Hälsa

Den mest kända definitionen av hälsa kommer från Världshälsoorganisationens (WHO) konstitution 1948. Där definieras hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller svaghet (1). WHO ville genom definitionen sätta ljus på att hälsoutvecklingen inte enbart är kopplat till faktorer som sjukdomsförebyggande åtgärder och en bättre sjukvård utan att det även finns andra, samhälleliga faktorer som kan ligga bakom såväl utvecklingen av sjukdomar som deras fördelning i befolkningen. På senare år har synen på hälsa utvecklats ytterligare och kan ses som något i rörelse och som en resurs för individ och samhälle (2). Till exempel beskriver Kostenius och Lindqvist (2006) hälsa som ”ett jämviktstillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt välmående, vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv” (3).

Relationen mellan hälsa och ohälsa kan beskrivas genom det så kallade Hälsokorset, vilket är en modell med två axlar, se bild 1 (4,5). Den ena axeln beskriver huruvida man är frisk eller sjuk baserat på medicinskt diagnostiserade sjukdomar, medan den andra axeln beskriver huruvida man mår bra eller dåligt baserat på den subjektiva upplevelsen. Man kan med andra ord uppleva sin hälsa som god trots att man är medicinskt sjuk, på samma sätt som man kan uppleva sig sjuk trots frånvaro av medicinsk diagnos.

hälsokors.png<

Bild 1. Hälsokorset. Omarbetad bild från Eriksson, 1984 (5).  

Det finns många faktorer som påverkar vår hälsa. Dahlgren och Whitehead (1991) lanserade under tidigt 1990-tal en modell som illustrerar ett helhetsperspektiv över hälsans bestämningsfaktorer, se bild 2 (6). Hälsans bestämningsfaktorer visar på en bredd av aspekter på olika nivåer och genom olika strukturer som spelar roll för vår hälsa. Här återfinns såväl biologiska faktorer som levnadsvanor och sociala relationer, men även faktorer på samhällsnivå, till exempel samhällsekonomi och miljöaspekter. Faktorer som kön, ålder och arv kan vi inte göra något åt, men övriga faktorer är påverkbara. Även om vi själva upplever oss göra egna val gällande exempelvis levnadsvanor, formas dessa val även baserat på den omgivning vi befinner oss i och utifrån våra förutsättningar. Har vi till exempel sämre livsvillkor ökar benägenheten för ohälsosamma levnadsvanor. Detta medför att hälsan skiljer sig åt mellan olika grupper i befolkningen. Detta blir särskilt tydligt utifrån ett befolkningsperspektiv. Och folkhälsa avser just befolkningens hälsotillstånd och beskriver således inte enbart sjuklighet, dödlighet, levnadsvanor, hälsorisker samt skyddsfaktorer för hälsan i befolkningen, utan också de olikheter som råder mellan olika grupper i befolkningen (2).

Att flera av hälsans bestämningsfaktorer är påverkbara och att det samtidigt förekommer systematiska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen har fått stor uppmärksamhet. Inriktningen att arbeta för en mer jämlik hälsa lyfts bland annat i det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken (prop. 2017/18:249), vilket lyder: ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation” (7). Genom ytterligare fokus på jämlikhet i hälsa har modellen Hälsans bestämningsfaktorer med Dahlgren & Whitehead (6) som utgångspunkt vidareutvecklats av flera. Detta har bland annat gjorts av Östgötakommissionen, vilka utöver ytterligare dimensioner av bestämningsfaktorerna även inkluderat en bas för att tydliggöra just jämlikhetsperspektivet (8).

bestämningsfaktorer.png

Bild 2. Hälsans bestämningsfaktorer. Omarbetad bild från Dahlgren & Whitehead (1991) (6).  

Referenser

  1. Constitution. New York: WHO, 1948.
  2. Pallmer, K. & Wrammer, B. Grundläggande Folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber AB, 2007.
  3. Kostenius, C. & Linkqvist, A. K. Hälsovägledning- från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur, 2006.
  4. Medin, J. & Alexandersson K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande- en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur, 2000.
  5. Eriksson, K. Hälsans idé (2 uppl.). Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1984.
  6. Dahlgren, G. & Whitehead M. Policies and strategies to promote social equity in health Background document to WHO – Strategy paper for Europé. Köpenhamn: World Health Organization (WHO), 1992. Hämtad 2020-06-05 från: https://core.ac.uk/download/pdf/6472456.pdf
  7. Proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa- en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf
  8. Östgötakommissionen för jämlik hälsa. Östgötakommissionen för folkhälsa- slutrapport. Östgötakommissionen för jämlik hälsa, 2014. Hämtad 2020-06-30 från: https://vardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/266425/Folkhalsorapport.pdf