Fysiska hälsoproblem

Diabetes

Diabetes tillhör en av de stora folksjukdomarna i Sverige och i världen. Vid diabetes kan inte kroppen tillgodogöra sig energin från maten som den ska, vilket leder till en för hög halt av socker i blodet. Diabetes delas i huvudsak upp i två former, typ 1 och typ 2. Diabetes typ 1 uppstår oftast akut hos unga personer, medan diabetes typ 2 istället utvecklas under längre tid och i högre ålder. Diabetes kan leda till flera komplikationer både akut och på lång sikt. Bland annat ger diabetes en ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar (1).

I folkhälsoenkäten 2019 uppgav totalt 6,8 % (± 0,3) att de hade diabetes, vilket var en något högre andel jämfört med mätningen 2012 som låg på 6,1 % (± 0,4). Det var en högre andel män än kvinnor som uppgav att de hade diabetes (8 % (± 0,4)) respektive 5,7 % (± 0,4)). 

Det var en ökning av andel med diabetes för varje steg i åldergruppsindelningen, med en andel på 1,4 % (± 0,2) i gruppen 18-34 år och 17,8 % (± 0,8) i den äldsta gruppen 65-84 år.

Tydliga skillnader återfanns även baserat på utbildningsnivå, med mer än fördubbling mellan gruppen med förgymnasial utbildning (15,2 % (± 1,1)) och gruppen med eftergymnasial utbildning (4,6 % (± 0,3)).

Även skillnader baserat på födelseregion förekom, med en lägre andel i gruppen födda i Sverige (6,8 % (± 0,3)) jämfört med alla övriga födelseregioner (8-10 % (± 1,0-2,1)). Den statistiska skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och gruppen födda i övriga världen försvann dock vid kontroll av utbildningsnivå. Sett till geografiska skillnader var det en högre andel med diabetes i östra Skåne. 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med diabetes, %

Geografiska skillnader

Andel med diabetes, %
Skånesnitt: 6,8 %
11 - 12
9 - 10
7 - 8
5 - 6
Skånesnitt: 6,8 %
11 - 12
9 - 10
7 - 8
5 - 6

Astma

Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom, vilken orsakar försämrat luftflöde och kan även ge andnöd. Astma kan debutera i alla åldrar, men vanligast är att insjukna i yngre åldrar. I Sverige beräknas omkring 10 % har en diagnostiserad astma och allergi är en vanlig orsak till astma (2).

Andel som uppgav att de hade astma var i folkhälsoenkäten 2019 9,8 % (± 0,3), en andel som legat på ungefär samma nivå sedan 2004. 

Det var fler kvinnor än män som rapporterade besvär av astma i alla redovisade åldersgrupper, utbildningsnivåer samt födelseregioner. Det var även en större andel med astma i grupper med förgymnasial utbildning jämfört med de med eftergymnasial utbildning (10,6 % (± 1,0) respektive 9 % (± 0,5)), men skillnaden var liten. Det fanns en statistisk säkerställd skillnad i andel med astma mellan gruppen födda i Sverige (10,3 % (± 0,3)) och grupperna födda utanför Norden (7,3-8,6 % (± 1,1)) . 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med astma, %

Geografiska skillnader

Andel med astma, %
Skånesnitt: 9,8 %
14 - 15
12 - 13
10 - 11
8 - 9
Skånesnitt: 9,8 %
14 - 15
12 - 13
10 - 11
8 - 9

Allergi

I Sverige beräknas omkring 30-40 % ha någon form av allergi. Vid allergi reagerar immunförsvaret mot ämnen (allergener) som normalt sätt inte är farliga men för allergiker kan leda till symtom, däribland nästäppa, nysningar, kli i halsen och ögonen samt tårande ögon. I Sverige är luftburna allergier såsom pollenallergi, kvalster och pälsdjursallergi vanligast. Andra typer av allergier är till exempel födoämnesallergi/matallergi och allergi mot insektsbett (3).

Andelen som uppgav allergi har minskat sedan 2012 då den låg på 31,1%. Vid mätningen 2019 låg den på 27,7 % (± 0,5). Skåne ligger lägre än rikssnittet på 32 %.

Det var en något högre andel kvinnor som rapporterade allergi, men skillnaden var liten. De äldre åldersgrupperna rapporterade en lägre andel med allergi än de yngre.

Det var en större andel med eftergymnasial utbildning som uppgav att de har allergi (29,8 (± 0,7)) jämfört med gruppen med förgymnasial utbildning (21,5 (± 1,3)). Sett till födelseregion var det en större andel födda i Sverige och i Norden som rapporterade allergi. Det fanns även tydliga geografiska skillnader i Skåne där det var en större andel i västra Skåne med allergiska besvär.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med allergi, %

Geografiska skillnader

Andel med allergi, %
Skånesnitt: 27,7 %
31 - 33
29 - 30
27 - 28
25 - 26
23 - 24
Skånesnitt: 27,7 %
31 - 33
29 - 30
27 - 28
25 - 26
23 - 24

Högt blodtryck

När blodtrycket mäts är det två värden som anges, ett övertryck och ett undertryck, vilka anges i millimeter kvicksilver (mm Hg). Gränsen för högt blodtryck (hypertoni) går vid upprepade mätningar som visar ett övertryck (när hjärtat pumpar ut blod) på minst 140 mm Hg och/eller ett undertryck (när hjärtat slappnar av) på minst 90 mm Hg. Högt blodtryck innebär bland annat en ökad risk för stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Förekomst av högt blodtryck stiger med ökad ålder och debuterar vanligen från 50 år och uppåt. En annan riskfaktor är ärftlighet. Dessutom finns samband mellan högt blodtryck och faktorer som fetma, stress, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet och alkoholkonsumtion (4).

Andelen med högt blodtryck har ökat något sedan 2004 och låg 2019 på 20,8 % (± 0,4). Som väntat ökade förekomsten tydligt med högre åldersgrupper och det var i alla åldersgrupper fler män än kvinnor som uppgav högt blodtryck.

Det fanns även tydliga skillnader mellan utbildningsnivå, där det var en större andel med högt blodtryck (37,5 % (± 1,4)) i gruppen med förgymnasial utbildning jämfört med grupperna med gymnasial- eller eftergymnasial utbildning (26,6 % (± 0,8) och 16,6 % (± 0,6)). Det var även en större andel födda i Sverige och övriga Norden med högt blodtryck jämfört med gruppen födda utanför Europa.

Det fanns även tydliga geografiska skillnader i Skåne, och det var en större andel i Sydöstra Skåne som uppgav högt blodtryck, men även i kommuner som Osby och Klippan var förekomsten stor.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med högt blodtryck, %

Geografiska skillnader

Andel med högt blodtryck, %
Skånesnitt: 20,8 %
28 - 30
26 - 27
24 - 25
21- 23
17 - 20
Skånesnitt: 20,8 %
28 - 30
26 - 27
24 - 25
21- 23
17 - 20

Rygg- och nacksmärta

Smärta i nedre delen av ryggen (ländryggssmärta) är vanligt förekommande och återfinns i alla åldrar (5). Forskning har visat på samband mellan ländryggssmärta och till exempel fysisk påfrestning (exempelvis fysiskt krävande arbeten) liksom mental stress (5,6). Dessutom verkar det finnas skillnader i förekomst utifrån sociala faktorer, med en överrepresentation i gruppen med låg social position (5). Ländryggssmärta medför inte bara konsekvenser för den drabbade, utan innebär även samhällskostnader genom till exempel sjukskrivningar och förtidspensioneringar (7).

Den samlade forskningen kring sambandsfaktorer och nacksmärta är mindre tydlig än den gällande ländryggssmärta. Endast en identifierad riskfaktorer utmärker sig tydligt i den vetenskapliga litteraturen, vilken är att man har haft nacksmärta tidigare (8).

I folkhälsoenkäten 2019 ställdes två frågor för att mäta förekomsten av rygg- och nacksmärtor. Resultatet visar andelen som upplevt lätta eller svåra besvär av ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias. 

Andelen med besvär av ryggsmärtor ökar med åldern och gick från 39,1 % (± 1,0) i åldern 18-34 år till 60,2 % (± 1,0) i åldern 65-84 år. I alla åldersgrupper var det vanligare för kvinnor än för män att uppleva besvär. 

Ryggsmärtor varierade också med utbildningsnivå, där de med eftergymnasial utbildning hade en lägre andel (45,1 % (± 0,8)) jämfört med grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning (60,2 % (± 1,5) respektive 58,3 % (± 0,9)). 

Förekomsten av lätta eller svåra besvär av värk i nacke, skuldror eller axlar visas inte i diagrammen men liknade resultatet från ryggsmärtor. 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med lätta eller svåra besvär av ryggsmärta, %

Geografiska skillnader

Andel med lätta eller svåra besvär av ryggsmärta, %
Skånesnitt: 51%
61 - 64
55 - 60
51 - 54
47- 50
41 - 46
Skånesnitt: 51%
61 - 64
55 - 60
51 - 54
47- 50
41 - 46

Huvudvärk och migrän

Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som innebär upprepade tillfällen av måttlig till svår huvudvärk. Vid migrän är det också vanligt med andra symtom, till exempel överkänslighet mot ljud och ljus samt yrsel och illamående. Tecken på att ett migränanfall är på ingående är symtom som trötthet, nedsatt koncentration och nackstelhet, men även andra symtom förekommer. Prevalensen av migrän är högst inom åldersspannet 25-55 år och risken för kronisk migrän är högre bland kvinnor, personer med låg social position samt bland personer med annan smärtproblematik eller psykisk ohälsa som depression och ängslan (9).

I folkhälsoenkäten 2019 uppgav 31,4 % (± 0,5) av skåningarna att de upplever lätta eller svåra besvär av huvudvärk eller migrän. Förekomsten var vanligast i de yngre åldersgrupperna. I alla redovisningsgrupper var det en betydligt större andel kvinnor än män som upplevde besvär. De största andelarna återfanns i gruppen kvinnor i åldern 18-34 år (47,1 % (± 1,3)) samt i gruppen utrikes födda kvinnor (51,2 % (± 2,6)). 

Det var ingen statistisk säkerställd skillnad mellan utbildningsnivåerna. Sett till geografiska skillnader återfanns de största andelarna med besvär av huvudvärk eller migrän i nordöstra Skåne. 

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med lätta eller svåra besvär av huvudvärk eller migrän, %

Geografiska skillnader

Andel med lätta eller svåra besvär av huvudvärk eller migrän, %
Skånesnitt: 31,4 %
37 - 40
34 - 36
31 - 33
28 - 30
24 - 27
Skånesnitt: 31,4 %
37 - 40
34 - 36
31 - 33
28 - 30
24 - 27

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen 2018. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf
  2. Läkemedelsboken. Sundh, J., Lisspers K. & Hesselmar, B. (2018). Astma och KOL. [Internet]. Hämtat 2020-06-01 från: https://lakemedelsboken.se/kapitel/andningsvagar/astma_och_kol.html
  3. Läkemedelboken. Nyström, U. & Ahlbeck L. (2018) Atopi, allergi och överkänslighet. [Internet]. Hämtat 2020-06-01 från: https://lakemedelsboken.se/kapitel/allergiska-och-immunologiska-tillstand/allergiska-och-immunologiska-tillstand.html
  4. Berglund, G., Engström-Laurent, A., Lindgren, S. & Lindholm, N. (Red.) Internmedicin (4 uppl.) Stockholm: Liber AB, 2006.
  5. Hartvigsen, J., Hancock, M. J., Kongsted, A., Louw, Q., Ferreira, M. L., Genevay, S., Hoy, D., Karppinen, J., Pransky, G., Sieper, J., Smeets, R. J., Underwood, M., & Lancet Low Back Pain Series Working Group (2018). What low back pain is and why we need to pay attention. Lancet (London, England), 391(10137), 2356–2367. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)30480-X
  6. Parreira, P., Maher, C. G., Steffens, D., Hancock, M. J., & Ferreira, M. L. (2018). Risk factors for low back pain and sciatica: an umbrella review. The spine journal : official journal of the North American Spine Society, 18(9), 1715–1721. https://doi.org/10.1016/j.spinee.2018.05.018
  7. Olafsson, G., Jonsson, E., Fritzell, P., Hägg, O., & Borgström, F. (2018). Cost of low back pain: results from a national register study in Sweden. European spine journal : official publication of the European Spine Society, the European Spinal Deformity Society, and the European Section of the Cervical Spine Research Society, 27(11), 2875–2881. https://doi.org/10.1007/s00586-018-5742-6
  8. Lager, A., Warolén, M., Wennerholm, P. & Andersson, E. Nacksmärta – orsaker och åtgärder. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm; 2019. Rapport 2019:1. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/rapporter-och-faktablad/rapport-2019.1-nacksmarta---orsaker-och-atgarder.pdf
  9. Dodick D. W. (2018). Migraine. Lancet (London, England), 391(10127), 1315–1330. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)30478-1