Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter, såväl fysiska som psykiska. Till exempel understödjer regelbunden fysisk aktivitet minskad risk för många sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar, en del cancerformer, typ 2-diabetes och depression (1-4). Fysisk aktivitet bidrar även till en minskning av olika symtom och besvär, såsom oro, ångest samt sömnsvårigheter. Dessutom har fysisk aktivitet en positiv inverkan på kognitiva funktioner, motverkar övervikt och fetma samt minskar risken för sjukdomar i rörelseapparaten samt förtida död (2,3). Den rekommenderade dosen av fysisk aktivitet bland vuxna bör varje vecka uppgå till minst 150 minuter med måttlig intensitet, vilket kan uppnås genom till exempel en rask promenad. Alternativt kan man varje vecka ägna sig åt 75 minuter ansträngande fysisk aktivitet, motsvarande löpning. Det går också bra att kombinera dessa för att nå rekommendationerna (3,5).

Det finns olika definitioner av stillasittande, men övergripande handlar det om den vakna tid som spenderas sittande eller liggande och med låg energiförbrukning (6). Tiden vi spenderar stillasittande har ökat markant de senaste 50 åren genom till exempel skrivbordsjobb, skärmanvändning och ökat bilåkande. Det finns forskning som visar på samband mellan stillasittande beteende och sjukdom samt dödlighet (7,8). Dock behöver flera kunskapsluckor fortfarande fyllas inom detta forskningsområde och även förbättrade metoder efterfrågas för att mäta stillasittande (8).

Fysisk aktivitet

I folkhälsoenkäten 2019 redovisas andelar som uppnår rekommendationen om 150 minuter fysisk aktivitet per vecka. Totalt uppnådde 64,1 % (± 0,5) av de svarande denna rekommendation. Det var ingen skillnad mellan män och kvinnor.

Den äldsta gruppen 65-84 år hade en lägre andel som uppnådde rekommendationerna jämfört med alla övriga åldersgrupper, medan den yngsta gruppen 18-34 år hade en högre andel jämfört med alla åldersgrupper utom gruppen 45-54 år.

Baserat på utbildningsnivå ökade andelen som uppnådde rekommendationerna ju längre utbildning man hade. Med andra ord var andelen högst i gruppen med eftergymnasial utbildning (72,9 % (± 0,7)) och lägst i gruppen med förgymnasial utbildning (48,7 % (± 1,5)). Likaså var trenden tydlig utifrån födelseregion. I gruppen födda i Sverige uppnådde 68,9 % (± 0,5) rekommendationen, medan motsvarande siffra för gruppen födda i övriga världen endast var 43,7 % (± 1,9).

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som uppnår rekommendationen om minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka, %

Geografiska skillnader

Andel som uppnår rekommendationen om minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka, %
Skånesnitt: 64,1 %
69 - 75
64- 68
62- 63
59 - 61
52 - 58
Skånesnitt: 64,1 %
69 - 75
64- 68
62- 63
59 - 61
52 - 58

Stillasittande

I folkhälsoenkäten 2019 uppgav en femtedel (19,9 % (± 0,4)) att de var stillasittande minst tio timmar per dygn om man räknar bort sömnen. Detta gällde män i högre utsträckning än kvinnor, både totalt sett och i samtliga åldersgrupper. Andelen med minst tio timmars stillasittande minskade ju äldre man blev och var således högst i den yngsta åldersgruppen 18-34 år (27 % (± 0,9)) och lägst i den äldsta gruppen 65-84 år (12,1 % (± 0,7)).

Gruppen med eftergymnasial utbildning hade en högre andel med minst tio timmars stillasittande (23,6 % (± 0,7)) jämfört med övriga utbildningsgrupper. Lägst andel återfanns i gruppen med gymnasial utbildning (15 % (± 1,2)). Gruppen födda i övriga världen hade den högsta andelen med stillasittande (23,6 % (± 1,7)), men skillnaden var endast signifikant i jämförelse med gruppen födda i Sverige och övriga Europa.

Geografiskt var det högst andel stillasittande i Lund, Lomma, Burlöv och Malmö och lägst andel i kommunerna i sydöstra Skåne.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel stillasittande minst 10 timmar per dygn, %

Geografiska skillnader

Andel stillasittande minst 10 timmar per dygn, %
Skånesnitt: 19,9 %
22 - 26
19 - 21
18 - 19
15 - 17
12 - 14
Skånesnitt: 19,9 %
22 - 26
19 - 21
18 - 19
15 - 17
12 - 14

Referenser

  1. McKinney, J., Lithwick, D. J., Morrison, B. N., Nazzari, H., Isserow, S.H., Heilbron. B., & Krahn, A. D. (2016). The health benefits of physical activity and cardiorespiratory fitness. British Columbia Medical Journal, 58(3), 131-137.
  2. World health organization (WHO). Global action plan on physical activity 2018-2030: More active people for a healthier world. Genevé: World health organization (WHO), 2018. Hämtad 2020-05-29 från: http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/272722/9789241514187-eng.pdf?ua=1
  3. Yrkesföreningen för fysiskt aktivitet, Svenska läkaresällskapet. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017. Järna: Yrkesföreningen för fysiskt aktivitet (YFA), 2016. Hämtad 2020-05-29 från: http://www.fyss.se
  4. GBD 2015 Risk Factors Collaborators (2016). Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet (London, England), 388(10053), 1659–1724. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(16)31679-8
  5. World health organization (WHO). Global status report on noncommunicable diseases. Genève: World health organization (WHO), 2014. Hämtad 2020-06-08 från: http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/148114/9789241564854_eng.pdf;jsessionid=E6993FE054940B792D039AE236249FB8?sequence=1
  6. Tremblay, M. S., Aubert, S., Barnes, J. D., Saunders, T. J., Carson, V., Latimer-Cheung, A. E., Chastin, S., Altenburg, T. M., Chinapaw, M., & SBRN Terminology Consensus Project Participants (2017). Sedentary Behavior Research Network (SBRN) - Terminology Consensus Project process and outcome. The international journal of behavioral nutrition and physical activity, 14(1), 75. https://doi.org/10.1186/s12966-017-0525-8
  7. Statens Folkhälsoinstitut. Stillasittande och ohälsa- En litteratursammanställning. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut, 2012. R 2012:07. Hämtad 2020-06-08 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se
  8. Patterson, R., McNamara, E., Tainio, M., de Sá, T. H., Smith, A. D., Sharp, S. J., Edwards, P., Woodcock, J., Brage, S., & Wijndaele, K. (2018). Sedentary behaviour and risk of all-cause, cardiovascular and cancer mortality, and incident type 2 diabetes: a systematic review and dose response meta-analysis. European journal of epidemiology, 33(9), 811–829. https://doi.org/10.1007/s10654-018-0380-1