Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter, såväl fysiska som psykiska. Till exempel understödjer regelbunden fysisk aktivitet minskad risk för många sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar, en del cancerformer, typ 2-diabetes och depression (1-4). Fysisk aktivitet bidrar även till en minskning av olika symtom och besvär, såsom oro, ångest samt sömnsvårigheter. Dessutom har fysisk aktivitet en positiv inverkan på kognitiva funktioner, motverkar övervikt och fetma samt minskar risken för sjukdomar i rörelseapparaten samt förtida död (2,3). Den rekommenderade dosen av fysisk aktivitet bland vuxna bör varje vecka uppgå till minst 150 minuter med måttlig intensitet, vilket kan uppnås genom till exempel en rask promenad. Alternativt kan man varje vecka ägna sig åt 75 minuter ansträngande fysisk aktivitet, motsvarande löpning. Det går också bra att kombinera dessa för att nå rekommendationerna (3,5).
Det finns olika definitioner av stillasittande, men övergripande handlar det om den vakna tid som spenderas sittande eller liggande och med låg energiförbrukning (6). Tiden vi spenderar stillasittande har ökat markant de senaste 50 åren genom till exempel skrivbordsjobb, skärmanvändning och ökat bilåkande. Det finns forskning som visar på samband mellan stillasittande beteende och sjukdom samt dödlighet (7,8). Dock behöver flera kunskapsluckor fortfarande fyllas inom detta forskningsområde och även förbättrade metoder efterfrågas för att mäta stillasittande (8).