Rökning och snusning

Daglig rökning

Trots att daglig rökning fortsätter att minska i Sverige och flera andra länder, är rökning fortfarande den ledande påverkningsbara dödsorsaken här och i övriga höginkomstländer. Rökning påverkar vår hälsa negativt på flera olika sätt. Rökning ökar till exempel risken för flera olika sjukdomar, däribland hjärt- kärlsjukdomar, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och olika typer av cancer (1,2). Dessutom har rökning en negativ effekt på prognosen vid vissa sjukdomar som exempelvis prostatacancer (3). Forskning har också visat att de som röker har sämre förutsättningar i samband med kirurgiska ingrepp. Det kan handla om ökad risk för sår-, lung-, och neurologiska komplikationer, infektioner samt dödlighet. Dessutom är behovet av intensivvård efter operation högre bland de som röker (4). För bättre förutsättningar och resultat finns därför rekommendationer om att sluta röka inför operation (5).

Förekomst av rökning skiljer sig åt i befolkningen och är högre i grupper med lägre socioekonomisk position. Orsaken till detta har undersökts i flera studier och samband som påvisats inkluderar aspekter som socialt stöd, motivation, stress och psykologiska faktorer (6-8). Även om hälsoriskerna är den mest allvarliga komplikationen av rökning, har rökning även en samhällsekonomisk konsekvens. I en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi beräknades rökning kosta samhället 31,5 miljarder kronor år 2015 sett till kostnader för såväl hälso- och sjukvård som produktionsbortfall (9).

Daglig rökning har minskat med omkring 10 procentenheter sedan den första mätningen gjordes i Skåne år 2000. I folkhälsoenkäten 2019 rapporterade 9,1 % (± 0,3) att de röker dagligen, vilket är en något högre andel jämfört med rikssnittet som ligger på 7 %. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män avseende daglig rökning, sett till hela gruppen. Den grupp med högst andel dagligrökare var kvinnor mellan 55-64 år (12,8 % (± 1,2)), medan den grupp med lägst andel dagligrökare återfanns bland kvinnor i åldersgruppen 35-44 år (6,7 % (± 0,9)). Rökning har dock minskat procentuellt sett i alla åldersgrupper sedan tidigare mätningar. Den gruppen med störst procentuell minskning jämfört med 2012 är de mellan 45-55 år, medan gruppen med minst procentuell skillnad återfinns bland de yngsta 18-34 år.

Andelen dagligrökare skiljde sig åt mellan olika utbildningsgrupper till fördel för gruppen med eftergymnasial utbildning. Andelen dagligrökare i gruppen med förgymnasial utbildning var 13,7 % (± 1,1), medan motsvarande siffra för gruppen med eftergymnasial utbildning var knappt 5 % (± 0,4). Daglig rökning har dock minskat i samtliga utbildningsgrupper sedan mätningen 2012.

Likaså fanns det tydliga skillnader avseende dagligrökning mellan de som är födda i Sverige och de som är födda i övriga födelseregioner. Medan andelen dagligrökare bland personer födda i Sverige uppgick till 7,5 % (± 0,3), var motsvarande siffror för övriga födelsegrupper 11,5 % (± 2,1) (övriga Norden), 14,2 % (± 1,4) (övriga Europa) respektive 12,8 % (± 1,3) (övriga världen). Även om utvecklingen har varit positiv i samtliga av dessa grupper jämfört mot mätningen år 2012, har den procentuella minskningen för gruppen födda i övriga världen varit sämre än för övriga grupper.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel dagligrökare, %

Geografiska skillnader

Andel dagligrökare, %
Skånesnitt: 9,1 %
14 - 15
12 - 13
10 - 11
7 - 9
4 - 6
Skånesnitt: 9,1 %
14 - 15
12 - 13
10 - 11
7 - 9
4 - 6

Daglig snusning

I en norsk litteraturöversikt över snusbruk och hälsorisker har det bland annat framkommit att snusbruk sannolikt ökar risken för vissa former av cancer (till exempel i bukspottkörtel och matstrupe) och typ 2-diabetes (vid högkonsumtion av snus). Resultaten pekade också på en överdödlighet efter stroke och hjärtinfarkt hos personer som snusar. Författarna lyfte dock att forskning saknas mellan snusbruk och ovan nämnda risker för kvinnor (10) och enligt svenska Folkhälsomyndigheten är det vetenskapliga underlaget inte tillräckligt för att kunna dra säkra slutsatser om svenskt snus och dess hälsoeffekter (11).

I folkhälsoenkäten 2019 rapporterade drygt 57 % (± 0,5) att de aldrig har snusat. Totalt sett angav knappt tio procent (9,6 % (± 0,3)) att de snusar dagligen. Det var stora skillnader mellan könen. Bland kvinnor var andelen mellan 1-4 % (± 0,3-0,6) beroende på åldersgrupp, medan motsvarande för män var mellan 10-20 % (± 0,9-1,6). Det fanns ingen skillnad i andel dagligsnusare utifrån olika åldersgrupper förutom i den äldsta 65-84 år, där andelen var signifikant lägre än övriga grupper.

Gruppen med gymnasial utbildning hade en högre andel dagligsnusare än gruppen med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning (12 % (± 0,6) jämfört med 8,5 % (± 0,8) respektive 7,8 % (± 0,4)). Andelen dagligsnusare var signifikant högre bland personer födda i Sverige jämfört med respektive övriga födelseregioner. Andelen dagligsnusare var till exempel mer än tre gånger så hög i gruppen svenskfödda jämfört med gruppen födda i övriga världen.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som snusar dagligen, %

Geografiska skillnader

Andel som snusar dagligen, %
Skånesnitt: 9,6 %
13 - 14
11 - 12
9 - 10
7 - 8
Skånesnitt: 9,6 %
13 - 14
11 - 12
9 - 10
7 - 8

E-cigaretter

Vid användning av elektroniska cigaretter (e-cigaretter), eller vejping som det också kallas, förångas en vätska (e-vätska eller e-juice) via ett värmeelement. Vanligen består denna vätska av en mix av bärarvätskor (glycerin och/eller propylenglykol), smakämnen samt nikotin (även om det också finns nikotinfria alternativ) (12). Liksom för snusning är hälsoeffekterna av vejping inte lika välstuderat som för konventionell rökning. Detta gäller framför allt hälsoeffekter på lång sikt (13,14). Dock finns det idag forskning som visar på samband mellan användning av e-cigaretter och negativ inverkan på vår hälsa, såsom lungskador och hjärtinfarkt, men även skador vid handhavandet av e-cigaretterna, förgiftningar och allergiska reaktioner (13-16).

Resultaten visar andelar som använder e-cigaretter med nikotin dagligen eller ibland.

I folkhälsoenkäten 2019 var det 2 % (± 0,2) som uppgav att de använder e-cigaretter dagligen eller ibland. Det var en större andel män än kvinnor som använde e-cigaretter, och andelen i den yngsta åldersgruppen skiljde sig signifikant mot de äldre (3 % (± 0,4) jämfört med mellan 1-2 % (± 0,4)). 

Den tydligaste skillnaden syntes mellan födelseregioner, där det var 5 % (± 0,9) i gruppen födda i övriga världen jämfört med 1,4 % (± 0,1) i gruppen födda i Sverige. Vissa skillnader syntes även mellan utbildningsgrupperna, där det var en högre andel i gruppen med förgymnasial utbildning som uppgav att de använde e-cigaretter dagligen eller ibland jämfört med övriga utbildningsgrupper.

Geografiska skillnader visas inte för den här variabeln på grund av för små andelar och skillnader mellan kommunerna. 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som röker e-cigaretter med nikotin dagligen eller ibland, %

Referenser

  1. GBD 2017 Risk Factor Collaborators (2018). Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet (London, England), 392(10159), 1923–1994. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)32225-6
  2. National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion (US) Office on Smoking and Health. (2014). The Health Consequences of Smoking—50 Years of Progress: A Report of the Surgeon General. Centers for Disease Control and Prevention (US).
  3. Peisch, S. F., Van Blarigan, E. L., Chan, J. M., Stampfer, M. J., & Kenfield, S. A. (2017). Prostate cancer progression and mortality: a review of diet and lifestyle factors. World journal of urology, 35(6), 867–874. https://doi.org/10.1007/s00345-016-1914-3
  4. Grønkjær, M., Eliasen, M., Skov-Ettrup, L. S., Tolstrup, J. S., Christiansen, A. H., Mikkelsen, S. S., Becker, U., & Flensborg-Madsen, T. (2014). Preoperative smoking status and postoperative complications: a systematic review and meta-analysis. Annals of surgery, 259(1), 52–71. https://doi.org/10.1097/SLA.0b013e3182911913
  5. Chambler, D., & Blincoe, T. (2018). Smoking and surgery. British journal of hospital medicine (London, England : 2005), 79(8), 478. https://doi.org/10.12968/hmed.2018.79.8.478
  6. Adler, N. E., & Snibbe, A. C. (2003). The role of psychosocial processes in explaining the gradient between socioeconomic status and health. Current Directions in Psychological Science, 12(4), 119–123. https://doi.org/10.1111/1467-8721.01245
  7. Hiscock, R., Bauld, L., Amos, A., Fidler, J. A., & Munafò, M. (2012). Socioeconomic status and smoking: a review. Annals of the New York Academy of Sciences, 1248, 107–123. https://doi.org/10.1111/j.1749-6632.2011.06202.x
  8. Harwood, G. A., Salsberry, P., Ferketich, A. K., & Wewers, M. E. (2007). Cigarette smoking, socioeconomic status, and psychosocial factors: examining a conceptual framework. Public health nursing (Boston, Mass.), 24(4), 361–371. https://doi.org/10.1111/j.1525-1446.2007.00645.x
  9. Andersson, E., Toresson Grip, E., Norrlid, H. & Fridhammar, A. Samhällskostnaden för rökningsrelaterad sjuklighet i Sverige. Lund: Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE). Rapport 2017:4. Hämtad 2020-06-30 från: https://ihe.se/wp-content/uploads/2017/06/IHE-Rapport-2017_4_.pdf 
  10. Folkehelseinstituttet. Helserisiko ved snusbruk. [Health risks from snus use Norwegian Institute of Public Health. Report 2019] versjon 2. Oslo: Folkehelseinstituttet, 2019. Rapport 2019. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.fhi.no/globalassets/bilder/rapporter-og-trykksaker/2019/helserisiko-ved-snusbruk-rapport-2019-v2.pdf
  11. Folkhälsomyndigheten. Snusbruk och hälsorisker. [Internet]. Hämtat 2020-05-29. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/tobak/snusbruk-och-halsorisker/
  12. Länsstyrelsen Västra Götalands län. Elektroniska cigaretter. En kunskapssammanställning om användning, attityder, och potentiella hälsoeffekter. Sahlgrenska akademin. Göteborgs Universitet. Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi, 2018. Rapport nr: 2018:16. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c84402724e29/1528181940235/2018-16.pdf
  13. Brown, A., & Balk, S. J. (2020). E-Cigarettes and Other Electronic Nicotine Delivery Systems (ENDS). Current problems in pediatric and adolescent health care, 50(2), 100761. https://doi.org/10.1016/j.cppeds.2020.100761
  14. Gotts, J. E., Jordt, S. E., McConnell, R., & Tarran, R. (2019). What are the respiratory effects of e-cigarettes?. BMJ (Clinical research ed.), 366, l5275. https://doi.org/10.1136/bmj.l5275
  15. Alzahrani, T., Pena, I., Temesgen, N., & Glantz, S. A. (2018). Association Between Electronic Cigarette Use and Myocardial Infarction. American journal of preventive medicine, 55(4), 455–461. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2018.05.004
  16. Tzortzi, A., Kapetanstrataki, M., Evangelopoulou, V., & Behrakis, P. (2020). A Systematic Literature Review of E-Cigarette-Related Illness and Injury: Not Just for the Respirologist. International journal of environmental research and public health, 17(7), 2248. https://doi.org/10.3390/ijerph17072248