Matvanor

Intag av frukt och grönt

Ohälsosamma matvanor såsom lågt intag av frukt, grönsaker och fibrer utgör en viktig risk för flertalet sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, vissa cancerformer och typ 2-diabetes (1,2). Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör barn (från 10 år) och vuxna äta cirka 500 gram (en gång beräknas motsvara ca 100 g) frukt och grönsaker per dag. Det innebär att vi bör äta frukt och grönsaker fem gånger om dagen (3). Frukt- och grönsakskonsumtionen är generellt sett låg i Sverige och har varit det under många år (4). Dessutom förekommer skillnader mellan grupper i fråga om frukt- och grönsakskonsumtion. Till exempel är matvanorna bättre ju mer gynnsam socioekonomisk ställning man har (5).

I folkhälsoenkäten 2019 ställdes frågan ”Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter?” samt ”Hur ofta äter du frukt och bär?”. Det samlade resultatet i Skåne visade att endast 7,6 % (±0,3) uppnår Livsmedelsverkets rekommendationer om intag av frukt och grönsaker. Motsvarande siffra vid senaste mätningen 2012 var 9,4 % (± 0,5).

Då en så liten andel av befolkningen nådde upp till det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker fem gånger per dag, redovisas istället variabeln lågt intag av frukt och grönt (motsvarande ett intag om max 1,3 gånger per dag), vilket är den gränsdragning Folkhälsomyndigheten använder (6). I folkhälsoenkäten 2019 var det 28,6 % (± 0,5) som hade ett lågt intag av frukt och grönt, vilket är en ökning sedan 2012 då andelen var 25,5 % (± 0,6). 

I alla redovisningsgrupper var det en signifikant högre andel män än kvinnor med lågt intag och den gruppen som hade högst andel var män med förgymnasial utbildning (41,1 % (± 2,1)). I åldersgrupperna skiljde sig den yngsta åldersgruppen 18-34 år mot de äldre, med en total andel på 33,9 % (± 1,0) jämfört med andelar mellan 25-28 % (± 0,9-1,2). 

Sett till utbildningsnivå var det gruppen med eftergymnasial utbildning som hade lägst andel med lågt intag av frukt och grönt (19,2 % (± 0,6)) vilken kan jämföras med gruppen med förgymnasial utbildning som låg på 34,9 % (± 1,4) respektive gruppen med gymnasial utbildning som låg på 32,8 % (± 0,8).

Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan födelseregionerna. I Skånes återfanns de kommuner med högst andel av lågt intag av frukt och grönt i norra Skåne. 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med lågt intag av frukt och grönt, %

Geografiska skillnader

Andel med lågt intag av frukt och grönt, %
Skånesnitt: 28,6 %
38 - 40
33 - 37
31 - 32
28 - 30
21 - 27
Skånesnitt: 28,6 %
38 - 40
33 - 37
31 - 32
28 - 30
21 - 27

Referenser

  1. World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research. Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer: a Global Perspective. Continuous Update Project Expert Report. Hämtad 2020-05-29 från: https://www.wcrf.org/sites/default/files/Summary-of-Third-Expert-Report-2018.pdf
  2. GBD 2017 Risk Factor Collaborators (2018). Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet (London, England), 392(10159), 1923–1994. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)32225-6
  3. Livsmedelsverket. Frukt, grönsaker och baljväxter. [Internet]. Livsmedelsverket, 2020. Hämtad 2020-05-29: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/frukt-gront-och-baljvaxter
  4. Proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa- en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf
  5. Mattisson, I. Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige. Livsmedelsverket, 2016. Rapport nr 9/2016. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2016/rapport-nr-9-2016-socioekonomiska-skillnader-i-matvanor-i-sverige.pdf
  6. Folkhälsomyndigheten. Syfte och bakgrund till frågorna i den nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor 2018. Folkhälsomyndigheten, 2018. Artikelnummer: 18083. Hämtad 2020-09-23 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/syfte-och-bakgrund-till-fragorna-i-nationella-folkhalsoenkaten/