Självskattad hälsa

Självskattad hälsa

Självrapporterat allmänt hälsotillstånd ger en övergripande bild av hur den egna hälsan upplevs såväl fysiskt som psykiskt. Flertalet studier har påvisat samband med denna fråga och människors framtida hälsa, såsom sjuklighet fysisk och psykiskt samt vårdsökande och dödlighet (1). Vi vet sedan tidigare att den självrapporterade allmänna hälsan skiljer sig mellan olika grupper, till exempel mellan kvinnor och män. Dessutom spelar aspekter som socioekonomisk position roll vad gäller självskattad hälsa. Det visar sig till exempel genom en lägre andel med bra självskattade hälsa i gruppen med förgymnasial utbildning jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning (2).

Resultatet från folkhälsoenkäten 2019 visade att den självskattade hälsan (angett som bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd) generellt sett är hög. I folkhälsoenkäten 2019 angav dock en något lägre andel (70,1 % (± 0,5)) bra eller mycket bra självskattat hälsotillstånd jämfört med den senaste mätningen 2012 (74 % (± 0,7)). En högre andel män skattade sin allmänna hälsa som bra jämfört mot kvinnor, 72,6 % (± 0,7) respektive 67,5 % (± 0,7). Det gällde generellt för alla redovisningsgrupper. Både kvinnor och män har haft en negativ utveckling avseende procentuell förändring av bra självskattad hälsa sedan mätningen 2012. Förändringen har dock varit mer negativ för kvinnor än för män.

Andelen med bra självskattad hälsa skiljde sig även åt mellan olika åldersgrupper. Yngre hade en högre andel med bra självskattad hälsa, med en stegvis nedåtgående trend som innebär att ju äldre desto lägre andel med bra självskattad hälsa. Andelen med bra självskattad hälsa var till exempel 77,2 % (± 0,9) i gruppen 18-34 år jämfört med 58,2 % (± 1,0) i gruppen 65-84 år. Trots att andelen med bra självskattad hälsa procentuellt hade minskat i alla åldersgrupper sedan mätningen år 2012 och att den äldsta gruppen totalt sett hade lägst andel med bra självskattad hälsa, står den yngsta åldersgruppen (18-34 år) för den största procentuella minskningen.

Fördelningen av bra självskattad hälsa skiljde sig även åt mellan olika socioekonomiska grupper baserat på utbildningsnivå. Andelen med bra självskattad hälsa var högst i gruppen med eftergymnasial utbildning (75,7 % (± 0,7)) och följdes därefter av gruppen med gymnasial utbildning (65,7 % (± 0,8)), medan lägst andel återfanns i gruppen med förgymnasial utbildning (58,1 % (± 1,5)). För samtliga grupper var trenden, baserat på procentuell förändring, dock en minskad andel med bra självskattad hälsa sedan mätningen 2012.

Det fanns inga signifikanta skillnader avseende bra självskattad hälsa baserat på olika födelseregioner när analysmodellen kontrollerade för utbildningsnivå. I Skånes kommuner syntes vissa skillnader. Kommunerna med högst andel med bra självskattad hälsa återfanns i västra Skåne. 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med bra självskattad hälsa, %

Geografiska skillnader

Andel med bra självskattad hälsa, %
Skånesnitt: 70,1 %
72- 77
70 - 71
68 - 69
65 - 67
58 - 64
Skånesnitt: 70,1 %
72- 77
70 - 71
68 - 69
65 - 67
58 - 64

Referenser

  1. Folkhälsomyndigheten. Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2018. Hämtad 2020-06-01 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d16468d6725b48f7bfbad5f56c9a81cf/syfte-bakgrund-nationella-folkhalsoenkaten-2018.pdf (PDF, 894 kB)
  2. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2020. Folkhälsomyndigheten, 2020. Hämtad 2020-06-01 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9fd952e9014642249164352cd5a3eb50/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2020.pdf