilt utsatta för hälsorisker som en konsekvens av covid-19-pandemin.

Under våren 2020 släppte Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm prognoser kring covid-19-pandemins potentiella effekter på folkhälsan på kort- och lång sikt. Prognoserna pekar bland annat på att redan utsatta grupper riskerar att få det allt svårare, att den psykiska ohälsan samt våld i nära relationer kan komma att öka samt att flera av våra levnadsvanor kan komma att försämras. Ljusglimtar som lyfts är att narkotikabruket på kort sikt kan minska på grund av minskad tillgång, samt att motivationen för att sluta röka kan öka (1-8). Under sommaren 2020 gav även Folkhälsomyndigheten ut en rapport med tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan i Sverige med koppling till rådande pandemi. I rapporten lyfts möjliga negativa konsekvenser för samtliga åtta målområde inom ramen för det nationella folkhälsomålet och flera av de aspekter som framgår av prognoserna som beskrivits ovan återkommer. Inte minst belyses att redan befintliga ojämlikheter i hälsa mellan olika grupper i samhället utifrån till exempel socioekonomisk position och diskrimineringsgrunderna riskerar att öka ytterligare (9).

Psykisk ohälsa i relation till covid-19-pandemin har fått särskilt fokus på flera håll. Bland annat har Folkhälsomyndigheten gett ut en rapport, i vilken 14 vetenskapliga artiklar kring samband mellan covid-19-pandemin och psykisk hälsa i den allmänna befolkningen har granskats. Resultaten visar att den psykiska hälsan har försämrats genom ett minskat psykiskt välbefinnande och ökade psykiska besvär. Författarna poängterar dock att ingen av studierna kommer från Sverige och att ytterligare forskning behövs (10). Vidare framgår det av Folkhälsomyndighetens ”Hälsorapport” från maj 2020, där psykisk hälsa och levnadsvanor under covid-19-pandemin undersökts via enkätsvar, att lätta psykiska besvär förvisso är vanligt förekommande i befolkningen, men att resultaten ligger i nivå med hur det sett ut innan pandemin. Däremot visar resultaten att det är vanligt med oro för covid-19. Denna oro kan handla om oro att själv eller närstående insjuknar, att man inte kommer att få den vård man behöver eller att arbets- eller studiesituationen kan komma att påverkas på grund av pandemin (11). Sammantaget finns det all anledning att fortsätta följa utvecklingen av kunskapsläget kring den psykiska hälsan.

Med utgångspunkt i de prognoser och rapporter som beskrivits ovan och det faktum att vi ännu inte sett slutet av covid-19-pandemin skulle det inte vara otroligt ifall resultaten från folkhälsoenkäten 2019 skulle se något annorlunda ut om enkäten hade genomförts idag. Huruvida dessa potentiella skillnader skulle vara tillfälliga eller mer permanenta är svårt att uttala sig om och vilka långsiktiga konsekvenser covid-19-pandemin får för folkhälsan kommer troligtvis ta lång tid att utvärdera. Det är därför viktigt att vi aktivt fortsätter följa utvecklingen fortlöpande och väger in ny kunskap tillsammans med resultaten från folkhälsoenkäten 2019 inför regionens satsningar inom folkhälsoarbetet.

Att datainsamlingen för folkhälsoenkäten 2019 genomfördes precis innan covid-19-pandemin fick sitt fäste i Sverige, innebär att vi har ”färsk” data över folkhälsoläget i Skåne pre-pandemi. Detta är värdefullt som utgångspunkt och som jämförelse vid till exempel framtida undersökningar och utvärderingar som görs under pågående pandemi och när vi slutligen går in i (ett nytt) normalläge.

Referenser

  1. Region Stockholm. Coronapandemin och alkoholvanor. En prognos om kort- och långsiktiga effekter. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, 2020. Hämtat 2020-08-25 från: https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-alkoholvanor---en-prognos-om-kort--och-langsiktiga-effekter_.pdf
  2. Region Stockholm. Coronapandemin och fysisk aktivitet. En prognos om kort- och långsiktiga effekter. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, 2020. Hämtat 2020-08-25 från: https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-fysisk-aktivitet---en-prognos-om-kort--och-langsiktiga-effekter_.pdf
  3. Region Stockholm. Coronapandemin och matvanor. En prognos om kort- och långsiktiga effekter. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, 2020. Hämtat 2020-08-25 från: https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-matvanor---en-prognos-om-kort--och-langsiktiga-effekter.pdf
  4. Region Stockholm. Coronapandemin och narkotikabruk. En prognos om kort- och långsiktiga effekter. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, 2020. Hämtat 2020-08-25 från: https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-narkotikabruk---en-prognos-om-kort--och-langsiktiga-effekter_.pdf
  5. Region Stockholm. Coronapandemin och rökning. En prognos om kort- och långsiktiga effekter. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, 2020. Hämtat 2020-08-25 från: https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-rokning---en-prognos-om-kort--och-langsiktiga-effekter.pdf
  6. Region Stockholm. Coronapandemin och psykisk hälsa. En prognos om kort- och långsiktiga effekter. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, 2020. Hämtat 2020-08-25 från: https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-psykisk-halsa---en-prognos-om-kort--och-langsiktiga-effekter_uppdaterad-2020-04-28.pdf
  7. Region Stockholm. Coronapandemin och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. En prognos om kort- och långsiktiga effekter. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, 2020. Hämtat 2020-08-25 från: https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter.pdf
  8. Region Stockholm. Coronapandemin och socioekonomiska skillnader. En prognos om kort- och långsiktiga effekter. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, 2020. Hämtat 2020-08-25 från: https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-socioekonomiska-skillnader---en-prognos-om-kort--och-langsiktiga-effekter_.pdf
  9. Folkhälsomyndigheten. Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan. Folkhälsomyndigheten, 2020. Hämtad 2020-08-25 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/c/covid-19-pandemins-tankbara-konsekvenser-pa-folkhalsan/
  10. Folkhälsomyndigheten. Påverkar covid-19-pandemin befolkningens psykiska hälsa? Folkhälsomyndigheten, 2020. Hämtad 2020-08-25 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/p/paverkar-covid-19-pandemin-befolkningens-psykiska-halsa/?
  11. Folkhälsomyndigheten. Resultat från Hälsorapports majenkät om psykisk hälsa och levnadsvanor under coronapandemin 2020. Folkhälsomyndigheten, 2020. Hämtad 2020-08-25 från: halsorapport.se/sv/resultat/resultat-maj-2020/