Sammanfattning

Hälsa

De allra flesta vuxna i Skåne skattade sin hälsa som ”bra” eller ”mycket bra”. Bland män var andelen med bra självskattad hälsa något högre än bland kvinnor. Som väntat fanns en tydlig åldersgradient med högst andel med god självskattad hälsa bland de yngsta och lägst andel bland de äldsta. Skillnader syntes också mellan utbildningsnivåerna, där det var en högre andel som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra bland gruppen med eftergymnasial utbildning, jämfört med grupperna med kortare utbildning. Störst skillnad syntes mellan kvinnor med förgymnasial utbildning och män med eftergymnasial utbildning, där andelen skiljde sig med mer än 20 procentenheter.

Nationella studier har visat en försämrad psykisk hälsa bland yngre vuxna. Även i Skåne var det i åldersgruppen yngre vuxna (18-34 år) som man återfann högst andel med psykisk ohälsa. Detta mönster har varit tydligt sedan år 2000, men var tydligare bland kvinnor än bland män. Sedan föregående undersökning år 2012 har andelen yngre män med psykisk ohälsa ökat och nivån av psykisk ohälsa var den högsta som uppmätts bland män i de skånska folkhälsoenkäterna sedan år 2000. Detta mönster avspeglas även i att depressioner, allvarliga självmordstankar samt självmordsförsök var vanligast i den yngsta åldersgruppen.

Sex av tio män och nästan fem av tio kvinnor i Skåne hade övervikt eller fetma. Nivån för bara övervikt har inte förändrats för män sedan föregående undersökning år 2012, däremot har andelen med övervikt ökat för kvinnor. Andel med fetma har ökat för både män och kvinnor. Andel med bara fetma skiljde sig åt mellan utbildningsgrupperna, där en betydligt större andel av grupperna med förgymnasial- och gymnasial utbildning hade fetma jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning.

Nästan var tredje skånsk man respektive kvinna uppgav att de upplever otillfredsställda vårdbehov. Det har skett en stor ökning sedan den senaste mätningen 2012 då andelen låg på en femtedel. Andelen minskar med stigande ålder. Det hade även skett en ökning i andelen som har lågt förtroende för sjukvården. Även där minskar andelen med stigande ålder. Störst skillnad i förtroende för sjukvården syntes dock mellan födelseregionerna, där grupperna födda utanför Sverige uppgav i mycket högre grad bristande förtroende än gruppen födda i Sverige.

Levnadsvanor

Levnadsvanor som tobaksrökning, alkoholkonsumtion, matvanor och fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsans utveckling, och skiljde sig avsevärt åt mellan män och kvinnor, olika åldrar, och utbildningsgrupper.

Resultaten från Skånes folkhälsoenkät 2019 visade på både negativa och positiva trender i levnadsvanor jämfört med 2012. Andelen med riskkonsumtion av alkohol har minskat. Störst procentuell minskning syntes i den yngsta åldersgruppen, 18-34 år. Även den totala andelen tobaksanvändare har minskat kraftigt under perioden 2000-2019. Det var framförallt andelen dagligrökare som minskat, där andelen har gått från nästan en femtedel år 2000 till en tiondel i senaste mätningen 2019.

Vad gäller mer negativa trender så syntes en ökad andel med låg konsumtion av frukt och grönt. Här skiljde det sig kraftigt åt mellan män och kvinnor, där männen hade en mycket högre andel med låg konsumtion än kvinnorna. Det fanns även stora skillnader mellan utbildningsgrupperna. Gruppen med eftergymnasial utbildning hade en lägre andel med låg konsumtion än grupperna med förgymnasial- och gymnasial utbildning.

Fysisk aktivitet är en viktig påverkbar faktor när det gäller att förebygga sjukdom, både fysisk och psykisk. Andelen som uppnådde den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet 2019 var ca två tredjedelar. Det fanns stora skillnader mellan redovisningsgrupperna, främst relaterat till utbildning och födelseregion.

Sociala relationer

I Skånes folkhälsoenkät 2019 ställdes frågor om bland annat emotionellt stöd, praktiskt stöd, tillit till andra människor, socialt deltagande och kränkning.

Nästan en femtedel av skåningarna ansågs ha lågt socialt deltagande. Andelen varierade kraftigt mellan olika grupper. Det var till exempel mer än fem gånger så stor andel med lågt socialt deltagande i gruppen med förgymnasial utbildning jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning. Andelen ökade stort med stigande ålder och stora skillnader förekom mellan födelseregionerna. En dryg tiondel i gruppen födda i Sverige ansågs ha lågt socialt deltagande, medan motsvarande i gruppen födda i övriga världen var en dryg tredjedel.

I både frågan om praktiskt stöd och frågan om emotionellt stöd fanns det stora skillnader mellan födelseregionerna, där tydligast skillnader syntes i frågan om praktiskt stöd. I gruppen födda i Sverige var det mindre än en tjugondel som uppgav att de saknade praktiskt stöd, medan motsvarande andel var en femtedel i gruppen födda i övriga världen.

Skåne utmärkte sig vad gäller andel som hade svårt att lita på andra jämfört med riket. I Skånes folkhälsoenkät 2019 var det ungefär en tredjedel som uppgav att det hade svårt att lita på andra. Även här skiljde det sig kraftigt åt mellan olika redovisningsgrupper. Störst skillnad syntes mellan gruppen i åldern 18-34 år där det var nästan hälften som uppgav att de hade svårt att lita på andra, jämfört med runt en tredjedel i de äldre åldersgrupperna. För grupperna födda i Europa utanför Norden samt gruppen födda utanför Europa var andelen nästan hälften, jämfört med en tredjedel i grupperna födda i Sverige och Norden.

Trygghet

I Skånes folkhälsoenkät 2019 ställdes även frågor kopplade till upplevd trygghet. Bland annat fick respondenterna svara på frågor om de upplevt hot om våld, blivit utsatta för fysiskt våld, upplevt rädsla för att gå ut ensamma samt även en fråga om ekonomisk trygghet.

Andel som upplevt rädsla för att gå ut ensamma skiljde sig kraftigt åt mellan könen, där runt hälften av kvinnor i alla åldersgrupper uppgav att de upplevt rädsla, medan motsvarande andel för männen låg på under en femtedel. I frågan om hot om våld fanns inga tydliga könsskillnader, men däremot fanns det tydliga skillnader mellan åldersgrupperna, där andelen var högst i den yngsta åldersgruppen (18-34 år). Samma trend syntes i frågan om respondenten blivit utsatt för fysiskt våld.

Trygghet kan även inkludera ekonomisk trygghet, och i folkhälsoenkäten ställdes en fråga om svårigheter att klara sina löpande utgifter för mat, hyra och räkningar under det senaste året. Andelen som haft svårt att klara sina löpande utgifter minskade ju äldre åldersgrupp som undersöktes, och låg på strax under en femtedel för gruppen 18-34 år och under en tiondel för grupperna 55-64 år och 65-84 år. Störst andel syntes i gruppen födda utanför Europa, där en fjärdedel uppgav att de haft svårt att klara sina löpande utgifter. Motsvarande andel för gruppen födda i Sverige låg på en tiondel.

Arbete

Tillgång till ett meningsfullt arbete är en viktig grund för en god hälsa. För befolkningen i arbetsför ålder är arbetet ett viktigt sätt att delta i samhället, medan arbetslöshet kan leda till en känsla av utanförskap och försämrad känsla av sammanhang. Osäkra anställningsförhållanden är förenade med en ökad risk för ohälsa, särskilt för dem med dåliga utsikter på arbetsmarknaden.

I Skånes folkhälsoenkät 2019 ställdes frågor om sjukfrånvaro samt upplevd oro att förlora arbete. Frågan om sjukfrånvaro mäter hur stor andel av den yrkesarbetande befolkningen som haft medellånga eller långa sjukfall det senaste året. I mätningen 2019 var det strax under en femtedel som haft långa eller medellånga sjukfall. Det fanns tydliga könsskillnader för alla redovisningsgrupper, där en högre andel kvinnor än män haft långa eller medellånga sjukfall. Skillnader syntes även mellan utbildningsgrupperna, där lägst andel återfanns i gruppen med eftergymnasial utbildning,

I Skåne var det ungefär en tiondel som angav att de känner oro över att förlora arbetet det närmsta året. Störst andel var det bland lågutbildade kvinnor och bland gruppen födda utanför Europa. Det var exempelvis tre gånger så många som känner oro av gruppen födda utanför Europa jämfört med gruppen födda i Sverige.

Miljö och boende

Även den yttre miljön påverkar vår hälsa, så som hur vi bor och hur omgivningen runt vår bostad är. I Skånes folkhälsoenkät 2019 ställdes frågor om boendesituation samt miljön nära bostaden, för att mäta upplevelsen av buller och trångboddhet.

Även upplevelsen av buller nära bostaden skiljde sig stort åt mellan födelseregionerna, där en tiondel i gruppen födda utanför Europa uppgav att de upplevde sömnstörningar på grund av buller nära bostaden. Sett till geografiska skillnader utmärkte sig Malmö som kommunen med högst andel som upplevde sömnstörningar på grund av buller.

Trångboddheten har ökat i Skåne sedan det började mätas i folkhälsoenkäten 2004. Det var störst andel trångbodda i de yngsta åldersgrupperna och bland gruppen födda utanför Europa, där det var en femtedel som kategoriserades som trångbodda 2019.

Framtidstro

Syftet med frågan om framtidstro var att spegla huruvida människor känner optimism eller pessimism inför framtiden. Frågan speglar samhällsutvecklingen som påverkar ekonomiska och sociala levnadsförhållanden, men också personliga erfarenheter och omständigheter som personliga relationer och sjukdomar.

I Skånes folkhälsoenkät 2019 ställdes frågan ”Hur ser du på framtiden för din personliga del?”. Lite mindre än tre fjärdedelar av både männen och kvinnorna rapporterade att de såg ”mycket ljust” eller ”ganska ljust” på framtiden. Det har skett en minskning sedan förra mätningen 2012.

Andelen som såg mycket ljust eller ganska ljust på framtiden varierade med ålder. I åldersgrupperna 18-34 och 35-44 år var det mer än tre fjärdedelar av både män och kvinnor som såg optimistiskt på framtiden jämfört med ungefär två tredjedelar i åldersgruppen 65-84 år. Skillnader syntes även mellan utbildningsgrupperna, där det var en betydligt högre andel som angav att de såg ljust på framtiden i gruppen med eftergymnasial utbildning.