Miljöhälsa och boende

Buller

Omgivningsbuller är vanligt förekommande i Sverige och trafikbuller är mest frekvent. Undersökningar visar att omkring var femte person drabbas av trafikbuller över riktvärdet (55dB) och denna störning i miljön påverkar hälsan negativt på flera olika sätt (1, 2) Utöver att bullret kan utgöra ett rent allmänt störningspåslag kan det även ha negativ inverkan på till exempel inlärning (3) och prestation (4), ge hörselskador och tinnitus (2), ge negativa fysiologiska följdeffekter (5, 6) samt ge sömnstörningar som i sin tur kan leda till negativ hälsopåverkan (6).

I folkhälsoenkäten 2019 ställdes frågan om trafikbuller (väg-, tåg-, flygtrafik), i eller i närheten av ens bostad medför störningar som gjorde det svårt att: vistas på balkongen eller uteplatsen, föra vanliga samtal, somna, ha öppet fönster på dagtid, sova med fönstret öppet samt om man blev väckt. För varje situation besvarades i vilken omfattning man upplevde trafikbuller på en femgradig skala från ja, dagligen till nej, aldrig. Nedan redovisas resultaten för de som drabbas av sömnstörningar på grund av buller.

Mellan redovisningsgrupperna var det störst skillnader mellan utbildningsgrupperna och mellan födelseregionerna. Det var en lägre andel som upplevde sömnstörningar på grund av buller i gruppen med eftergymnasial utbildning än grupperna med förgymnasial- och gymnasial utbildning (3,5 % (± 0,3) jämfört med 7,2 % (± 0,9) och 4,7 % (± 0,4)). Det var även en större andel födda i övriga världen som upplevde sömnstörningar på grund av buller jämfört med övriga födelseregioner (12,2 % (± 1,3) jämfört med exempelvis 3,4 % (± 0,2) för gruppen födda i Sverige. 

Det fanns även skillnader mellan kommunerna. Lägst andel hade Vellinge, Lomma, Simrishamn och Svedala och högst andel återfanns i Malmö.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som upplevt sömnstörningar på grund av buller, %

Åldersgrupper, utbildningsnivå och födelseregion Andel som upplevt sömnstörningar på grund av buller, %

Informationen är inte tillgänglig just nu.

Trångboddhet

Trångboddhet definieras i denna rapport som Trångboddhetsnorm 2, vilken innebär att en bostad är trångbodd om det bor fler än två personer per rum (undantag kök, och badrum) (7). I Boverkets rapport ”Trångboddhet i storstadsregionerna” lyfts olika grupper fram, bland vilka trångboddhet är särskilt förekommande. Bland dessa ingår låginkomsthushåll, unga vuxna samt utrikes födda. I rapporten beskrivs även tidigare forskning kring trångboddhet och samband med ohälsa såsom luftvägsproblem och psykisk ohälsa men även barns försämrade skolprestationer. Trångboddhet är dock ett komplext forskningsfält och utgör troligen en del av flera aspekter, i kopplingen mellan hälsa och boendesituationen (7).

För att beräkna förekomsten av trångboddhet, ombads de svarande i folkhälsoenkäten 2019 att ange antal rum (utöver kök, hall och badrum) samt antal boende i bostaden. Utifrån dessa frågor kategoriserades de svarande som trångbodda eller ej trångbodda. 

I folkhälsoenkäten 2019 var det 5 % (± 0,3) som ansågs trångbodda. Andelen har ökat sedan 2004 då frågorna om bostadssituation ställdes för första gången. 

Sett till åldersgrupperna syns den tydligaste skillnaden mellan grupperna i spannet 18-44 år och de äldre grupperna. I grupperna mellan 18-44 år var det mellan 8-9 % (± 0,8) som ansågs trångbodda, medan det i de äldre grupperna låg mellan 0,5-3 % (± 0,3). 

I utbildningsgrupperna sticker gruppen med förgymnasial utbildning ut. I den gruppen skattades 8,3 % (± 1,0) som trångbodda, medan andelen låg på ungefär 3,5 % (± 0,4) i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning.

Störst skillnader syntes dock mellan födelseregionerna. I gruppen födda i övriga världen var det 20,5 % (± 1,6) som ansågs trångbodda, medan andelen för gruppen födda i Sverige låg på 2 % (± 0,2). Bland Skånes kommuner var det högst andel som ansågs trångbodda i Malmö och Burlöv (8 % (± 2,0)). 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel trångbodda, %

Åldersgrupper, utbildningsnivå och födelseregion Andel trångbodda, %

Geografiska skillnader

Andel trångbodda, %
Skånesnitt: 5 %
7 - 8
5 - 6
3 - 4
1 - 2
Skånesnitt: 5 %
7 - 8
5 - 6
3 - 4
1 - 2

Referenser

  1. Naturvårdsverket. Kartläggning av antalet överexponerade för buller. Stockholm: Sweco/Naturvårdsverket. 2014. Hämtad 2020-06-08 från: http://www.imm.ki.se/Datavard/Rapporter/Rapport_NVV_Bullerinventering_2011_inkl_Bilaga%201-2_v140630.pdf
  2. Mattisson K., Stroth E. & Larsson E. Miljöhälsorapport Skåne 2017. Rapport 16:2017. Länsstyrelsen Skåne, 2017. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2780e61716999f26bcf9e/1553071210343/Milj%C3%B6h%C3%A4lsorapport%202017.pdf
  3. Klatte, M., Bergström, K., & Lachmann, T. (2013). Does noise affect learning? A short review on noise effects on cognitive performance in children. Frontiers in psychology, 4, 578. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2013.00578
  4. Jahncke H. Cognitive performance and restoration in open-plan office noise. (Doktorsavhandling), Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle. Luleå tekniska universitet; 2012.
  5. Münzel, T., Gori, T., Babisch, W., & Basner, M. (2014). Cardiovascular effects of environmental noise exposure. European heart journal, 35(13), 829–836. https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehu030
  6. World Health Organization EUROPE. Night noise guidelines for Europé. 2009. Copenhagen: WHO Europé. Hämtad 2020-06-08 från: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0017/43316/E92845.pdf
  7. Trångboddheten i storstadsregionerna. Boverket, 2016. Rapport 2016:28. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/trangboddheten-i-storstadsregionerna.pdf