Levnadsvanor

Det är vanligt med ohälsosamma levnadsvanor bland både kvinnor och män i Sverige. Nationell data visar att bland kvinnorna har omkring hälften minst en ohälsosam levnadsvana. Motsvarande siffra för män är två tredjedelar. Till de ohälsosamma levnadsvanorna räknas bland annat ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk och riskkonsumtion av alkohol. Dessa är i sin tur riskfaktorer för många sjukdomar, däribland våra stora folksjukdomar hjärt- kärlsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes (1). Levnadsvanorna skiljer sig dessutom åt mellan olika grupper, baserat på till exempel socioekonomiska aspekter samt ålder och kön, vilket visar på en ojämlik fördelning av ohälsosamma levnadsvanor i befolkningen (2).

Att mäta levnadsvanor genom enkätformulär såsom folkhälsoenkäten 2019 ger goda förutsättningar att urskilja trender. Däremot har denna metod vissa begränsningar som kan påverka tillförlitligheten, vilket är viktigt att ha i beaktning. Det kan handla om att svarande överrapporterar hälsosamma matvanor (3) och grad av fysisk aktivitet (4). Det kan också handla om att underrapportera mindre önskade beteenden såsom narkotikabruk (5). En annan viktig aspekt som bör lyftas är svårigheten att nå ut med enkäten till alla grupper. Personer med olika former av missbruk svarar till exempel på enkäter i lägre utsträckning än andra (6).

Kapitlet om levnadsvanor inkluderar resultat om: matvanor, fysisk aktivitet och stillasittande, rökning, snusning, bruk av e-cigaretter, bruk av narkotika och narkotikaklassade läkemedel, riskkonsumtion av alkohol samt spel om pengar.  

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, 2018. Artikelnummer: 2018-6-24. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
  2. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsopolitikens åtta målområden. [Internet]. Hämtat 2020-05-29. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/
  3. Blundell J. E. (2000). What foods do people habitually eat? A dilemma for nutrition, an enigma for psychology. The American journal of clinical nutrition, 71(1), 3–5. https://doi.org/10.1093/ajcn/71.1.3
  4. Tucker, J. M., Welk, G. J., & Beyler, N. K. (2011). Physical activity in U.S.: adults compliance with the Physical Activity Guidelines for Americans. American journal of preventive medicine, 40(4), 454–461. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2010.12.016
  5. Statistiska Centralbyrån (SCB). Frågor och svar - om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar. Örebro: Statistiska Centralbyrån (SCB), 2016. 2016:12. Hämtat 2020-06-08 från: https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f/ov9999_2016a01_br_x08br1601.pdf 
  6. Statens folkhälsoinstitut. Narkotikabruket i Sverige. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2010. 2010:13. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/785864a3fd7a468fb5a39ba03dc6387b/r2010-13-narkotikabruket-i-sverige.pdf