Psykisk ohälsa
Det finns flera olika definitioner av psykisk ohälsa, men oftast inkluderar psykisk ohälsa allt från nedsatt psykiskt välbefinnande, såsom oro eller nedstämdhet, till allvarliga psykiska sjukdomar (1). Genetiska faktorer, händelser i livet samt i vilken situation vi befinner oss i, är övergripande aspekter som tros ligga bakom uppkomsten av psykisk ohälsa. Dock behövs ytterligare forskning kring varför man drabbas (2). Dessutom är den psykiska ohälsan ojämlikt fördelad i befolkningen. Enligt Folkhälsomyndighetens analyser är de främsta faktorerna till detta kopplat till socioekonomiska aspekter (som inkomst- och utbildningsnivå) samt till diskrimineringsgrundande aspekter (som kön, funktionsnedsättning och sexuell läggning) (3).
Utöver det lidande psykisk ohälsa medför för den enskilde är det även ett folkhälsoproblem med stor samhällspåverkan. Psykiatriska diagnoser är den vanligaste sjukskrivningsorsaken i Sverige och har så varit sedan år 2014. Dessutom innebär den här typen av diagnoser oftare längre sjukskrivningstid jämfört med andra diagnoser (4). I en rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) 2017 görs jämförelser mellan olika sjukdomsgrupper och dess kostnader. Resultaten visar att psykiska sjukdomar är den sjukdomsgrupp med högst totalkostnad (direkta och indirekta kostnader inkluderade), med en andel på 24 % (5).
I folkhälsoenkäten 2019 ställdes flera frågor om psykisk ohälsa. Nedan presenteras olika mått på nedsatt psykiskt välbefinnande samt förekomst av ängslan, oro eller ångest, stress, sömnbesvär, depression, självmordstankar och självmordsförsök.