Narkotika

Cannabis är den vanligast förekommande illegala drogen både i Sverige och globalt och utgörs främst av hasch och marijuana (1). Utöver cannabis finns en rad andra narkotikatyper, till exempel amfetamin, kokain, ecstasy, LSD samt heroin. Det finns även narkotikaklassade läkemedel som innehåller opioider, till exempel Tramadol (2). Läkemedel av denna typ som används utan läkarordination utgör en stor del av dödligheten relaterat till opioidbruk (3).

Narkotika har flera negativa hälsoeffekter, inte minst i form av beroende och psykisk ohälsa (1,4). Dessutom finns det samband mellan narkotikabruk och sociala problem (såsom negativ påverkan i relationer, studier och arbete) (4), liksom kriminalitet (5,6). Så kallat substansbrukssyndrom på grund av bruk av narkotikapreparat och/eller narkotikaklassade läkemedel har även visat sig ha olika förekomst baserat på socioekonomisk position, med en högre andel i grupper med lägre inkomst och kort utbildning (7).

Förutom den direkta påverkan narkotikabruk har på den enskilde och dess anhöriga medför narkotikabruk även konsekvenser av samhällsekonomisk karaktär. Enligt Missbruksutredningen 2011 kostade narkotikamissbruket i Sverige då omkring 24 miljarder kronor. De största kostnaderna hade sin grund i produktionsbortfall vid sjukskrivning och förtida död samt kostnader för sjukvård, socialtjänst och olika myndigheters insatser (8).

Cannabis

I folkhälsoenkäten 2019 var det 14,1 % (± 0,4) som rapporterade att de någon gång provat hasch eller marijuana. Detta var en något lägre andel än vad som rapporterades vid den senaste mätningen 2012 (15,7 % (± 0,6)), men högre än resultaten från år 2000 då Skåne påbörjade sina mätningar. Detta kan jämföras med huruvida man någon gång provat någon annan narkotika än hasch eller marijuana (till exempel amfetamin, kokain, heroin, ecstacy eller LSD), där den totala andelen låg på 5,5 % (± 0,2) 2019. Oavsett typ av narkotika var män överrepresenterade, liksom att det var en större andel i de yngre åldersgrupperna (18-34 år och 35-44 år) jämfört mot de äldre som angav att de någon gång använt narkotika.

Det fanns även socioekonomiska skillnader baserat på utbildningsnivå. Bland de som angav att de någon gång använt narkotika oavsett form (hasch/marijuana eller annan typ) var andelen högre i gruppen med eftergymnasial utbildning (17,4 % (± 0,6) för hasch/marijuana respektive 6,5 % (± 0,4) för övrig narkotika) jämfört med gruppen med förgymnasial utbildning där motsvarande andel var 7,2 % (± 0,8) respektive 4 % (± 0,6).

Skillnader förekom även mellan grupper från olika födelseregioner. Andelen som någonsin hade använt hasch/marijuana var signifikant högre i grupperna födda i Sverige eller övriga Norden jämfört med de som är födda i övriga Europa och världen. Skillnaderna var inte lika tydliga när det gällde annan typ av narkotika, men även här var till exempel andelen signifikant högre i gruppen födda i Sverige jämfört med grupperna födda i övriga Europa och världen.

Geografiskt i Skåne skiljde det sig stort mellan östra och västra Skåne. I Lund och Malmö var det exempelvis 19 respektive 20 % (± 1,0) som uppgav att de provat hasch eller marijuana jämfört med östra Skåne där nivåerna låg mellan 6-9 % (± 4).

I diagrammen redovisas resultat för bruk av hasch/marijuana (benämnt som cannabis).

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som någon gång provat hasch eller marijuana, %

Geografiska skillnader

Andel som någon gång provat hasch eller marijuana, %
Skånesnitt: 14,1 %
16 - 20
13 - 15
11 - 12
9 - 10
6 - 8
Skånesnitt: 14,1 %
16 - 20
13 - 15
11 - 12
9 - 10
6 - 8

Narkotikaklassade läkemedel

Till skillnad från cannabisbruk och bruk av annan illegal narkotika såg trenden något annorlunda när det gällde bruk av narkotikaklassade läkemedel (såsom Tramadol, Fentanyl och bensodiazepiner) som inte ordinerats av läkare. Totalt angav 6,1 % (± 0,3) att de någon gång använt den här typen av preparat utan läkares ordination. Liksom för övrig narkotika var andelen högre bland män än bland kvinnor, men skillnaden mellan olika åldersgrupper var inte lika tydlig.

Dessutom var skillnaderna mellan utbildningsgrupperna det omvända, med högre andelar i grupperna med förgymnasial- och gymnasial utbildning (drygt 7 % (± 0,8) vardera) jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning (4,4 % (± 0,3)). Vad gäller födelseregion var andelen högst i gruppen födda i övriga Norden (8,4 % (± 1,9)).

Även bland Skånes kommuner skiljde sig trenden för den här typen av preparat jämfört med annan narkotika. Malmö och Lund låg runt 5 % (± 1,0) medan kommuner som Örkelljunga, Tomelilla, Hörby och Burlöv låg högre (runt 10 % (± 3,0)).

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som någon gång använt narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination, %

Geografiska skillnader

Andel som någon gång använt narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination, %
Skånesnitt: 6,1 %
11 - 12
9 - 10
7 - 8
5 - 6
3 - 4
Skånesnitt: 6,1 %
11 - 12
9 - 10
7 - 8
5 - 6
3 - 4

Referenser

  1. World Health Organization (WHO). The health and social effects of nonmedical cannabis use. Geneva: World Health Organization (WHO), 2016. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.who.int/substance_abuse/publications/cannabis_report/en/
  2. Drugsmart. Alkohol och andra droger. [Internet]. Hämtat 2020-06-01 från: https://www.drugsmart.com/fakta/
  3. Olsson, P. Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras? Stockholm: Narkotikapolitiskt center, 2019. Hämtad 2020-06-08 från: http://narkotikapolitisktcenter.se/wp-content/uploads/2020/02/NPC_rapport_narkotikado%CC%88dlighet.pdf
  4. Folkhälsomyndigheten. Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa i korthet. Stockholm: Folkhälsomyndigheten, 2020. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/k/kunskapslaget-om-cannabis-och-folkhalsa-i-korthet-/
  5. Bennett, T., Holloway, K. & Farrington, D. (2008). The statistical association between drug misuse and crime: A meta-analysis. Aggression and Violent Behavior, 13, 107-118. https://doi.org/10.1016/j.avb.2008.02.001
  6. Sutherland, R., Sindicich, N., Barrett, E., Whittaker, E., Peacock, A., Hickey, S., & Burns, L. (2015). Motivations, substance use and other correlates amongst property and violent offenders who regularly inject drugs. Addictive behaviors, 45, 207–213. https://doi.org/10.1016/j.addbeh.2015.01.034
  7. Landberg, J., Ramstedt, M. & Sundin, E. Socioekonomiska skillnader i beroende och utsatthet för andras användning av alkohol, narkotika och tobak. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), 2018. Rapport 176. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-176-socioekonomiska-skillnader-i-beroende-och-utsatthet-for-andras-anvandning-av-alkohol-narkotika-och-tobak.pdf
  8. Regeringen. Missbruket, Kunskapen, Vården: Missbruksutredningens forskningsbilaga. Stockholm: Frizes, 2011. SOU 2011:6. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.regeringen.se/contentassets/e8736c3d067c4c45abf7a338b728f445/missbruket-kunskapen-varden-hela-dokumentet-sou-20116